Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur hemskolning motiveras av svenska föräldrar som emigrerat till Åland med sina barn för att undvika skolplikten. Föräldrarnas syn på den svenska skolan kan antas vara mycket kritisk eftersom den drivit dem till att flytta utomlands. Den skolsyn som föräldrarna ger uttryck för beskrivs med hjälp av Gert Biestas teori om skolans tre övergripande syften: kvalificering, socialisation och subjektifiering. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med sex hemskolande föräldrar boende på Åland. Materialet analyseras med utgångspunkt i VBF-modellen, vilket är en typ av statsvetenskaplig idéanalys. Därefter sorteras materialet utifrån Biestas aspekter av skolans syfte. Resultatet visar att föräldrarna som ingår i undersökningen anser att skolan i allt för hög grad betonar kvalificering och socialisation samt att subjektifieringsaspekten får för litet utrymme i skolans undervisning. Vidare ställer sig informanterna mycket kritiska till vad som kan kallas den dolda läroplanen och uttrycker även att det råder brist på barns perspektiv i utformningen av skolsystemet såväl som i skolans dagliga verksamhet.