Global ETD Search

71	Kontroversiella frågor - möjlighet eller risk? : En litteraturstudie om kontroversiella frågor på högstadiet. / Controversial issue - opportunity or risk? : A literature study on controversial issue in high school. Bergman, Hugo, Malm, Arvid January 2023 (has links) Denna studie undersöker vad det finns för bakomliggande faktorer för lärare att lyfta kontroversiella frågor i klassrummet samt hur lärare undervisar om kontroversiella frågor. Studien är en genomförd litteraturstudie som utifrån tre utvalda databaser undersöker och analyserar olika utvalda akademiska artiklar. Artiklarna har valts ut via ett indexsystem och resultatet har redogjorts för genom en tematisk analys. Majoriteten av de använda akademiska artiklarna består av forskning som ägt rum på grundskolan och i västvärlden. Studien visar att underliggande faktorer som skolans administration, lärares utbildning samt lärarens moraliska kompass påverkar om läraren väljer att lyfta kontroversiella frågor i sin undervisning. Resultatet visar även att lärarens ordval, relation till eleverna samt klassrumsklimatet på skolan eller i klassrummet påverkar undervisningen inom kontroversiella frågor. Diskussion kontroversiella frågor samhällskunskap lärande samhällsstudie skola Social Sciences Samhällsvetenskap Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Learning Lärande Didactics Didaktik
72	Scaffolding im Geographieunterricht Brooks, Clare January 2013 (has links) 1 Theoretische Grundlage des scaffoldings 2 Scaffolding in der Geographie 3 Unterschiedliche Wege führen ans (Lern-)Ziel Geographie-Studium Geographie-Unterricht Metzler Handbuch 2.0 Unterrichtsmethoden Geographie-Didaktik Diskussion-Unterricht Social sciences
73	Lågstadieelevers muntliga förmågor : Hur kan samtal utifrån skönlitteratur respektive iscensatta samtal användas i didaktiskt syfte? / The oral abilities of primary school pupils : How can conversations based on fiction and staged conversations be used for didactic purposes? Ivarsson, Ida January 2018 (has links) Inom svenskundervisningen ska elever lära sig att samtala om elevnära frågor och ämnen genom att fråga, kommentera och framföra egna åsikter (Skolverket, 2017). Läroplanen Lgr11 beskriver inte hur lärare ska planera sin undervisning för att elever ska få möjligheten att utveckla ovan nämnda förmågor. I denna studie analyserades lågstadieelevers muntliga förmågor. Hur samtal utifrån skönlitteratur respektive iscensatta samtal kan bidra till att elever i årskurs tre utvecklar förmågorna att diskutera, uttrycka åsikter och framföra samt bemöta argument. För att få reda på hur lärare nyttjar skönlitteratur i sin svenskundervisning samt hur de arbetar för att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna har semistrukturerade intervjuer nyttjats. Genom en didaktisk design har en jämförelse mellan iscensatta samtal och samtal kring en skönlitterär berättelse genomförts för att kunna bedöma vilken typ av samtal som främst främjar elevers utveckling av de utvalda muntliga förmågorna. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna med lärare visade att de flesta lärarna främst nyttjar skönlitteratur vid individuell läsning respektive högläsning och stundvis inkluderades skönlitteraturen vid andra temaarbeten. För att elever ska utveckla de utvalda muntliga förmågorna arbetar lärarna främst för ett tryggt klassrumsklimat för att eleverna ska våga uttrycka sina tankar och åsikter. Trots tidigare forskningsrekommendationer att nyttja skönlitteratur som utgångspunkt vid samtal visar den didaktiska designen att de iscensatta samtalen främjade elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. / In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills. In Swedish education regarding Swedish as a subject, pupils should learn to talk about pupil issues and subjects by asking, commenting and expressing their own opinions (Skolverket, 2017). The curriculum Lgr11 does not describe how teachers should plan their lessons in order to enable pupils to develop the abovementioned abilities. In this study, the oral abilities of primary school pupils were analysed, how conversations based on fiction and staged conversations could help pupils in grade three to develop the ability to discuss, express opinions, argue and respond to arguments. Semi structured interviews have been used to investigate how teachers use fiction in their Swedish education and how they work to enable that pupils develop the chosen oral skills. Through a didactic design, a comparison between staged conversations and conversations about a fictional story has been conducted. This was done to be able to assess what type of conversation that primarily promotes the pupils' development of the chosen oral skills. The result of the interviews showed that most teachers mainly use fiction for individual reading and reading aloud, while fiction was included occasionally in other thematic work. For pupils to develop the chosen oral skills, teachers are primarily working for a safe classroom environment to enable pupils to express their thoughts and opinions. Despite recommendations from previous research to use fiction as a basis for conversation, the didactic design shows that the staged conversations promoted the pupils' development of the oral skills. argumentation didactic design discussion elementary school fiction pupils’ abilities staged conversations argumentation didaktisk design diskussion elevers förmågor grundskola iscensatt samtal skönlitteratur Didactics Didaktik Humanities and the Arts Humaniora och konst
74	Genus och diskussionsklimatet i Wikipedia : En Liten, Explorativ Studie / Gender and discussion climate on Wikipedia : A small explorative study Kindfält, Jonathan, Wennberg, Alex January 2015 (has links) Wikipedia är en samling digitala encyklopedier som alla får skriva på och redigera. Skrivarbasen är dock kraftigt mansdominerad, trots att Wikipedia försöker få en skrivarbas som skulle kunna ses som representativ för verkligheten. För att undersöka varför så har en mindre explorativ studie på svenska Wikipedias diskussionsklimat genomförts. Studenter vid KTH har fått läsa utdrag ur diskussioner, och svarat på frågor om hur de upplever diskussionsklimatet och hur deras motivation att delta i diskussionen påverkas av det. Resultatet visar att de kvinnor som har svarat i intervjuerna i större grad än män blir omotiverade att delta i diskussionsklimat som de upplever som obehagliga. Studien ger förslag på framtida studier som skulle kunna genomföras på området. / Wikipedia is a collection of digital encyclopedia that anyone can write and edit. The writers, however, are a male dominated group, despite the fact that Wikipedia is trying to get a writer base that could be seen as representative of society. To investigate why this is a small-scale exploratory study of Swedish Wikipedia's discussion climate has been implemented. A small group of students at KTH have been studied. The interviewees have read excerpts from discussions taken from Swedish Wikipedia and answered questions about how they perceive them and how their motivation to participate in the discussion is affected by their climate. The result shows that the women that have answered the interviews have felt unmotivated to partake in discussions they feel are being conducted poorly to a greater extent than the men who have answered. The study provides ideas for future studies on the discussion climate of Swedish Wikipedia. Wikipedia Overrepresentation of men Discussion Discussion environment Perception Interviews IT-students KTH Wikipedia Överrepresentation av män Diskussion Diskussionsmiljö Uppfattning Intervjuer IT-studenter KTH Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap
75	Att lära eller inte lära mer om digital kompetens / To Learn or not to Learn Digital Competence Lilja, Moa-Kajsa, Lindkvist, Ann-Catrin January 2022 (has links) I denna studie undersöks vilka förmågor och kunskaper inom digital kompetens som anses viktiga på Stena AB samt vilka drivkrafter och hinder som finns för lärande inom digitalkompetens. Syftet är att utvärdera en metod och process för att arbeta med att öka digitalkompetens på företag samt att utröna drivkrafter och hinder som finns för att driva en lärandeprocess inom området.En fallstudie innehållande en workshop inspirerad av interventionsforskning, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem medarbetare på Stena AB. De transkriberade intervjuerna analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten tolkades genom ett sociokulturellt perspektiv på lärande med dialog i fokus. Analys av resultatet tyder på att deltagarna ansåg att en kritisk och kommunikativ förmåga är viktigt inom digitalkompetens som medborgare och som medarbetare på Stena AB. Resultaten antyder att en diskussionsbaserad workshop rörande begreppet digital kompetens kunde bidra till deltagarnas förståelse för begreppet och ge perspektiv på hur andra ser på samma begrepp. Vad gäller drivkrafter och hinder för lärande inom digital kompetens skiljer dessa sig från individ till individ. Hinder för lärande berör områden som miljö och förutsättningar som är bortom ens kontroll, men även en omedvetenhet om vilka kunskaper som behöver utvecklas. Slutsatsen är att företaget behöver en kombination av både informell och formell utbildning, att digitala kunskaper och förmågor går att prioritera vilka tolkas som fokusområden till lärandeprocessen att höja digital kompetens. Vidare identifieras drivkrafter och hinder som svar på hur en strategi för en lärandeprocess inom digital kompetens kan se ut. Slutsatsen uppskattas vara applicerbar även på andra företag i en annan kontext. / This study examines which areas within digital competence that are considered important at Stena AB. Further, this study examines what incentives and hindrances that exist for learning in digital competence. The aim for this thesis is to evaluate a method and process for working to increase digital competence in companies and to find out the incentives and hindrances that exist to motivate a learning process in the area. A case study including a workshop inspired by intervention research, as well as qualitative semi-structured interviews were conducted with a number of employees at Stena AB. The transcribed interviews were analyzed with inductive thematic analysis. The results were interpreted through a socio-cultural perspective on learning with discussion and dialogue in focus. Analysis of the results indicate that the participants considered a critical and communicative ability is important in digital competence, both as a citizen and as an employee at Stena AB. The results suggest that a discussion-based workshop on the concept of digital competence could contribute to the participants' understanding of digital competence and provide perspective on how others view the same concept. In terms of incentives and hindrances to learning in digital competence, these differ from individual to individual. Hindrances to learning are areas such as the environment and conditions that are beyond one's control, but also an unawareness of what knowledge needs to be developed. The conclusion is that the company needs a combination of both informal and formal education, that digital knowledge and abilities can be prioritized which are interpreted as focus areas for the learning process to increase digital competence. Furthermore, incentive forces and obstacles are identified as a strategy for a learning process in digital competence. The conclusion is estimated to be applicable to other companies in other contexts as well. Digital competence digital literacy workplace learning adult learning meaningful learning incentives and hindrances motivation discussion dialogue lifelong learning Digital kompetens lärande på arbetsplatsen fortbildning meningsfullt lärande drivkrafter och hinder motivation diskussion dialog livslångt lärande Other Engineering and Technologies Annan teknik Learning Lärande
76	Georges Bensoussan: Die Juden der arabischen Welt. Die verbotene Frage Bandl, Alexander 19 January 2021 (has links) No description available. info:eu-repo/classification/ddc/290 ddc:290 info:eu-repo/classification/ddc/940 ddc:940
77	Grupparbeten : Hur använder lärare i kemi och teknik på högstadiet grupparbeten som undervisningsmetod idag? Alhareth, Layal, Hultèn, Jerker, Alsaeedi, Raya January 2022 (has links) Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. / The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”. Group work cooperation interaction engineering chemistry middle school interdependence mutual trust motivation group composition discussion assessment planning. Grupparbeten samarbete interaktion teknik kemi högstadiet ömsesidigt beroende inbördes tillit motivation gruppsammansättning diskussion bedömning planering. Natural Sciences Naturvetenskap
78	Vem bryr sig om etisk data? : En explorativ metodstudie om hur företag kan reflektera kring omsorg i syfte att fatta etiska beslut om data / Who cares about ethical data? : An exploratory method study on how companies can reflect on care in order to make ethical decisions about data Berglund, Elvira, Vergara, Juliet January 2022 (has links) When the data protection regulation was introduced in 2018, the aim was to create uniformprotection for privacy in personal data. Despite this, there is still a lack of trust among manyusers about how companies actually process their personal data. This highlights the need fornew methods and tools that can support companies to handle personal data in an ethical andresponsible manner. Based on a theoretical and relational framework for ethics of care, thisstudy developed a set of questions to emphasize ethical reflection in the development ofdata-driven services. Through a design exploratory perspective, the set of questions weredeveloped during iterations, and through two workshops as research methods. The workshopsessions were conducted with researchers from Sweden's research institute as well asrepresentatives from two pseudonymous companies that collaborate in collecting citizens'location data. The result showed that the question package fulfilled different functions ofpromoting care, and thus ethical reflection around the handling of personal data. Theparticipants were aware of the ethical challenges that exist when collecting users' locationdata, based on users' needs. The participants had the ability to illuminate these challengesthemselves, but did not know how to respond to the challenges in practice. Care ethics tools responsibility decision making critical reflection discussion GDPR data personal data location data workshop Omsorg etik verktyg ansvar beslutsfattande kritisk reflektion diskussion GDPR data persondata platsdata workshop Computer Sciences Datavetenskap (datalogi)
79	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund: </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p> lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik
80	Mångfald och variation i elevers uppfattning av sagan / Diversity and variation in pupils' perceptions of a fairytale Gullberg, Karolina, Olausson, Annette January 2009 (has links) Bakgrund: Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. Syfte: Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. Metod: Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning. Resultat: Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv. lärande saga sagan sagor berättelser konstsaga samlärande högläsning läsning boksamtal samtal gruppsamtal bild måla rita reflektion reflektera eftertanke genus kön sociokulturell teori hermeneutik populärkultur påverkan kultur elever barn barnböcker barnbok bok böcker diskussion diskutera grupp uttryck uppfattning tolkning tala lyssna berätta intervju filosofi filosofiska samtal livsfrågor skola mångfald variation elevers elevperspektiv barnperspektiv perspektiv bildskapande identitet flickor pojkar Vygotskij Dewey Chambers Davies Stark. Education Pedagogik

Search results