Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Med tanke på att samhället är i ständig förändring uppstår samtidigt nya frågor som i sin tur står i samklang med det som lärare i den svenska skolan behöver lyfta upp. I samband med det är syftet med denna uppsats att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som till exempel genus, väpnade konflikter och rasism. Lärarnas förhållande till känsliga frågor och hanteringen av dessa har undersökts genom en semistrukturerad intervjustudie. I denna uppsats har således åtta gymnasielärare intervjuats där respondenterna fått besvara om hur de förhåller sig till problematiska frågor som kan skapa meningsskiljaktigheter i undervisningen. Uppsatsen visar därmed likheter och skillnader gällande lärarnas tillvägagångsätt och motiv bakom en undervisning präglad av ett problematiskt innehåll. Studien visar dessutom att några lärare önskar tydligare riktlinjer från exempelvis styrdokumenten för att förbättra sin undervisning. Samtidigt hävdar andra lärare att materialet som de har att tillgå för att undervisa om kontroversiella ämnesområden är tillräckliga. Vidare menar respondenterna att det kan uppstå svårigheter som kan skapa dilemman och utmaningar i arbetet med kontroversiella ämnesområden. Samtidigt menar lärarna att utmaningarna inte hindrar dem från att inkludera och problematisera kontroversiella ämnesområden i undervisningen.

Trots att forskning om kontroversiella frågor i religionsundervisningenökat under senare år finns hittills inga studier som utgår från hur temat ondska hanteras avlärare. Denna studie har syftat till att undersöka vilka frågor ämneslärare i religionskunskapenpå högstadiet och gymnasiet avhandlar när de behandlar ondska, men även hur lärare gårtillväga när de talar om ondska i klassrummet. Detta genom att undersöka vilka frågor läraretar upp i undervisningen om ondska i ämnet religionskunskap och på vilket sätt de beskriverhur de hanterar frågor som rör ondska i sin undervisning, men även varför de väljer att ta uppfrågor som berör ondska. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fyraämneslärare i religionskunskap intervjuats utifrån deras erfarenheter och förståelse inför hurde berör ämnet ondska i sin undervisning. Studien har kunnat visa på att ondska är ett ämnesom är närvarande i religionsundervisningen när det talas om världsreligionerna, livsfrågor,livsåskådningar och etiska dilemman. Lärarna utgår alltid ifrån vad eleverna tar med sig in iklassrummet och utifrån det sätter de intentionen för sin lektion och undervisning. De fyralärarna visade även att intentionen bakom varför ondska avhandlas i klassrummet ärindividuell och där deras egna syn på läraruppdraget ligger till grund för undervisningen.

No description available.

This study examines teachers' approach to controversial topics, within the subject of civics and social sciences in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to describe and problematize the approaches chosen by teachers when controversial topics are brought up in the classroom. To achieve this, the study will examine the following questions: What do teachers consider as controversial topics? How do teachers handle situations where controversial topics arise in the classroom? Why do teachers believe controversial topics are important in education? To answer these questions, several qualitative interviews were executed. The results show that there are several topics in civics and social sciences that may strike one as being controversial. Examples of such topics are questions regarding immigration, minorities, feminism, gender, and ethnicity. In summary, the results show that teachers aspire to let controversial issues be a part of their subject, and that they see benefits with this. However, the teachers' attitudes toward their mission differ, which can also be said about their perspective on what could be the definition of “controversial topics”. The reasonings presented by teachers in this study, as to why they find these topics important, can be divided into two sections. Firstly, such topics matter to students and are engaging. Secondly, it is relevant to the subject of civics and social studies, as well as the curriculum and it’s mission to foster democracy.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar och tolkar det medborgarbildande uppdraget i Sverige samt hur de tar sig an och implementerar politiska kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som ett led i ämnesdidaktiska överväganden. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie utgår från att lärares didaktiska reflektioner och överväganden grundas på hur de tolkar sitt undervisningsämne och att det är en ständigt pågående och cirkulär process. Vidare har även Mouffes definition av politik samt Hess definition av kontroversiella samhällsfrågor använts för att både avgränsa och synliggöra att det krävs diskussion och motsättningar för att utveckla demokratin. Åtta samhällskunskapslärare har deltagit via semistrukturerade intervjuer och deras utsagor har bearbetats och analyserats genom tematisering. Studiens resultat visade att det medborgarbildande uppdraget tolkades som en viktig förberedelse för eleverna men visade även att det fanns skillnader mellan lärarnas förväntningar. De deltagande lärarna beskrev att samhällets komplexitet och motsättningar behöver förstås och att eleverna behöver möta detta genom diskussion och samtal för att mejsla fram väl genomtänkta och övervägda ställningstaganden, vilka blir till verktyg för att både värna om och utveckla demokratin.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.