<p>Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.</p><p>Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.</p><p>Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension.</p>

Att vårda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts på utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehålls har dessutom varit i forskarnas blickfång. I dagens forskning åtskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter. Syftet med denna uppsats är att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, även är tillämpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter. Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjälp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sägas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och väl fungerande mätinstrument. Däremot bör bättre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att på bästa sätt kunna analysera kundrelationer även inom denna dimension.

Syftet med denna uppsats var att, med hjälp av företagsekonomiska relationsteorier, undersöka och beskriva ICA-handlare som driver butiker i profilerna Nära- och Supermarkets relation till ICA AB. De handlare som ingick i studien driver butiker i Uppsalaområdet. Utifrån relationsteorier om engagemang och förtroende utformades och genomfördes intervjuer med ICA-handlare. Informationen från intervjuerna användes för att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningen. Studien visar att ICA-handlare som driver butiker inom profilerna Nära- och Supermarkets relation till ICA AB är bra.

ABSTRACT   Title: the Power distance star – A study on how cultural power distance affects the business relation between Japanese and multinational companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Therese Elofsson and Anna Nyström Supervisor: Jens Eklinder Frick and Jonas Molin Date: 2015 - January Aim: The purpose of this study is to compile available research regarding the cultural aspect power distance, as it is being displayed and handled in business-relations between Japanese and multicultural business contacts. The culture in Japan differs from the culture in the western world and several companies testify that the Japanese market is difficult to act and expand upon. This study aims to provide explanations to these difficulties from a power distance perspective. Method: This study has compiled the theoretical knowledge and research in a model called “the Power distance Star” (Figure 1), which is created and designed for this purpose. The theoretical model has been tested empirically through qualitative interviews with businessmen from Sweden and Japan. The model contains three sequential steps in the business relationship, from the first impression to a long-term relationship, as well as two independent aspects; conflict-management and decision-making. The model forms the structure for the theoretical and empirical chapters and the results and findings are discussed in a concluding analysis. Result and Conclusions: The results show that theoretical research and empirical data conforms in most ways, though theory fails to address and mediate the importance of some of the more abstract areas, like how to communicate. Information regarding manners and habits that may seem un-academic or prosaic is often omitted from academic research, although our empirical research stresses them as crucial for business-making in Japan. The study concludes that several aspects of Japanese behavior and tradition may seem odd if one does not understand the underlying reason to why Japanese behave the way they do. Suggestions for future research: This study has not taken into account the potential biases and anomalies caused by female interaction. Thus, it would be interesting to empirically test the Power distance Star on a company where some of the interviewees are female, to see if their experiences of power distance in Japanese-related businesses differ from that of our male respondents. It would also be interesting to conduct a study on power distance from the Japanese perspective where a high level of power distance would be the outset and standard throughout the complete study. Suggestions for future research and discussions regarding present gaps in academic research are presented in the analysis. Contribution of the thesis: The contribution of this study is that it has compiled available academic research regarding power distance into a model that easily and transparently explains and addresses the importance of some prosaic actions and traditions that the Japanese have. Key words: Power distance, Japan, Communication, Culture / Sammanfattning Titel: Maktdistansstjärnan – En studie om hur kulturell maktdistans påverkar affärsrelationen mellan japanska och multinationella företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Elofsson och Anna Nyström Handledare: Jens Eklinder Frick och Jonas Molin Datum: 2015– januari Syfte: Syftet med studien har varit att sammanställa forskning rörande den kulturella aspekten maktdistans såsom den uttrycks och hanteras i affärsrelationer mellan japanska och multinationella företagsparter. Kulturen ser olika ut i Japan och västvärlden och ett flertal företag vittnar om att den japanska marknaden är svår att agera och växa på. Den här studien söker svar på anledningarna till detta utifrån ett maktdistansperspektiv. Metod: Studien har sammanställt den teoretiska forskningen i den nyskapade syntesmodellen Maktdistansstjärnan (Figur 1) vilken sedan testats empiriskt genom kvalitativa intervjuer med affärsmän från Sverige och Japan. Modellen innefattar tre sekventiella steg från första intrycket till en långsiktig relation samt två fristående aspekter, konflikthantering och beslutsfattande. Både teoretiska och empiriska data presenteras utifrån modellens struktur och sammanförs sedan i en diskussionsanalys. Resultat &amp; slutsats: Resultatet visar att teori och empiri överensstämmer i de flesta fall, men att teorin misslyckas med att fånga upp och förmedla betydelsen av en del abstrakta och svårforskade områden som till exempel hur man kommunicerar. Information som kan anses vara trivial och vardaglig har vi inte funnit mycket akademisk forskning om, vår empiriska undersökning visar dock att kunskap om även dessa aspekter är nödvändiga vid affärer med japanska företag. Studien visar att flertalet aspekter angående japaners beteende och traditioner kan uppfattas som ologiska och udda om man inte har kunskap om dess bakomliggande innebörd. Förslag till fortsatt forskning: Den här studien har inte tagit hänsyn till eventuella kvinnliga bias och skillnader vilket innebär att forskning rörande hur kvinnor upplever maktdistans i affärer med Japan vore intressant att studera. Vidare skulle det vara möjligt att studera maktdistans mellan japaner och västerlänningar ur ett omvänt perspektiv, det vill säga med det japanska tankesättet som utgångspunkt. Ytterligare förslag på vidarestudier och forskningshål diskuteras i analysen. Uppsatsens bidrag: Studies bidrag är att den sammanställt forskningen rörande maktdistans i en lättöverskådlig modell samt att den förklarar och belyser vikten av en del vardagliga handlingar och traditioner som japaner har.   Nyckelord: Maktdistans, Japan, Kommunikation, Kultur

Organisatorisk koordination, informationssystem och IT-system är nyckelord i denna avhandling. Att koordinera är en grundläggande del av verksamhet eftersom denna handling syftar till att öka sannolikheten för att nå mål. Att förstå koordination har engagerat forskare från olika ämnesområden under en längre tid. Trots detta finns, med utgångspunkt i både teori och praktik, behov att studera koordination i både företag och nätverk tillsammans med användning av IT-system. Frågor som behandlas i avhandlingen är följande: hur ser samspelet ut mellan koordination inom företag och mellan företag (relationer i nätverk)? Vilken roll har informations-/kommunikationshantering och informationssystem/IT-system vid koordination? Huvudsyftet är att utifrån ett kombinerat företags- och nätverksperspektiv, beskriva och analysera koordination av handlingar inom, och av, affärsrelationer samt användning av informations- och IT-system. Exempel på teorier och perspektiv som används för att förstå koordination är organisationsteori, inter-organisatorisk teori, nätverksansatsen samt teori om informationssystem och IT-system. Aktörer, handling och kommunikation som handling betonas också. Den empiriska delen av arbetet utgörs av två nätverk; ett inom träindustrin och ett inom verkstadsindustrin. Nätverken innehåller både likheter och skillnader och dessa nyttjas för att förstå koordination och informationssystem. De IT-system som studeras och analyseras är företagsinterna och inter-organisatoriska. Systemen används exempelvis för konstruktion (CAD-system), hantering av order, lager och fakturering. Dessutom har ett affärssystem studerats. Det empiriska arbetet är longitudinellt, kvalitativt inriktat och utgörs av 70 intervjuer, viss deltagande observation samt studier av dokument, IT-system och dess användning. Medverkande företag och privata konsumenter är 23 och antalet analyserade affärsrelationer är 20. Kunskapsutvecklingsprocessen kännetecknas av en aktiv användning av både teori och empiri. Teori är en initial guide till datainsamling, en del av en iterativ process av datainsamling och analys samt en del av slutmålet. Växlingen mellan fallstudier, etablerad kunskap, förförståelse och framväxande teori är tydlig både i tillämpning och i beskrivning. Resultatet av studien visar bland annat att befintliga koordinationsmekanismer från teori har en otillräcklig förståelse- och förklaringskraft vid studier av koordination i företag och nätverk, med och utan bruk av IT-system, och behöver därför kompletteras. Otillräcklig hänsyn tas också till mänskliga aktörer och deras handlingar, företagsextern påverkan, emergenta och dynamiska processer, samtidighet och variation samt kommunikation, IT-system och information. Koordination är ett komplext fenomen som kan betraktas utifrån olika vyer. En uppsättning vyer, ett centralt resultat av arbetet, visar att handling, anpassning, organisering, medel, roller, subjekt/objekt och kommunikation samt information är viktigt att inkludera för att förstå koordination. IT-systemens alltmer framträdande roll vid organisering, både som reellt stöd och hinder vid koordination, diskuteras och problematiseras. En viktig tes i avhandlingen är att genom en utvecklad förståelse för koordinationsprinciper och -mönster i företag och nätverk stöds utveckling av verksamhetsnyttiga informationssystem. Rika empiriska beskrivningar tillsammans med en kombinerad ansats vid analys av affärsrelationer samt analys och jämförelse av teorier är också viktiga resultat av arbetet. Vidare finns en avslutande reflektion över den eklektiska forskningsansatsen i arbetet tillsammans med reflektion över utgångspunkter, datagenerering och kunskapsbidrag.

Affärsrelationer har kommit att bli allt viktigare för företag de senaste åren, speciellt de som har som mål att bilda relationer med ett företag som kund. Affärsrelationen kan påverka många beståndsdelar inom parternas verksamhet. Frågan som studien undersöker är om och i så fall på vilket sätt affärsrelationer influerar företags prissättningsstrategi. När det handlar om prissättningsstrategier finns det i litteraturen tre generellt accepterade strategival: värdebaserad prissättning, konkurrensbaserad prissättning samt kostnadsbaserad prissättning. Det finns en konsensus i litteraturen om att den värdebaserade vägen är den som kommer att bringa mest nytta och framgång för den säljande parten. Trots detta är den negligerad och förbisedd i praktiken. Därför har författarna valt att undersöka hur och på vilket sätt affärsrelationer kan influera prissättningsstrategier i B2B-orienterade företagsrelationer. Studien består av 7 fallstudier av företag med B2B-relationer och hur de arbetar i sin dagliga verksamhet med affärsrelationer samt prissättningsstrategier. Utgångspunkten har varit att kunna fylla gapet vi identifierat i litteraturen med relevant empiri från praktiska fall. Syftet med studien är därmed att öka förståelsen för hur B2B-relationer influerar företags prissättningsstrategier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med diverse beslutsfattare för dessa frågor i de utvalda företagen. Dessa har baserats på två huvudsakliga teoretiska grundområden: Substansen av relationen och värdebaserad prissättningsstrategi. Områdena har sedan flätats ihop för att hitta övergripande teman och få svar under intervjuprocessen. Empirin kom att både bekräfta litteraturens huvudsakliga teoribas, samt avvika från teoribasen vid tillfällen. Som litteraturen påvisade var majoriteten av de tillfrågade företagen benägna att inte applicera värdebaserad prissättningsstrategi. Svårigheten med att tillämpa en sådan strategi var att det var för svårt och kostsamt att definiera värdet på företagets produkter. På grund av detta var det mer effektivt för en majoritet av företagen att använda sig utav en konkurrensbaserad strategi där man förhåller sig till marknadens pris. Studiens resultat pekar på att affärsrelationer endast influerar företagets prissättning om deras strategi var av den värdebaserade naturen. I dessa fall var det köpande företaget även beredd att betala över marknadspris för det mervärde de ansåg att de fick ut ur affärsrelationen. I det andra fallen var marknaden den avgörande faktorn och bidrog till att affärsrelationers inverkan var av liten till ingen grad. Studien fann även belägg för att företag som arbetar med komplexa produkter är mer benägna att applicera en värdebaserad prissättningsstrategi, eftersom det säljande företaget är den enda parten som kan precisera värdet i de situationerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företag som genomgår en företagsrekonstruktion hanterar kommunikation inom sina affärsrelationer. För ett företag med bristande lönsamhet kan en företagsrekonstruktion ses som ett alternativ till konkurs, om det finns en tro på att företaget kan bli lönsamt igen. Under en rekonstruktion är företagets affärsrelationer betydelsefulla; de får en direkt påverkan på rekonstruktionens utfall. En viktig del för att förstå affärsrelationer är kommunikationen som sker inom den. Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie, med Löplabbetgruppen AB:s företagsrekonstruktion som fallstudieobjekt. Företaget genomförde år 2020 en lyckad rekonstruktion, och denna studie undersöker hur kommunikationen gentemot företagets leverantörer hanterades under rekonstruktionen. Tre aspekter av kommunikation har undersökts, modalitet, innehåll och frekvens. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer från företaget, ansvarig rekonstruktör samt kommunikationsexpert. Undersökningen visar att kommunikationen spelar en viktig roll under en företagsrekonstruktion. Att välja rätt kommunikationsmedel för att förmedla rätt känslor har visat sig relevant, till exempel genom personliga telefonsamtal som förmedlar en känsla av empati. Vidare har innehållet behövt anpassas till mottagaren, mycket på grund av den okunskap som finns gällande företagsrekonstruktioner. Kommunikationens frekvens har under rekonstruktionen ökat, vilket bidrog till en ökad tillgänglighet.

<p>Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar & Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av</p><p>ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.</p>

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar &amp; Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.

Syftet med denna studie var att beskriva hur digitaliseringen har påverkat företagskunders affärsrelation till banken, samt att identifiera faktorer som kan bidra till att bygga och bevara långsiktigt lönsamma kundrelationer. I inledningen behandlades tidigare forskning, där det konstaterades att banker behöver utveckla en bättre förståelse för sina kunder för att behålla lojala kundrelationer, samt att det fanns ett intresse för vidare studier av digitaliseringens påverkan på relationen mellan banker och dess kunder, från kundens perspektiv. En kvalitativ forskningsdesign användes genom studien då företagskunders upplevelser var den data som som avsågs att samlas in. Datainsamling gjordes genom 15 kvalitativa intervjuer med personer som har varit aktiva företagskunder under hela den studerade perioden, från 2013 till 2023. Frågorna som ställdes till respondenterna var framtagna med stöd från studiens teoretiska referensram. Det teoretiska kapitlet behandlade resultat från tidigare forskning och teorier inom studiens centrala områden: Företagskund, Bank, Digitalisering, Kommunikation och Affärsrelation. En tematisk analys valdes för att analysera insamlingen av den kvalitativa datan tillsammans med det befintliga teoretiska ramverket. Den tematiska analysen utgick från det teoretiska ramverkets struktur där den presenterade teorin i kombination med de empiriska resultaten, resulterade i en presentation av hur de valda ämnena relaterade till varandra. Studien mynnade ut i slutsatsen att digitaliseringen upplevs ha formaliserat affärsrelationen mellan bank och företagskund. Det kunde också konstateras att digitaliseringen har lett till en ökad priskonkurrens inom bankbranschen för segmentet företagskunder. / The purpose of this study was to describe how digitalization has affected the business relationship between corporate customers and banks, as well as to identify factors that can contribute to building and maintaining long-term profitable customer relationships. The introduction addressed previous research, which acknowledged that banks need to develop a better understanding of their customers to retain loyal customer relationships. Previous research had also expressed an interest in further studying the impact of digitalization on the relationship between banks and their customers from the customer's perspective. A qualitative research design was utilized in this study as the experiences of corporate customers were the data intended to be collected. Data collection was done through 15 qualitative interviews with individuals who had been active corporate customers of banks throughout the studied period, from 2013 to 2023. The questions presented to the respondents were based on this study’s theoretical framework. The theoretical chapter presented results from previous research along with theories within the studied area of Corporate Customer, Bank, Digitalization, Communication and Business Relationship. A thematic analysis was chosen to analyze the collected qualitative data along with the existing theoretical framework. The thematic analysis was based on the structure of the theoretical framework, where the presented theory in combination with the empirical results resulted in a presentation of how the selected subjects relate to one another. The study concluded that digitalization has formalized the business relationship between banks and corporate customers. It could also be determined that digitalization has led to increased price competition within the banking industry for the segment of corporate customers.