Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

En studie av vilka utgångsfrågor elever i skolår 3-6 ställer när de ska arbeta med ett samhällsorienterande eller naturorienterande ämne. Studien visar vilka frågetyper som är mest frekventa och också på skillnader mellan pojkars och flickors frågor. / This is an essay about questions, asked by pupils 9-12 years old when they started a work in science or history or when they were going to practise information literacy. It shows different kinds of questions and how they are connected with different aspects of knowledge. It also deals with the difference between questions asked by boys and questions asked by girls.

Sammanfattning Denna uppsats belyser vad eleverna anser vara en bra lärare respektive en mindre bra lärare. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledarskap ses ur elevernas perspektiv. Dessutom vilka ledarstilar som eleverna dras till mest. Kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder har använts för att få fram resultaten. Enkäter har delats ut till 10 högstadieklasser i en högstadieskola i Västerås.  Även 8 elever har intervjuats. Resultatet från enkäterna och intervjuerna har tolkats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som är snäll, bryr sig om sina elever, uppmuntrar, ger beröm och är social. Detta leder till att eleverna vill lära sig mer och detta leder i sin tur till bättre skolresultat. En mindre bra lärare är en lärare som inte bryr sig, är osocial, orättvis och arg. Nyckelord: Bra lärare, mindre bra lärare, elevernas syn, enkätundersökning, intervjuer

Tidigare studier har visat att elevers intresse för teknikundervisningen är låg och därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur skolan kan verka för att väcka intresset för teknik. Syftet med denna studie är att undersöka vad elever är intresserade av att lära sig om på tekniklektionerna, hur de upplever teknikundervisningen och vilken nytta de anser sig ha av teknikkunskapen. Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod. I undersökningen ingick elever från årskurs 3 och årskurs 5. Totalt besvarade 38 elever en enkät och 5 elevgrupper deltog i fördjupande fokussamtal. I resultatet framkom att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till teknikundervisningen. De visar ett intresse för att lära hur modern teknik, exempelvis datorer, fungerar och anser att det är kunskap som de behöver i vardagslivet. Resultatet visar dock tendenser till att eleverna i årskurs 5 var något mer negativt inställda till teknikundervisningen än eleverna i årskurs 3. Slutsatsen är att eleverna anser att de har nytta av teknikkunskaper för att det finns teknik överallt och de behöver kunna använda denna för att klara sig i samhället. Eleverna har dock svårt att koppla den teknik de möter i skolan till teknik de använder i vardagen.

<p>Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord</p><p>är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje.</p><p>Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom</p><p>att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna,</p><p>få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att</p><p>följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till</p><p>matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen.</p><p>Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av</p><p>procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att</p><p>utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa</p><p>problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är</p><p>färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet</p><p>tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.</p>

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka några elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att “räkna matematik” och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen. Studiens resultat pekar också på att en viktig påverkande faktor av deras upplevelse är hur vida eleverna uppfattat att de lärt sig något eller inte.

Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation. Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen. Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv. I studien framställs det att det är ett bra samarbete mellan arbetslagen där det inte är ekonomiskt hållbart att anordna för små grupper. Detta visar sig ha en fördel för de funktionsnedsatta eleverna på gymnasiet. De flesta eleverna upplever att läraren har stor betydelse om de får stöd, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Eleverna anser att det ska vara en bra lärare som kan hålla ordning, kommunicera med eleverna, ge dem relevanta uppgifter som de klarar av, samtidigt som det ska vara meningsfullt och utmanande. I det självständiga arbetet diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv Den teoretiska referensramen är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.

Att många elever i årskurs 7-9 väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa är något som både observerats under vår VFU och något som Skolinspektionens kvalitetsgranskning har visat. Vår studie syftade till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever elevers frånvaro i ämnet och hur de arbetar för att öka elevernas närvaro. För att besvara syftet har webbenkäter använts, innehållande både frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. Respondenterna har varit behöriga lärare inom idrott och hälsa årskurs 7-9. Enkätsvaren analyserades med hjälp av Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Resultatet visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det lärarna framhåller mest är trygghet, relation och anpassningar för att öka elevernas närvaro. De uppger dock att det ofta saknas resurser eller råder tidsbrist för att de ska kunna anpassa undervisningen i den mån de önskar.