In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

Datorer till varje elev blir allt vanligare i gymnasieskolan. Med datorn följer oändliga möjligheter till undervisning och lärande men också många dilemman för lärare. Det finns ofta en övertro på att modern teknik ska ”fixa” dessa pedagogiska dilemman och att lärare med automatik ska veta hur tekniken ska användas. Forskning kring elever i läs- och skrivsvårigheter berättar att det finns många fördelar att vinna med användning av teknologiska verktyg i undervisningen. Motivation, ökat självförtroende, ökade möjligheter till lärande och bättre skolresultat för elever i svårigheter men också för övriga elever. Pedagogiska appar är uppbyggda enligt teorin kring scaffolding och kan, rätt använda, utöka varje elevs ”zone of proximate development”. Syftet med detta examensarbete är att genom en enkät riktad till elever i gymnasieskolan undersöka deras användning av teknologiska verktyg, pedagogiska appar samt deras uppfattning kring nyttan av dessa. Resultatet visar att nästan alla elever använder PC, tillhandahållna av skolorna, men att det främst är inom ämnena svenska och engelska de använder stöd i form av stavningshjälp, uppläst text mm. Användning och kännedom av och kring appar och stödjande program är lågt, även om många av eleverna anger att de har svårigheter att stava så anger endast 10% att de regelbundet använder sig av stöd för stavning. Användningen är alltså låg även fast resultatet också visar på att eleverna upplever positiva effekter av användningen av teknologiska verktyg i form av bland annat ökad motivation och kontroll. Resultatet ger upphov till en mängd frågor rörande orsaken till det låga användandet. Bland annat: har lärarna för låg teknisk kompetens? För låg kännedom kring vilken app som passar bäst och hur den används? Köper skolorna in fel verktyg? Ger vi elever i svårigheter de stöd och kompetenser som möjliggör ett gott studieresultat samt ett framtida fungerande samhällsliv? / A computer for every student is more and more common in high school. With the computer come endless possibilities for teaching and learning but also many dilemmas for teachers. There is often an over-reliance on technology to “fix” these educational dilemmas and that teachers automatically will know how to use this new technology. Research on students with reading and writing disorder show that there are many advantages to gain with the use of educational technology. Motivation, increased self confidence, more possibilities for learning and better school results for students in need but also for other students. Educational apps are constructed according to the theory of scaffolding and can, if used correctly, increase every student’s ”zone of proximate development”. The purpose of this essay is, through the means of a survey aimed at high school/ upper secondary students, examine their use of educational technology and apps and also their perception of the possible gain of these. The results show that nearly every student use a computer/PC made available from their schools. However it is almost exclusively in the subjects Swedish and English they use any support in the form of spelling apps or text read out loud. Usage and knowledge of apps and other supportive software are low. Even if many students answer that they have difficulties in spelling only 10 % say that they regularly use any support when spelling. So the usage is low although the study also shows that the students perceive positive effects from using educational technology, taking the form of increased motivation and control. Our result gives rise to a number of questions concerning the cause of the low usage. Among others: Do teachers have too little technological knowledge and competence? Do they know too little about how to use apps or what app to use? Do schools buy the wrong technological tools for their students? Do we really give students with reading or writing disorder the support and knowledge that would achieve school success and later a working social life?