En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

Denna konsumtionsuppsats är en systematiskt strukturerad litteraturstudie. Studien utgår från tre valda frågeställningar som vi besvarar genom analyser av litterärt material följt av en diskussion med avslutande slutsats. Det analyserade materialet innefattar svenska såväl som internationella studier. I dagens samhälle har i princip varje elev tillgång till sociala medier på ett eller annat sätt. Detta innebär att de på internet kan läsa om aktuella händelser, kontroversiella frågor och andra ämnen som kan komma att påverka elevernas synsätt på omvärlden. Hur tas detta in i undervisningen? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kontroversiella och aktuella frågor framställs i undervisningen på lågstadiet. Elever i låga åldrar bildar genom olika medier egna uppfattningar om sin omvärld och behöver därför ges stöd i skolan för att förstå hur samhället fungerar.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

Denna uppsats har undersökt syftet om hur lärare ska arbeta med kontroversiella frågor i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har utgått ifrån vetenskapliga didaktiska teorier med fokus på den didaktiska triangeln med grundfrågorna vad, hur och varför.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.

In this study, I will explore upper secondary school pupils' experiences of education in controversial issues within civics and social sciences. In the study, I employ a qualitative interview method to produce a material relating to the study's central theories, which is founded in Stradling's research on controversial issues where both understandings of the concept as well as teaching strategies are collected. Stradling's theory on controversial issues is given context and is supplemented with contributions from Hand and Levinson as well as Hess. In this study, I also utilize Aspelins interpretation and addition to Biestas typology of purposes with education. Lastly, Tryggvason's understanding of agonism and didactics has an important role in the theoretic frame of the study. The study is structured with four different didactic themes illustrating the relations between research questions, theory, and method.

This study builds upon semi-structured interviews. With this study I am to research how seven student teachers view controversial issues and face the challenges that come with handling controversial situations in the classroom environment. The study builds upon earlier research in an abductive approach where my theoretic framework meets and expands in my collected data. In the study I show how seven student teachers at the end of their education view controversial questions as being created through a discourse of open-closed question and empirical-policy questions. My interviewed student teachers also perceived controversial questions as corelating with the context of the classroom. I found this to be one factor the student teachers, in my study, used in deciding what becomes controversial. In the study knowledge about how student teachers handle controversial situations were also brought into view. I can show how the seven student teachers value discussion as a tool to counter controversial situations. My empirical data split into two dominating groups. One takes the stance of the debate leader: letting their student subjects discuss freely without steering them towards certain values or norms. The second group take the stance of the norm provider: they act as a steering force towards the important norms and values that the curriculum and the school have dictated.

No description available.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

No description available.