No description available.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

The purpose of this master’s thesis is to examine how librarians perceive the importance of staff reading groups in helping to make fiction more accessible to adult users of public libraries. The study also examines how librarians perceive the learning processes in such groups, and what these learning processes involve and how they appear. The empirical data was acquired via observations of four staff reading groups and interviews with seven public librarians who took part in the groups. In part, the empirical data is interpreted by means of Lena Wilhelmsson’s analytical tool, which deals with changes of perspective within an organised group. The theoretical framework draws on theories regarding social and organisational learning, with an emphasis on interaction and reflection. The observations and interviews show that staff reading groups derive from the need to keep up to date with the enormous range of published books. They also show that the staff reading groups are viewed and appreciated as an arena for learning through exchanges of experience, which in the longer term leads to a wider fiction repertoire, an enhanced critical-analytical approach to the reading of fiction, and a broader understanding of the library user’s needs. In sum, the study shows that depending on the structure of the staff reading groups; in-turn- or dynamic structure, they serve as an aid to librarians by strengthening their literature-pedagogical perspective on literature, and thus making fiction more accessible to adult library users. / Uppsatsnivå: D

I denna studie undersöks ett brädspel under utveckling. Innehållsmässigt bygger spelet på folklore och folkminne förlagt till delregionen Skaraborg. Med stöd av karta och resurskort berättar spelarna sagor. Utveckling och formgivning av spelet baseras i bland annat chunking-teori, effekter av kooperativt lärande och flytande roller bland spelare och spelledare. Svar eftersöks i frågan om spelare i sagoberättandet föredrar att samspela eller om de hellre tävlar mot varandra. För att utröna detta har spelet utvecklats med stöd av fokusgrupp och därefter testats med tre grupper av spelare i varierande ålder under spelsessioner som observerats. Efter spelsessioner har intervjuer hållits med spelledarna, vilka i spelet kallas Sagomästare. Svaren har analyserats för att bedöma vilka justeringar som går att göra i spelets fortsatta utformning, dels för dess potentiella underhållningsvärde och dels för dess möjliga funktion som pedagogiskt verktyg.

Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.

This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. / Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.