<p>Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen.</p> / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hållbara verktyg i skapandet av ett dagligt lärande i syfte att ständigt förbättra och utveckla verksamheten för att kunna stärka sin konkurrenskraft. På senare år har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lärande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgångspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ”Bygg kunnande genom kontinuerligt lärande”, undersöka hur första linjens chefer på Scania stimulerar dagligt lärande på arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes. I en induktiv tematisk analys kunde åtta olika ledarbeteenden tas fram som tillsammans lägger grunden för ett lärande på arbetsplatsen. Dessa beteenden inkluderade att coacha eller vägleda, skapa förståelse, uppmuntra delaktighet, skapa forum för lärande, ge ansvar, skapa möjligheter till diskussioner, sätta upp tydliga mål och skapa gemensamma visioner. Resultatet visar att dessa ledarskapsbeteenden stämmer väl överens med studier gjorda av Ellinger, Watkins och Bostrom (1999) och Amy (2008) om chefers beteenden i lärande organisationer. Studien kan komma till användning för att se över organisatoriska strukturer i syfte att främja ledarskapsbeteenden som stimulerar lärande på arbetsplatsen. / Ett stort tack till Jörgen Mässgård på avdelningen för kompetensutveckling på Scania för att ha tagit emot mig som examensarbetare på Scania samt alla andra som medverkat i uppsatsen.

Bakgrund och problemdiskussion: Ökad konkurrens sätter press på företag att vara anpassningsbara och utveckla sina verksamheter vilket har resulterat i att fler företag, framförallt tillverkande, infört Lean Production (LP) på grund av dess potential att stärka produktionseffektiviteten. Tidigare forskning menar att den traditionella verksamhetsstyrningen och ledarskapet inte stödjer användandet av LP och är i behov av att anpassas för att stödja de förändringar som LP-strategin innebär. Tidigare forskning har vidare inte haft svenska företag som sin utgångspunkt vilket skapar intresse om tidigare identifierade effekter på hur LP påverkar verksamhetsstyrning och ledarskap även går att bevittna i svenska tillverkande företag. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva samt analysera de effekter och utmaningar som kan identifieras i en övergång mot LP på verksamhetsstyrning och ledarskap bland några svenska tillverkande företag. Metod: En kvalitativ flerfallsstudie på fyra svenska tillverkande företag: Emballator Lagan Plast, Emballator Växjöplast, Glamox Luxo Lightning och Gårö Plåtprodukter. Teorin underbyggdes av relevant litteratur, vetenskapliga artiklar och sekundärkällor, samt tidigare empirisk forskning. Empirin hämtades in genom semistrukturerade intervjuer på plats samt observationer. Slutsats: Samtliga fallföretag har genomgått förändringar som följd av LP, med vissa genomgående karaktäriserande drag men även förändringar som skiljer sig emellan företagen. Utifrån analysen har det gått att se att LP frambringat flertalet effekter bland fallföretagen på verksamhetsstyrning och ledarskap där de flesta har liknelser med tidigare empiriska studiersresultat. Dock har andra effekter identifierats, bland annat den ökade mognadsgraden hos ledarskapet och hur den påverkat utformningen av verksamhetsstyrningen och de LP principer som införts. Ytterligare har även framtida utmaningar med LP identifierats. / Background and problem discussion: Increased competition on the market puts pressure on companies to be adaptable and develop their operations which has resulted in that more companies, especially within manufacturing, has introduced Lean production (LP) as a way to streamline and improve their operations. Previous research argues that the traditional view of management control and leadership does not support the use of LP and needs to be adapted to support the changes resulting from the LP strategy. Previous research has furthermore not focused on exclusively Swedish companies which makes it interesting to see if previously identified effects on management control and leadership caused by LP also can be identified in some Swedish manufacturing companies. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the effects that can be identified in a transition toward LP on management control and leadership among some Swedish manufacturing companies. Method: A qualitative multi-case study of four Swedish manufacturing companies, Emballator Lagan Plast, Emballator Växjöplast, Glamox Luxo Lightning and Gårö Plåtprodukter. The theory was supported by relevant literature, scientific articles and secondary sources. The empirical data was retrieved through semi-structured interviews and observations. Conclusion: All case companies have undergone changes as a result of LP, with some consistently characterizing traits but also changes that differ between the companies. Based on the analysis, it has been possible to identify several effects regarding the companies leadership and management control due to LP, where some have previously been identified in other empirical studies. However, other effects have also been identified, including the increased maturity of leadership and how it has influenced the design of management and control within the case companies and the LP principles they introduced. Furthermore future challenges regarding LP have also been identified.