Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap angående pedagogers upplevda stress i förskolan samt på vilka sätt stressen kan påverka det didaktiska arbetet. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade tio pedagoger, både förskollärare och barnskötare på två olika förskolor. Intervjuerna analyserades ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och kopplades till lämplig litteratur och forskning. Studiens resultat visade att 90 % av respondenterna upplevde stress i förskolan och att stressen visade sig på många olika sätt. På grund av stress som till exempel kunde bero på stora barngrupper, tidsbrist och sjukfrånvaro uttryckte pedagogerna att det påverkade det didaktiska arbetet som barnen enligt läroplanen har rätt till. Det visade sig att pedagogerna själva hade strategier för på vilka sätt de skulle lösa upplevelsen av stress. I det förebyggande arbetet lyftes inre faktorer fram som att dela in barnen i mindre grupper samt att anpassa den fysiska miljön. Yttre faktorer såsom storlek på barngrupperna framkom som en orsak till upplevd stress, en faktor som pedagogerna på förskolorna inte själva har möjlighet att styra över, eftersom det styrs av politiska beslut. Ytterligare en orsak, som framkom i analysen varför pedagogerna upplevde stress berodde på den nya läroplanen och dess åtaganden, där skilde sig dock orsaken till att de upplevde stress åt mellan förskollärare och barnskötare. Förskollärarna uttryckte att de upplevde stress över att inte hinna med alla åtaganden medan barnskötarna kände att de inte hade så många åtaganden och att de inte kände sig viktiga.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.