I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

Denna studie undersöker vad det finns för bakomliggande faktorer för lärare att lyfta kontroversiella frågor i klassrummet samt hur lärare undervisar om kontroversiella frågor. Studien är en genomförd litteraturstudie som utifrån tre utvalda databaser undersöker och analyserar olika utvalda akademiska artiklar. Artiklarna har valts ut via ett indexsystem och resultatet har redogjorts för genom en tematisk analys. Majoriteten av de använda akademiska artiklarna består av forskning som ägt rum på grundskolan och i västvärlden. Studien visar att underliggande faktorer som skolans administration, lärares utbildning samt lärarens moraliska kompass påverkar om läraren väljer att lyfta kontroversiella frågor i sin undervisning. Resultatet visar även att lärarens ordval, relation till eleverna samt klassrumsklimatet på skolan eller i klassrummet påverkar undervisningen inom kontroversiella frågor.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.

Discussing controversial issues in the classroom is important. Through discussing controversial issues students can both learn and develop a more democratic ethos. The teachers in Sweden have a clear task to defend and mediate democratic values to the students. This leads to a conflict in the duty of the teacher because the curriculum also dictates that teachers have to let the students develop a sense of critical thinking and this opens up for potential criticism of the concept of democracy when students discuss controversial issues. Another conflict in the curriculum that appears when discussing controversial issues is the fact that teachers both have to respect the student’s opinions but also have a duty to challenge these opinions. That is why the aim of this essay is to analyse how social science teachers handle controversial issues in the classroom. The study was conducted by interviewing four social sciences teachers at high school level.   The result shows that teachers see controversial issues as issues that relate to human beings and that the discussion of these issues can arouse emotions and make the participants emotional. Further the result shows that teachers have a very open mind towards controversial issues and are open to discussing anti-democratic issues. In ensuring that the discussion of controversial issues leads to learning teachers mostly use strategies that ensure that student feel comfortable to express their opinions. In handling the above mentioned curricular conflicts that appear in the discussion of controversial issues three of four teachers saw that such a conflict existed. The other three gave answers that suggested that they did not think the conflict was so problematic and that their strategies for handling it where effective.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om undervisning i kontroversiella frågor på skolor med en hög andel elever med utländsk bakgrund. Mer precist syftar arbetet till att synliggöra hur och varför lärarna låter kontroversiella frågor utgöra en del av undervisningen samt hur lärarna beskriver sin roll i undervisningssituationen och varför de väljer att göra på så sätt. För att svara på detta görs intervjuer med sex högstadielärare i de samhällsorienterade ämnena. Två utgångspunkter för undersökningen är att olika frågor upplevs som kontroversiella baserat på individens kultur, tro och identitet samt att lärarnas didaktiska överväganden påverkas av elevgruppens bakgrund och situation. Två analysverktyg nyttjas i syfte att sortera in lärarnas svar i olika kategorier där deras didaktiska överväganden behandlas. Resultatet pekar resultatet på att det inte finns någon generell preferens bland lärarna på dessa skolor att anta ett särskilt förhållningssätt till undervisning i kontroversiella frågor men att samtliga lärare delvis utgår från elevernas bakgrund i deras didaktiska överväganden kring undervisning i kontroversiella frågor. / This paper aims to contribute with knowledge about teaching controversial issues in schools with students of foreign background. Concretely the aim is to showcase how and why teachers teach controversial issues aswell as how and why teachers teach in a specific way when they teach controversial issues in the classroom. To answer this six interviews with secondary school teachers in the subjects of social studies, religion, history and geography is carried out. The premiss in this paper is that different issues are considerd controversial by individuals of different age, culture, faith, and identity, and also that teachers make different considerations in their teaching based on the students background and situation. Two analytical tools are used to sort different answers in to categories where the teachers considerations are brought up. The result of the study shows that there are no clear preferences among the teachers as to how controversial issues should be handled. However, the reslut also shows that all teachers base many of their considerations on the students background and situation and there are some preferences as to why controversial issues should be handled.

Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma samhällskunskapslärare angående kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Bland respondenterna arbetar vissa lärare på yrkesinriktade och andra på studieförberedande gymnasieskolor. Resultatet visar att respondenterna ställer sig positiva till att arbeta med kontroversiella frågor, samtidigt som de uppfattar det som ett svårt ämne. Samtliga respondenter har erfarenheter av kontroverser som uppstått i klassrummet och har därför fått arbeta aktivt med kontrovershantering. I studien klargörs vad kontroversiella frågor är, hur man kan arbeta med det i klassrummet samt vad de tillfrågade anser vara viktigt i det arbetet. Detta kopplas till internationella forskningsresultat såväl som svenska. / This study is based on qualitive research interviews with actively working teachers in the subject civics about controversial issues in civics education. Among the respondents some work in labour-oriented upper secondary schools and others work in preparatory upper secondary schools. The result indicates that the respondents are positive about the work with controversial issues, meanwhile viewing it as a difficult topic. All of the respondents have experiences from controversial issues that has risen in the classroom, and therefore been dealing actively with controversial issues management. In the study the term controversial issues is clarified as well as how to deal with it in the classroom and what the respondents view as important in the process. This is connected to international as well as Swedish research findings.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.