Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om undervisning i kontroversiella frågor på skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund. Mer precist syftar arbetet till att synliggöra hur och varför lärarna låter kontroversiella frågor utgöra en del av undervisningen samt hur lärarna beskriver sin roll i undervisningssituationen och varför de väljer att göra på så sätt. För att svara på detta görs intervjuer med sex högstadielärare i de samhällsorienterade ämnena. Två utgångspunkter för undersökningen är att olika frågor upplevs som kontroversiella baserat på individens kultur, tro och identitet samt att lärarnas didaktiska överväganden påverkas av elevgruppens bakgrund och situation. Två analysverktyg nyttjas i syfte att sortera in lärarnas svar i olika kategorier där deras didaktiska överväganden behandlas. Resultatet pekar resultatet på att det inte finns någon generell preferens bland lärarna på dessa skolor att anta ett särskilt förhållningssätt till undervisning i kontroversiella frågor men att samtliga lärare delvis utgår från elevernas bakgrund i deras didaktiska överväganden kring undervisning i kontroversiella frågor. / This paper aims to contribute with knowledge about teaching controversial issues in schools with students of foreign background. Concretely the aim is to showcase how and why teachers teach controversial issues aswell as how and why teachers teach in a specific way when they teach controversial issues in the classroom. To answer this six interviews with secondary school teachers in the subjects of social studies, religion, history and geography is carried out. The premiss in this paper is that different issues are considerd controversial by individuals of different age, culture, faith, and identity, and also that teachers make different considerations in their teaching based on the students background and situation. Two analytical tools are used to sort different answers in to categories where the teachers considerations are brought up. The result of the study shows that there are no clear preferences among the teachers as to how controversial issues should be handled. However, the reslut also shows that all teachers base many of their considerations on the students background and situation and there are some preferences as to why controversial issues should be handled.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare angående kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Bland respondenterna arbetar vissa lärare på yrkesinriktade och andra på studieförberedande gymnasieskolor. Resultatet visar att respondenterna ställer sig positiva till att arbeta med kontroversiella frågor, samtidigt som de uppfattar det som ett svårt ämne. Samtliga respondenter har erfarenheter av kontroverser som uppstått i klassrummet och har därför fått arbeta aktivt med kontrovershantering. I studien klargörs vad kontroversiella frågor är, hur man kan arbeta med det i klassrummet samt vad de tillfrågade anser vara viktigt i det arbetet. Detta kopplas till internationella forskningsresultat såväl som svenska. / This study is based on qualitive research interviews with actively working teachers in the subject civics about controversial issues in civics education. Among the respondents some work in labour-oriented upper secondary schools and others work in preparatory upper secondary schools. The result indicates that the respondents are positive about the work with controversial issues, meanwhile viewing it as a difficult topic. All of the respondents have experiences from controversial issues that has risen in the classroom, and therefore been dealing actively with controversial issues management. In the study the term controversial issues is clarified as well as how to deal with it in the classroom and what the respondents view as important in the process. This is connected to international as well as Swedish research findings.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.

Studien undersöker hur lärare på lågstadiet bemöter kontroversiella frågor med koppling tillolika religiösa positioneringar och hur lärare hanterar situationer när elevernas kontroversiellaåsikter strider mot skolans värdegrund. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapligadiskussionen kring hur lärare på lågstadiet ser på arbetet med kontroversiella frågor. Källmaterialet som samlats in är kvalitativt. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes medverksamma lärare på fem skolor. För att sammanställa hur lärarna bemöter de kontroversiellafrågorna kopplades deras svar samman med olika strategier som lärare använder för attundervisa om eller undvika dessa frågor. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att undvika kontroversiella frågor, specielltreligiösa. Den visar även att mycket av denna osäkerhet kan bero på lärarnas avsaknad avgrundläggande formell utbildning kring hur dessa frågor ska hanteras, vilket även återspeglas idenna studies resultat. I resultat och diskussion presenteras respondenternas svar och diskuteras sedan tillsammansmed tidigare forskning och uppsatsen teori om att undervisa eller undvika kontroversiella frågormed koppling till religion. Resultatet i uppsatsen visar att lärarna på lågstadiet lyfter vikten att eleverna får mötakontroversiella frågor, samtidigt som de hävdar att de elever som de undervisar är för unga föratt möta dessa frågor. Lärarna för även fram olika didaktiska förhållningssätt för att skapakonstruktiva samtal, vilka svårigheter de upplever och hur de bemöter situationer där elevernasåsikter går emot skolans värdegrund. Även om arbetets teori och den tidigare forskningen grundas på studier med elever som främstbefinner sig på gymnasiet, går det att utläsa att det finns tydliga likheter med hur lärare pågymnasiet och lågstadiet arbetar med kontroversiella frågor och vilka svårigheter som upplevs. / This study examines how primary school teachers address controversial issues related to variousreligious positions and how they handle situations when students' controversial opinionsconflict with the school's values. The purpose is to contribute to the scientific discussion onhow primary school teachers perceive working with controversial issues. The source material collected is qualitative. Seven semi-structured interviews conducted withpracticing teachers from five schools. Their responses were linked to various strategies teachersuse to teach or avoid these questions, to compile how teachers address the controversial issues. Previous research shows that teachers often choose to avoid controversial issues, especially ifthey are religious. It also shows that much of this uncertainty may be due to teachers' lackof basic formal education on how to handle these questions, which is also reflected in thisstudy's results. In the results and discussion, the respondents' answers are presented and discussed withprevious research and the thesis' theory on teaching or avoiding controversial issues related toreligion. The result of the essay shows that primary school teachers emphasize the importance of studentsencountering controversial issues. While also claiming that the students they teach are tooyoung to face these issues. The teachers also present various didactic approaches to createconstructive conversations, the difficulties they experience and how they handle situationswhere students' opinions contradict the school's values. Although the theory of the work and previous research is based on studies with studentsprimarily in high school, it can be inferred that there are clear similarities in how teachers inhigh school and primary school work with controversial issues and the difficulties experienced.