Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext. De resultat vi har fått fram i samband med vår stuide är bland annat att individens egna subjektiva tankar och upplevelser påverkar hur individen förhåller sig till risker. Hemmet och dess utformning påverkar även i hög grad individens förhållningssätt. Resultatet vissade på en tredje faktor som vi kallar praktiker. Denna infallsvinkel tar hänsyn till hur individens förebyggande åtgärder påverkar synnen på risker.

Denna kvalitativa studie undersöker möjliga samband mellan strukturerat lärande i kooperativa arbetsformer och SUM-elevers delaktighet. För att SUM-eleverna ska vara reellt inkluderande krävs en upplevelse av delaktighet i alla tre aspekter, fysisk, social och didaktisk. Denna undersökning fokuserar på matematiska resonerande samtal i grupp för att se om SUM-eleverna kan delta på samma villkor som sina klasskamrater inom klassens ram. Forskning har visat att det finns lärmiljöer och undervisningssätt som ger bättre förutsättningar till lärande för alla elever. Skollag och läroplan ger ett dubbelt uppdrag, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget. Modellen Kooperativt Lärande skulle kunna möjliggöra detta samtidigt. Studien bygger på en intervention som gjorts i form av deltagande observation. För att kunna besvara frågeställningarna har en triangulär ansats gjorts. Fältanteckningar, intervjuer och enkäter har använts för att fånga upp elevernas agerande och upplevelser. Studien utgår från ett socialkulturellt synsätt på lärande och har teorier om gruppen betydelse för lärande, positivt ömsesidigt beroende och kooperativ lärande som teoribas. Slutsatsen är att Kooperativt Lärande ger många möjligheter för elever med olika behov och kunskapsnivåer att utvecklas. Arbetsmodellen ger en möjlighet till reell inkludering för SUM-eleverna, men kräver mycket av den undervisande läraren. För att ett ömsesidigt positivt beroende ska uppstå krävs noggrann planering av tid, grupper och uppgifter. Det förutsätter att läraren är väl insatt i arbetssättet och är beredd att se sin roll på ett nytt sätt, samt att förstå budskapet bakom modellen.

In order for companies to be able to reach the global market more easily and to meet customers’ expectations, strategic alliances have increased. Strategic alliances form when two or more companies decide to cooperate to reach a higher strategic purpose, which they cannot do individually. Many alliances do not succeed and strategic alliances are often very difficult to manage and requires a competent management and leadership. Previous research claims that leadership plays a major role in the success of strategic alliances. The aim of the study was to contribute to better understanding of what impact leadership have in strategic alliance. The method used was based on a qualitative research design with semi structured interviews from six companies in different sectors. The results of the study indicate that leadership has an important impact in a strategic alliance. The results also indicate that the four success factors; trust, interdependence, communication and conflict management, are important to succeed with the alliance. Leaders strives to create trust by building good relationships internally and externally within the alliance. The leaders of the companies experienced interdependence which was considered positive. All leaders put a lot of effort to ensure good communication, which is done by being transparent, straightforward, open and honest in his communication. The few conflicts that arose in the alliances were resolved at one time by being diplomatic and creative.

För de elever som idag går i grundskolan har undervisningen från första dagen i skolan styrts av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11).  Till skillnad från tidigare läroplaner har Lgr 11 ett tydligt fokus på resultat och målstyrning och en viktig del av detta är formativ bedömning och att eleverna utvecklar förmågan att bedöma sina resultat. För att lyckas med detta krävs att läraren skapar situationer där eleverna får träna på att skatta sin egen insats men också på att ge återkoppling till sina kamrater. Kooperativt lärande så som exempelvis kamratrespons, har visat sig ha dokumenterat goda effekter på elevers lärande. För lärarprofessionen är kunskaper om dessa effekter värdefulla, inte minst för att med forskning i ryggen kunna motivera olika didaktiska val. De aspekter (kunskapsutveckling, uthållighet och motivation) som undersöks i detta examensarbete hänger samman med de framgångsfaktorer för lärande som Hattie (2012) och Wiliam och Leahy (2015) identifierat utifrån sina metaanalyser. Forskningen har fått stort genomslag vilket gör det intressant att addera elevperspektivet till den kunskap som redan finns. Syftet med den här studien är att undersöka mellanstadieelevers upplevelse av arbetssättet kamratrespons inom svenskämnet. Vad är elevernas uppfattning om kamratrespons och hur påverkar arbetssättet dem gällande kunskapsutveckling, uthållighet och motivation? För att kunna uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts, med fokusgruppsdiskussion som undersökningsredskap. Resultaten pekar i huvudsak på att eleverna har en positiv uppfattning om kamratrespons. När det gäller kunskapsutveckling ger arbetssättet dem insikter, främst på konkret nivå. En utmaning är att eleverna behöver rustas väl för att kunna ge varandra respons. Resultatet visar att en del elever upplever att de inte är kompetenta nog att ge respons vilket skapar en obalans i gruppen och detta riskerar att sätta käppar i hjulet för att gruppen ska uppnå det positiva ömsesidiga beroende som Fohlin, Moerkerken, Westman och Wilson (2017 ss. 115-117) menar är kärnan i det kooperativa lärandet.   När det gäller hur kamratrespons påverkar elevernas uthållighet ser den ut att gynnas i de fall eleverna får relevant respons. Mottagarperspektivet spelar också roll eftersom eleverna vill att andra ska tycka att de skriver bra. Elevernas motivation för att skriva ser även ut att kunna påverkas positivt just för att arbetssättet är transparent vilket ger tillgång till många förebilder och skapar en gemenskap kring skrivandet men precis som gällande uthålligheten hänger framgången på att det finns ett positivt ömsesidigt beroende i gruppen. Det är därför viktigt att man som lärare organiserar lärandet på ett sätt så gruppen har ett gemensamt mål där individuella insatser tydliggörs. Ger återkoppling och beröm för alla delar av responsprocessen, stöttar eleverna gällande vad och på vilket sätt de ska ge respons samt parar ihop elever så de har likande kunskapsnivå.

Group projects are a near universal part of, and can be seen in all parts of, the education-system. In collaborative assignments ranging from kindergarten to university-level group research projects. The goal is for students to learn, explain, formulate and to disclose the group-findings in papers or in front of the educational group. Students develop important 21st century skills during group-work projects such as the ability to collaborate, to think critically, to problem solve and to manage their own performance in relations to theirs and others academic goals. In all levels of education, the innate difficulties of group-activities can be seen and appear quite abstract to solve on an individual as well as on a group level. This paper aims to summarize the teachers view on group-activities in connection to social studies and what type of structuring can be done by the teacher to promote student-learning and achievement. The study concludes that teachers’ views are split between seeing the many benefits of the method such as greater academic achievement and the numerous skills that student develop, and against the fact that many dimensions of student group-work are outside of teachers influence. Perhaps the biggest caveat that teachers relate to are the difficulties in giving student an accurate assessment when they work according to the structuring that cooperative learning and the science promote. Scientific publications from both national and international perspectives have been selected to be the grounds of analysis and interpretation towards two research questions that have become clear through the theme of the results. Throughout this study it is clear that students may benefit from teachers learning to structure student group-work so that it may benefit the group-members more equally and so that it may be a time for cooperation for cognitive development.

I början av 90-talet avreglerades elmarknaden i ett försök att skapa konkurrens och därigenom större valfrihet och bättre priser för användarna. Sedan dess har många nya företag som säljer elektricitet (elhandelsbolag) etablerats, och på dagens elmarknad erbjuds dessutom ett stort utbud av tjänster. På den industriella marknaden, där företag köper elektricitet i stor omfattning för att upprätthålla produktionen, krävs kunskap från båda parter. Följaktligen är försäljning/inköp av el komplex utöver konkurrensen genom pris. Uppsatsen bygger på en undersökning som tydligt visar att elhandel sker i stabila och långvariga affärsrelationer. Detta har fastställts genom analys av graden av förtroende, engagemang, anpassning och ömsesidigt beroende. Om relationer som elköpande företag har med andra aktörer än elhandelsbolaget påverkar affärsrelationen har också analyserats. Denna analys visar att påverkan från omkringliggande aktörer på elmarknaden är begränsad.   Implikationen är att på den svenska elmarknaden kan priskonkurrens vara av betydelse, men andra faktorer, som förtroende och engagemang för en partner vara ännu viktigare. Ömsesidigt beroende kan också över tiden utvecklas mellan parterna i takt med att utbudet och användningen av energitjänster ökar. När en relation har skapats och fördjupas mellan elhandelsbolaget och elkunden är det svårare för konkurrerande elhandelsföretag att använda låga elpriser som det enda konkurrensmedlet för att vinna över industriella elköpare.

Initially, civil society received other emphases since the 1990s, which were associated with cooperation, empirical solutions and community of interests. In Sweden, segregation has increased and the current government for 2022 in Sweden has mentioned this in its government declaration that segregation is due to socio-economic and social problems. With this starting point, the purpose of the essay was built. The purpose of the study is to investigate how civil society organizations work with integration projects to counteract segregation in the city of Växjö, as well as what the cooperation between civil society organizations and the state, the county board and the municipality looks like. The method for the master's thesis is a qualitative interview study. The interviews are the empirical materials for the essay, and the interviews were based on semi-structured interviews from three civil society organizations and an interview with business developer in Växjö municipality. The conclusion of the survey is that communication, cooperation, interactions, common goals etcetera are instruments that are needed for cooperation between civil society organizations and the municipality, the county board and the state to function. But what is needed to carry out integration projects to counteract segregation is funding. This is what civil society organizations are in need of, because they have opportunities, knowledge and are first in line in the fields of integration. KeywordsCivil society, civil society organizations, integration, segregation, network governance, interdependence, coordination, pluralism.NyckelordCivilsamhället, civilsamhälletsorganisationer, integration, segregation, nätverksteori, ömsesidigt beroende, samordning, pluralism.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma grundskolelärare F-3 arbetar med att utveckla elevers muntliga förmågor i skolämnet svenska utifrån kooperativt lärande. Kooperativt lärande, KL, är ett förhållningssätt som innebär att lärandet sker genom samarbete och i samspel med andra elever. Studiens frågeställningar behandlar hur lärare beskriver att de utvecklar elevers muntliga förmågor, hur de stöttar elevers delaktighet i samtal och i grupparbeten samt vilka arbetssätt som lärarna anser är bra eller mindre bra gällande utvecklingen av elevers muntliga förmågor. Studiens teoretiska utgångspunkter innefattar det sociokulturella perspektivet, som innebär att lärandet sker genom kommunikation och interaktion. De teoretiska utgångspunkterna tar dessutom upp den proximala utvecklingszonen och stöttning (scaffolding) som är förknippade med varandra, och innebär att kunskapsinhämtningen ständigt är i en pågående process och att elever, genom en mer kunnig person, kan utveckla nya kunskaper. För att undersöka studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio verksamma lärare inom F-3, som använder KL som ett förhållningssätt i undervisningen. Resultatet visar att samtliga lärare utvecklar elevers muntliga förmågor genom kommunikation, samspel och samarbete. I resultatet framkom det dessutom att det vanligaste arbetssättet eleverna arbetade med gällande deras utveckling av den muntliga förmågan var par- och grupparbeten. Studien lyfter fram att KL har förmågan att främja elevers utveckling av den muntliga förmågan.

Grupparbeten som undervisningsmetod har pendlat i popularitet i den svenska skolan de senaste årtiondena. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motiv kemi- och tekniklärare på högstadiet har för att använda sig av grupparbeten som undervisningsmetod, vad de lägger vikt vid när de planerar dessa arbeten, samt hur de hanterar de problem som uppstår. Detta har gjorts genom skriftliga intervjuer och enkäter samt genom att observera lärare som arbetar med grupparbeten i sina klassrum. De lärare som deltagit i intervjuer eller ställt upp på observationer är i huvudsak verksamma i Hallands län medan enkäterna har respondenter från stora delar av Sverige. Resultaten har tolkats med hjälp av tematisk analys och ger en bild av en lärarkår med stora kunskaper i hur grupparbeten kan inkluderas i sin undervisning. Det är emellertid få lärare som har en stor samlad kunskap, varför det förefaller finnas ett behov bland lärarna av att ”lära av varandra”. / The popularity of using group work as a method of teaching has fluctuated in Sweden during the last decades. The purpose of this study is to find out what motivates middle school chemistry and engineering teachers to choose to use group work in their classrooms, how they plan these group works hand how the solve problems that arises. Data has been collected through written interviews, questionnaires and classroom observations. Teachers participating in interviews and classroom observations are mainly working in schools in Halland, in the southwestern part of Sweden, while respondents to the questionnaire originates from many different parts of the country. Thematic analysis was used to interpret the collected data and the results paints a picture of teachers with a good collective knowledge of group work as a method of teaching. However, there seems to be few individual teachers with a broader knowledge of the method, and therefore a need for teachers to “learn from each other”.

The study explores the project manager’s perception of the competitive dynamic amongst the projects that utilize the same organizational resources in the multi-project context.   The method used is a qualitative research design with an inductive approach where the data corpus was analyzed through thematic analysis. Ten project managers with experience in multi-project environments participated in the study. The analysis resulted in three themes. Theme 1: Competing is outdated and unsavory with the sub-themes No competition, we work together, and Friendly competition for a common goal. This theme reflects the respondents’ perception of the competitive dynamic between the projects. Theme 2: Organization set precedent with the sub-theme Governance of projects shows the respondents’ perception of their work situation with the complex nature of projects. Theme 3: Obstacles are unsolved solutions with the sub-theme Do the best you can with what you got and be a good sport about it; demonstrates the respondents’ attitudes, behavior, and view of their part in the dynamic between the other projects, the project managers, and the rest of the organization. Unexpectedly, the respondents did not appear to agree that there are competing dynamics amongst the projects that utilize the same organizational resources in multi-project organizations. Instead, many respondents were averse to competing and saw it as outdated and problematic for the organization’s success and the work environment. The results show that the respondents prefer cooperation instead of competing and choose to prioritize interpersonal relationships with their fellow project managers instead.