Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur mellanstadielärare, verksamma inom ämnet samhällskunskap, resonerar kring kunskapsområdet samhällsfrågor och mer specifikt elevnära samhällsfrågor. Vidare undersöks lärares uppfattningar av undervisning i elevnärasamhällsfrågor och hur det arbetet kan kopplas till skolans demokratifostransuppdrag. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma lärare för att få en förståelse för deras tankar, upplevelser samt erfarenheter kring undervisning i elevnära samhällsfrågor. Studiens resultat visade bland annat att lärarna aktivt arbetar med elevnära samhällsfrågor och att de anser att det är en viktig del av samhällskunskaps-undervisningen. Resultatet antyder också att lärarna tolkar begreppet elevnära med ett bredare perspektiv än geografiskt. Lärarna delade uppfattningen av att eleverna behöver ha kunskap om samhället för att kunna verka i det. Vidare hade de föreställningen att samtal samt diskussioner är betydelsefulla och att de som lärare behöver skapa lärandemiljöer där eleverna lär sig att se olika perspektiv och får uttrycka sina åsikter. Lärarna såg få utmaningar med samhällsfrågor men att det då är upp till lärarna att göra det greppbart för eleverna. De belyser också att intresse och delaktighet vid undervisning med elevnära samhällsfrågor har betydelse för elevernas bildning till demokratiska samhällsmedborgare. / This essay is a qualitative study that aims to report how teachers active in middle school reasons about the subject civics with social issues and also pupil-related social issues. Furthermore, the aim is to investigate the purpose with teaching pupil-related social issues and if this study can be connected to the democratic task of nurturing citizens that teachers have. In order to do this, seven teachers have been interviewed in semi-structured interviews to get their thoughts and experiences on teaching pupils-related social issues. The results of the study showed, among other things, that the teachers are actively working with pupil-related social issues and that it is an important part of social science studies. The result also indicated that the teachers views the pupil-related perspective broader than only geographical. The teachers shared the opinion that the pupils need to have knowledge of society in order to be able to live in it. Additionally, the teachers held the notion that conversations and discussions are important and that the teachers need to create learning environments where the pupils learn to see different perspectives and also are able to express their opinions. The teachers in the study saw few challenges with teaching social issues but that it is up to the teachers to make it understandable for the pupils. They also demonstrate that interest and participation in pupils-related social issues are significant for the pupils´ formation into democratic citizens.

Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare. / How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

I den här uppsatsen utforskar jag samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag identifierar en slags kunskapslucka rörande misslyckanden där jag ser ett behov av att diskutera känsliga upplevelser. Jag vill dessutom undersöka om det finns specifika aspekter kring misslyckanden som berör just samhällskunskap. Det övergripande syftet är att synliggöra och beskriva samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesutövning. Jag intervjuar fem samhällskunskapslärare som undervisar på gymnasiet utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag använder mig av ostrukturerade djupintervjuer och analyserar empirin på basis av ett relationellt pedagogiskt ramverk och teori om sårbarhet. Resultaten indikerar att lärare upplever sig misslyckade i samband med relationer till elever, klassrumssituationer som man inte upplever sig kunna hantera samt klassdiskussioner som går emot skolans värdegrund. Förklaringarna som samhällskunskapslärarna ger sträcker sig mellan individuella och strukturella anledningar till sina upplevda misslyckanden. Empirin diskuteras utifrån det teoretiska ramverket och placeras i en brokig forskningsposition som tangerar samhällskunskapsdidaktik, professionsforskning och studier om misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. / In this paper the overall aim is to explore social science teachers’ experiences of failure within their exercise of profession. I identify a gap of knowledge regarding failures where I see a need for a discussion about sensitive experiences. I also want to explore if there are any specific aspects regarding social science. I interview five upper secondary social science teachers within a qualitative scientific approach. I conduct unstructured in-depth interviews and analyze the data on the basis of a relational pedagogical theoretical framework and theory about vulnerability. The results indicate that teachers experience failure with regards to relationships with students, classroom situations they experience they cannot handle and classroom discussions who oppose the value-system of the school. The explanations the teachers give stems from both individual and structural reasons with regards to their perceived failures. The data is discussed through the theoretical framework and is placed within a motley research position which touches upon social science didactics, professional research as well as studies about failures, vulnerability and inadequacy.

The purpose of this qualitative study is to investigate how social science teachers perceive and express the concept of society in social studies. The study consists of focus group interviews with nine social science teachers at two upper secondary schools and its results are analyzed against the theoretical backdrop of Odenstad's orientation topics, analytical subjects and discussion topics and Sandahl’s first-order and second-order concepts. In short, the two different conceptual devices can be described as the skills and abilities that are most important for the students to master in order to develop advanced thinking skills in social science. Particular emphasis is put on critical thinking, that is, the ability to seek, structure and evaluate information from different sources and to draw conclusions from this process. The emerging results show a certain consensus on the concept of society among social science teachers as the potential subject of study and analysis that would simplify and clarify the analyses of the different levels in society which, in turn, would contribute to adding significance and bringing cohesion to the subject as a whole. As for the skills and abilities that stem from Odenstad's orientation topics and Sandahl’s first-order concepts, the interviewed teachers all emphasize conceptual ability as well as good external knowledge to have knowledge of how society is made up. With reference to Odenstad's analytical subject and discussion topics and Sandahl's second-order concepts, it would seem that it is not only important but a prerequisite that students develop an analytical ability and critical thinking as well as the ability to sift through and process large amounts of information and assume different perspectives on the topic or issue at hand.