Denna studie har som syfte att se hur medarbetare på ”golvet” i en stor organisation upplever att deras kompetens och talang tas tillvara på. Avsikten är dessutom att jämföra hur denna hantering av kompetens och talang skiljer sig i två likadana verksamheter på olika platser i Sverige. För att undersöka detta har enkäter delats ut, där medarbetare ombads skatta hur de anser att organisationen tar tillvara på deras kompetens och talang. De ombads även skatta den egna kompetensen och talangen samt besvara en rad bakgrundsfrågor som senare låg till grund för analysen. Enkätens innehåll bygger på en teoretisk referensram där en samlad bild av kompetens och Talent management ligger till grund för utformandet. Teorin om Talent management menar att det finns två sätt att arbeta, att se varje medarbetare som en talang, eller endast ett fåtal. I denna undersökning menar den undersökta organisationen att varje medarbetare ses som en talang. Resultatet visar att det finns ett fåtal faktorer som har inverkan på hur kompetens och talang tas tillvara i det undersökta företaget. Ju mer kompetens de svarande anser att de besitter, samt hur god kännedom organisationen har om kompetensen och talangen hos medarbetarna, desto bättre är organisationen på att tillvarata denna. Dessutom visar resultatet att om medarbetarna har för avsikt att utvecklas inom organisationen, upplever de att organisationen är bättre på att tillvarata kompetens och talang. / The purpose of this study is to examine how co-workers on the “ground-level” of a big organization experience that their competence and talent is used. The purpose is also to compare how the use of competence and talent differs in two similar units within the same organization in two different parts of Sweden. To examine this, surveys was handed out to the co-workers, and they were asked to estimate how they think that the organization make use of their competence and talent. They were also asked to estimate their own competence and talent, along with answering some background questions which later on was used as foundation for the analysis. The survey was conducted from a theoretical viewpoint, where theory on competence and Talent management were the base for the survey. The theory of Talent management suggests that there are two ways of using the term; either every co-worker is seen as a talent, or only a few. The organization in this study sees every employee as a talent. The results show that there are some factors that effects who is seen as a talent. The more competence the answerer has, and how good knowledge the organization has of the competence and talent, the better they make use of it. The results also show that if the co-workers want to develop within the organization, the better their competence and talent is used.

En alltmer internationell arbetsmarknad för akademiker innebär också rekrytering över landsgränser för högre lärosäten. Denna studie har syftat till att få kunskap om anställda internationella akademikers upplevelser av kompetensöverföring vid ett högre lärosäte i Sverige och där studiens frågeställningar fokuserar på hur deras kompetens förväntats och tagits tillvara. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där internationella akademiker intervjuats om deras upplevelser. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och två frågeställningar har formulerats för att precisera syftet. Den första frågan undersöker vilka förväntningar som fanns på hur deras kompetens skulle tas tillvara innan arbetet påbörjades. Den andra frågan undersöker hur kompetensen upplevts tagits tillvara efter påbörjad anställning samt vad som upplevts hindrat och möjliggjort tillvaratagandet. Resultaten visar att det fanns förväntningar i att kompetensen skulle komma att tas tillvara som i tidigare liknande arbete. Det fanns också förväntningar på att kompetensen skulle komma att tas tillvara utifrån kommande arbetsuppgifter. Efter påbörjad anställning upplevs kompetensen tas tillvara genom kommunikation, diskussion, mötesdeltagande och samarbete. Studiens mest framträdande resultat handlar om att fördjupade relationer till kollegor upplevs vara främjande för kompetensöverföring. Språket och det fysiska rummet är teman vilka upplevs hindra eller möjliggöra tillvaratagandet av kompetens. / An increasingly international labor market for academics within higher education also means a higher recruiting across national borders. This qualitative study has aimed to get knowledge about employed international academics experiences of competence transfer at a higher educational institution in Sweden and where the study's questions focus on how their competence was expected to be and has been utilized. The study was conducted through a qualitative study in which international academics were interviewed about their experiences. The data of the study has been analyzed from a socio-cultural perspective and two research questions were developed to specify the aim. The first question deals with how skills expects to be utilized at their new workplace. The second question deals with how competence has been utilized after beginning their new work, as well as experienced difficulties and opportunities in these processes. The results show there were expectations of the competence to be utilized in the same way as in previous similar work. There were also expectations that the competence would be utilized based on future tasks. The results show that skills are experienced to be utilized in their new work through communication, discussions, meetings and cooperation. The study's most prominent result is that deeper relationships with colleagues are perceived as promotion for competence transfer. The language and physical space are themes which are perceived to constrain or enable the exploitation of skills.

Föreliggande uppsats undersöker hur industriföretag arbetar med att behålla och tillvarata kompetens vid omställningsarbeten. Studien utgår från en kvalitativ fallstudie som forskningsmetod, där dokument och 16 intervjuer utgör studiens empiri. Studien har en fallstudiedesign med flera analysenheter och studerar styrdokument, ledning, linjechef och medarbetare. Resultatet visar att företaget arbetat med en övergripande kompetensförsörjningsprocess som utgångspunkt vid omställningsarbetet. Studien visar även att bristande kompetensöverföringsstrategi och tid för kompetensöverföring har varit det största hindret för att tillvara kompetens. Studiens slutsatser är att industriföretaget använt en mixad kunskapsstrategi vid omställningsarbetet. Företaget har erbjudit strategier, verktyg och arbetssätt vid omställningsarbetet, däremot har förutsättningarna inte varit tillräckliga. Vid omställningen har därför informella tillvägagångssätt uppstått vilket representerat en god förutsättning i arbetet. Avslutningsvis synliggörs en bristande interaktion mellan analysnivåerna och utgör studiens praktiska implikationer. Företag kan bygga anpassade kompetensförsörjningsstrategier genom att förmedla informella tillvägagångssätt till ledningsnivå samt att inhämta kunskap om hur kunskapsöverföring sker i praktiken. / The study examines how manufacturing industries work to maintain and utilize competence during downsizing. This study is based on a qualitative case study using data of documents and 16 interviews and applies a single-case design with multiple units of analysis investigating documents, managers, line-managers and employees. The findings reveal that the company adopted a comprehensive competence process as the main procedure during downsizing. The findings expose a lack of knowledge transfer strategy and time identifies as the biggest obstacle to maintain knowledge. The conclusions represent that enterprises applies a mixed knowledge strategy during downsizing. Strategies, tools and procedures were available during the downsizing, but these conditions were not enough. Informal procedures unfold as a result of these insufficient conditions and facilitates knowledge retention. The study reveals a lack of interaction between the units of analysis, which represents the practical implications. Enterprises can build customized competence strategies by communicating informal procedures to management level as well as acquiring knowledge of how knowledge transfer take place in practice.

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.