Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra resultat visar bland annat att de värden som lyfts av informanterna i första hand handlar om relationer – vad som är lämpligt och olämpligt beteende, att värdegrunden till stor del konkretiseras i lokala dokument och regler samt att det allra viktigaste i det värdepedagogiska arbetet är pedagogens förhållningssätt.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.

The purpose of the study is to investigate teachers’ perceptions of school’s democracy mission, focussing on the subject of social science, with the aim of providing perspectives on the democratic work in school. There is previous research indicating that school’s democracy mission should be integrated in various ways in social science education to provide both knowledge and behavioural training. However, there is a lack of research illustrating how teachers design and plan the presentation of democracy in grades 1-3. The study has been conducted using a phenomenographic approach to empirically study teachers’ perceptions of school’s democracy mission in relation to the curriculum and teaching. Semi-structured interviews were conducted with six active teachers at different schools. To substantiate the teachers’ statements, pragmatism and Dewey’s learning theory were applied in the analysis. The main results show that there is some variation in teachers’ perceptions of the meaning of the democracy mission and in how they interpret the governing documents. Likewise, there is variation in the way teachers shape the mission of democracy in their teaching to ensure that students gain knowledge of how society is structured and of how to act in a democratic society. An interesting aspect that has emerged is that the governing documents are perceived as unclear and diffuse. One conclusion to be drawn from this is that it places great demands on the teachers’ professional skills in interpreting the assignment and shaping it in their teaching.

Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare. / How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

Värdegrundsuppdraget är ett av skolans huvuduppdrag och syftar till att fostra goda demokratiska medborgare. Elever ska inom samhällskunskapsämnet ges möjlighet att inhämta värden som främjar ett samhälle med demokratiska processer, acceptans för varandras olikheter och inkludering i beslutsfattanden. Läraren har en betydande roll för att utforma ett fungerande värdegrundsarbete och studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med värdegrundsuppdraget i samhällskunskapsämnet. Syftet uppfylls utifrån frågeställningar gällande arbete med värdegrundsuppdraget samt utmaningar och möjligheter med det. Studien riktar sig mot ämnet samhällskunskap i årskurserna 4–6. Det beskrivs utifrån ett lärarperspektiv och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ur en läroplansteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen skett med semistrukturerade intervjuer med sju verksamma lärare. Den data som samlades in transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på flera tolkningar av hur ett arbete med värdegrundsuppdraget kan se ut och viktiga faktorer för att det ska kunna möjliggöras. Det framkom också viss problematik med värdegrundsuppdraget som lärare upplevt under sina verksamma år. Dessa svar har satts i relation till tidigare forskning gällande värdegrundsuppdraget och arbetet med det, som går att läsa om i resultatdiskussionen. Lärarnas uppfattning av värdegrundsuppdraget var relativt lika och utgjorde en intressant aspekt av uppdraget med sina utmaningar och möjligheter. Det kan vara viktigt att ta i beaktning vid utformning av ett värdegrundsarbete för att fostra morgondagens demokratiska medborgare. / The Fundamental Values Education is one of the school's main missions and aims to raise good democratic citizens. Within the social studies subject, students must be given the opportunity to obtain values that promote a society with democratic processes, acceptance of each other's differences and inclusion in decision-making. The teacher has a significant role in designing a good value-based work and the purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers work with the Fundamental Values Education in the social studies subject. The purpose is fulfilled based on question formulations related to work with the Fundamental Values Education as well as challenges and opportunities with it. The study is aimed at the subject of social studies in grades 4–6. It is described from a teacher's perspective and takes its starting point from a socio-cultural perspective and a curriculum theory. The study has been carried out using a qualitative method where the data collection took place with semi-structured interviews with seven teachers. The data that was collected was tran- scribed and analyzed with a qualitative content analysis. The result showed several interpretations of how work with the Fundamental Values Education can look like and important elements to make it possible. There was also some problem with the Fundamental Values Education that teachers experienced during their working years. These answers have been put in relation to previous research regarding the Fundamental Values Education and the work with it, which can be read about in the results discussion. The teachers' perception of the Fundamental Values Education was relatively similar and constituted an interesting aspect of the assignment with its challenges and opportunities. It can be important to consider when designing a Fundamental Values Education to raise tomorrow's democratic citizens.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>

Syftet med studie var att synliggöra hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till fostransuppdraget i en värld där polarisering blir vanligare. Detta gjordes genom att synliggöra hur polarisering ter sig i klassrummet, hur lärarna hanterar kontroversiella frågor, hur de hanterar dilemmat i styrdokumenten samt deras relation till fostransuppdraget. Data för denna kvalitativa undersökning samlades in genom samtalsintervjuer och analyserades därefter med en riktad innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna är medvetna om den växande polariseringen, men de upplever att den närmast syns mer i samhället än i klassrummet. Eleverna har snarare blivit mer tillbakadragande och oengagerade, där rädsla för att sticka ut resulterar i en självcensur hos eleverna. Vad gäller dilemmat om social kontroll och individuell frihet i styrdokumenten så är det något som lärarna balanserar. Det är viktigt att tydliggöra att skolan inte kommer med ett åsiktspaket. Eleven måste tillåtas vara sin egen, men också respektera det samhälle de existerar i. Det finns skillnader i hur lärarna ser på sitt fostransuppdrag. Vissa ser det som naturligt och ägnar därför inte någon särskild uppmärksamhet till det, medan andra anser att det blivit än viktigare på grund av den ökade polariseringen att tydliggöra sitt fostransuppdrag. Lärarna upplever att de finns vissa svårigheter med fostransuppdraget, där en är att fostransuppdraget inte är ett samlat ämne, att egenintresset styr och att elevers brist på engagemang kan försvåra uppdraget. / The aim of this study was to make visible how upper-secondary schoolteachers in social studies relate to the citizenship education in a world where polarization is becoming more normal. This was done by accounting how polarization appears in a classroom, how teachers handle issues that are controversial, how they handle the dilemma that appears in curriculums and how they relate to the citizenship education. The data for this qualitative study was collected by interviews and thereafter analysed with a directed content analysis. The result show that the teachers are aware of the increasing polarization, but their experiences is that it is more visible in society rather than in the classrooms. Pupils have become more withdrawn and careless, whereas the fear of standing out has resulted in a self-censorship among the pupils. When it comes to the dilemma of social control and individual freedom in the curriculum, the teacher balance them both. It is important to show that the school does not come with only one package of opinions. The pupils must be allowed to be their own, but also respect the society where she exits in. There are differences in how the teacher view their mission about citizenship education. Some sees it as natural and does not pay special attention to it, whereas others think it has become more important due to the increased polarization. The teachers also feel that there are certain difficulties with citizenship education, one of which is that it is not a subject on its own, that the self-interest rules and that the lack of interest and commitment among the pupils, which can make the assignment more difficult. / Examensarbete i samverkan