<p>Lärare ska erhålla förståelse för alla elevers enskilda förutsättningar, vilket står i läroplanerna. Syftet med denna studie var att synliggöra elevernas tankar och upplevelser utifrån deras egenupplevda läsning. Utifrån elevens perspektiv får läraren förståelse hur eleverna ser på sin egen lässituation och genom denna kunskap kunna tillge hjälp och stöd om det behövs. Här talas det inte om diagnostiserade svårigheter som exempelvis dyslexi, utan det handlar om olika faktorer som gör att eleverna får svårt att komma igång med sin läsning. Elever som går i år 3 berättar genom intervjuer om upplevelser och hur de själva uppfattar sin läsning. Eleverna i denna studie visade att lässituationerna åtskiljer sig hos individerna. De flesta av eleverna som intervjuades hade svårigheter med långa och svåra ord. Andra elever talade om svårigheter med att få ned ord på papper och koncentrationssvårigheter. Elever som anser att det är svårt med att förstå en text utan bilder och elever som hoppar över rader i texter samt de elever som måste kämpa med sin läsning. Detta medan andra elever inte finner några problem med läsningen, utan lärde sig läsa tidigt, till och med innan skolstart.</p>

Lärare ska erhålla förståelse för alla elevers enskilda förutsättningar, vilket står i läroplanerna. Syftet med denna studie var att synliggöra elevernas tankar och upplevelser utifrån deras egenupplevda läsning. Utifrån elevens perspektiv får läraren förståelse hur eleverna ser på sin egen lässituation och genom denna kunskap kunna tillge hjälp och stöd om det behövs. Här talas det inte om diagnostiserade svårigheter som exempelvis dyslexi, utan det handlar om olika faktorer som gör att eleverna får svårt att komma igång med sin läsning. Elever som går i år 3 berättar genom intervjuer om upplevelser och hur de själva uppfattar sin läsning. Eleverna i denna studie visade att lässituationerna åtskiljer sig hos individerna. De flesta av eleverna som intervjuades hade svårigheter med långa och svåra ord. Andra elever talade om svårigheter med att få ned ord på papper och koncentrationssvårigheter. Elever som anser att det är svårt med att förstå en text utan bilder och elever som hoppar över rader i texter samt de elever som måste kämpa med sin läsning. Detta medan andra elever inte finner några problem med läsningen, utan lärde sig läsa tidigt, till och med innan skolstart.

Primary education is an urgent and recurring topic in the public debate. Among the issues discussed are how the learning process can be stimulated and how learning environments should be shaped. Swedish National Agency for Education (Lgr11) clearly states that students should be given influence over the content of their education. By assuming the perspective of students and allowing their voices to be heard in the debate, further knowledge can be gained on the issue of how different aspects of the learning environment could create good conditions for students’ learning and development.The aim of this study is to gain a better understanding of the student’s learning experience based on their own opinions, experiences and feelings, considering what factors they see as important for their own learning and development. The study takes a phenomenological approach, with the opinions, experiences and emotions of students constituting the phenomena investigated. The nine students who participated in the study are nine and ten years old and go to the same class. In the form of case studies interviews have been carried out in groups of three students. The collected material – the students’ voices about the phenomenon which was examined – has been analyzed with a focus on relating the experience of the students in a way which is faithful to the original expression. Four themes emerged from the empirical data, which were then given the following titles: Learning together with others; Learning by letting thoughts return and be reprocessed; Learning through varied activities; and Learning with the help of aids. The results show that students emphasize the importance of good and varied social contexts and co-operation, the chance for reflection as an aid for learning, meaningful and diverse teaching methods which stimulate both body and mind, and the access to physical and mental aids. In the results section of this study, the students’ accounts are co-read with the National Agency for Education, Lgr11. Taking seriously the experiences and perspectives of students will have consequences for the form of the teaching. By pointing to the didactic implications that follow, the results of the study illuminate the potential benefits of granting students influence over their learning environment.Key words: learning, learning environments, student perspective, student learning experience, student voice, co-operation, reflection. / <p>Validerat; 20130522 (global_studentproject_submitter)</p>

I denna uppsats undersöktes elevers upplevelser av att tala inför sin klass. Studien grundar sig på 5 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från en skola i sydvästra Sverige. Deras svar tolkades utifrån tre kategorier: (1) Hur upplever eleverna att prata inför en grupp med människor? (2) Vad tror de att det kan bero på om de känner sig talängsliga? (3) Vad använder sig elever av för strategier för att underlätta för sig själva när de ska tala inför sin klass? Resultatet visade att oro inför att tala inför klassen är högst vanligt. Två av eleverna nämnde att alla i deras klass känner sig oroliga och detta alltså är normen i klassen. Vad gäller bakgrunden till deras oro så var det ganska så varierat men en koppling mellan fler som lyssnar och större oro verkar ändå finnas hos ett flertal elever. Även deras strategier varierade ordentligt med allt från att förbereda sig minutiöst och kunna allt utantill till att inte se någon mening med att förbereda sig alls. I diskussionen presenteras några kortare förslag på hur man skulle kunna försöka ta sig an att hjälpa dessa elever och förhoppningsvis göra det enklare för dem både i och efter skolan. En större studie av detta, kompletterat med intervjuer utav elevernas lärare hade nog kunnat ge en djupare förståelse och vara till stor nytta i skolan.

The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school. The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams. Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments. Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments.

No description available.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka tio gymnasieelevers uppfattningar om religion och religionsundervisning utifrån Gilhus och Mikaelssons teori om förståelsehorisonter och paradigm.. Denna studie är kvalitativ och i undersökningen används intervjuer av elever från årskurs 2 och 3 på en gymnasieskola. 10 elever intervjuades och deras syn på religion visar sig vara en syn på en högre makt eller Gud. De ser på religionsundervisningen som viktig, då den tar död på främlingsfientlighet och ger kunskap. Eleverna vill att undervisningen mestadels ska bestå av att lära sig om olika religioner och möte med religiösa människor. Undersökningen kan bidra till större undersökningar i ämnet, men även skapa en syn på hur några elever från en gymnasieskola ser på religion och religionsundervisning

Feedback är en av nyckelstrategierna i bedömning för lärande och kan användas som ett redskap för lärande. Dock är feedback ur ett elevperspektiv relativt outforskat, trots att elevens förståelse av vad värdefull feedback är och vad det kan användas till är centralt i arbetet med bedömning för lärande. Denna litteraturstudie syftade till att sammanställa en forskningsöversikt över hur elever uppfattar och använder lärargiven feedback som stöd för sitt lärande, och utgick från frågeställningarna: hur uppfattar elever den feedback de får, samt hur använder elever den feedback de får? Metoden som använts är litteraturstudie som utförts på ett systematiskt sätt. Datainsamling har skett via databas-sökningar i SwePub, ERIC (Ebsco) och Teacher’s Reference Center och forsknings-underlaget har publicerats under 2010–2016. Studiens resultat pekar på att elevers uppfattningar om feedback påverkar hur de använder det till ett stöd för sitt lärande. Varierande faktorer såsom utrymme i undervisningen för elever att arbeta med feedback, språket som lärare använder när de förmedlar bedömning och feedback, elevens ålder, kön, förkunskaper och lärares förväntningar kan påverka både hur elever uppfattar och använder feedback till stöd för sitt lärande. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.

Nationella och internationella rapporter visar på hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lärare får kritik för sitt sätt att undervisa. KNUT är ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mål är att få lärare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrågor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehåll lärarna i KNUT- projektet väljer till de pedagogiska planerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar på ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lärare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen är och forskningen visar även att eleverna inte är överens med lärarna när det kommer till vilket innehåll undervisningen skall ha. De pedagogiska planerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de pedagogiska planerna har ett innehåll där elevernas erfarenheter finns med. Dock så syns en skillnader mellan olika skolområden och skolår. Elevernas intresseområden behandlas också i de pedagogiska planerna och även här syns skillnader mellan skolområden men även det innehållsliga skiljer sig åt. Lärarna i projektet visar i de pedagogiska planerna att det finns intentioner att samverka mellan olika ämnen och målnivåer och att det även här finns skillnader i innehåll och mellan skolområden. Utifrån frågeställningarna och arbetets syfte har lärarna lyckats med sina pedagogiska planer men det finns några lösa ändar. Detta arbete har belyst dessa aspekter men vidare forskning kring KNUT- projektet är önskvärt. / KNUT-projektet