Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

Research suggests that Swedish secondary school biology teachers experience challenges in providing students with discussion of controversial issues. They conceive lack of knowledge in methodology and content matter of relevance. This raises the importance of managing controversial issues in Swedish biology classrooms. Little is known about biology teacher students’ perceptions of controversial issues in Sweden. This study explores what a group of teacher students perceive as central in managing controversial issues and what makes them feel prepared to meet these issues in educational settings. 8 students from a southern Swedish University were interviewed. Thematic analysis revealed 4 key themes: emotive, strategies, experience, and responsibility. This degree project demonstrates the great importance that teacher students conceive of the role of controversial issues in biology education. More need is asked of strategy development to be able to feel well prepared when dealing with controversial issues in the future teacher role. Future research should focus on perceptions in larger scale studies comparing differences regarding sex/gender, teacher educations’, programmes’ and classes’.

Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare. / How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

Controversial issues are inevitable in today’s history classrooms and, therefore, history teachers must be able to handle them. Thus, this paper aims to provide knowledge about controversial issues in history teaching. To do this, a systematic review is used to answer which issues history teachers and pupils perceive as controversial, why controversial issues should be taught, which history teachers avoid or teach controversial issues, and how history teachers can go about teaching them. Firstly, the results show that immigration and history teachers and pupils’ backgrounds can make issues controversial. Secondly, the findings highlight that controversial issues should be taught since they can develop democratic values among pupils and foster critical thinking. Thirdly, history teachers teach controversial issues if they are supported, want their pupils to criticize the nation’s past, and value the benefits of such teaching. Contrary, history teachers avoid controversial issues if they aren’t supported, worry that controversial issues can threaten the national image, fear strong reactions from their pupils, and when they doubt their ability to deal with multiple perspectives. Lastly, the results demonstrate that when teaching controversial issues, history teachers should use their own and their pupils’ experiences, allow pupils to express their emotions, and thoroughly explain the connection between past and present. The findings are discussed in relation to theories of use of history, collective memory, teacher agency and, finally, the Swedish national curriculum.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.