Nyutexaminerade historielärares ämnesdidaktiska språkbruk - En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielärare vid Karlstads universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nyutexaminerade historielärares underliggande ämnesdidaktiska språkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de två stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med. Frågeställningarna lyder: 1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielärares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi? 2. På vilket sätt kan de nyutexaminerade historielärarnas ämnesdidaktiska språkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen? 3. Hur kan relationen mellan de nyutexaminerade respektive de erfarna historielärarna och forskningsvärlden förklaras? Intervjuer med två nyutexaminerade historielärare och material i form av lektionsplaneringar och examinationer analyseras i denna studie. Resultatet av analysen visar bland annat att en likhet mellan nyutexaminerade och erfarna lärares ämnesdidaktiska språkbruk är att båda grupperna använder sig av vardagsspråkliga termer när de samtalar om sin undervisningsstrategi.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach.

Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning. Resultatet visade på att lärare använder olika metoder för att lära uthistoria på gymnasiet. Metoderna kategoriserades in i två olika utgångspunkter,kronologisk metod och tematisk metod. Stoffutvalet varierade mellan de olikalärarna.

<p>Historieämnet har efter politiska beslut under en längre tidsperiod kotinuerligt vidvarje läroplansskifte fått minskad tidstilldelning, men har utifrån styrdokumenten fåttstora mål att uppfylla. Styrdokumenten ger även möjlighet att variera kursmaterialoch undervisningsmetod. Tillsammans ger dessa utgångspunkter för undervisningen,tidsbegränsningen leder till att begränsningar i materialmängden måste göras, målenkräver att eleverna skall få en varierande undervisning med många infallsvinklar,mängden historiskt material som kan användas är mer eller mindre oändlig. Syftetmed denna uppsats är att undersöka hur lärare planerar sin undervisning i kursenHistoria A på gymnasiet. Fyra lärare intervjuades kring hur de gör när de planerar sinundervisning. Resultatet visade på att lärare använder olika metoder för att lära uthistoria på gymnasiet. Metoderna kategoriserades in i två olika utgångspunkter,kronologisk metod och tematisk metod. Stoffutvalet varierade mellan de olikalärarna.</p>

Ämnen i historieundervisningen kan uppfattas olika beroende på kulturella skillnader och vilka narrativ som påverkat en. Detta ställer krav på historieläraren som behöver förhålla sig till en mångfald av narrativ i sin undervisning. Med en frågeställning som syftar till att undersöka vad forskning säger om konfliktfyllda ämnen och lärares hantering av dem i historieundervisningen hoppas vi att få svar på hur vi som framtida historielärare kan förhålla oss till ämnet. Genom noggrant utvalda sökord har vi i databaserna ERC och ERIC letat upp doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att få svar på vår frågeställning. Forskning visar att en vanlig företeelse bland lärare är att de undviker konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. Emellertid förespråkas en historieundervisning med högt i tak som belyser ett multiperspektiv, gynnar empatisk förmåga och upprätthåller goda relationer med elever. Den här översikten presenterar både teoretiska modeller och praktiska tillämpningar angående konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.</p><p>Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem. Historielärarna visade även upp en medvetenhet om den nuvarande debatten vilket visar på att de vill vara insatta i den pågående diskussionen och tyder på att de anser den vara viktig. Lärarna kunde påvisa faktiska förändringar vilka de själva genomfört på grund av förändringar i läroplanerna på t.ex. examinationsområdet och hur bedömningen av elever och insatser går till och har förändrats över tid.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994. Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem. Historielärarna visade även upp en medvetenhet om den nuvarande debatten vilket visar på att de vill vara insatta i den pågående diskussionen och tyder på att de anser den vara viktig. Lärarna kunde påvisa faktiska förändringar vilka de själva genomfört på grund av förändringar i läroplanerna på t.ex. examinationsområdet och hur bedömningen av elever och insatser går till och har förändrats över tid.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts. Resultatet från intervjuerna har visat att lärarnas arbetssätt inte når den högsta nivån av integrering (trots att lärarna har ett genuint intresse för mångfaldsfrågor), vilket gör att man börjar tvivla på om en total mångkulturell integrering är möjlig. Dessutom visar resultatet att lärare har en tendens till att beskriva sin undervisning med ord som gör att man kan härleda till enligt den tyska eller den anglosaxiska historiedidaktiken. / Abstract The purpose of this essay is to present a depiction of how history teachers talk about and work with school’s multicultural mission. Multiculturalism in this sense focuses on how teachers think about ethnic diversity and how it can be seen in the teaching itself. In order to fulfill the purpose of this essay some teachers with a genuine interest in questions about multiculturalism have been interviewed. Since a genuine interest also implies a higher awareness about the multicultural perspective in teaching. To get teachers’ personal experiences and thoughts on education and the multicultural mission a qualitative method is used, which will provide the best result. A model that put together different researchers’ result about different levels of multicultural integration has been used to interpret the teachers’ statements. The result from the interviews show that the teachers’ work with the multicultural perspective does not reach the highest level of multicultural integration in the model (even though the teachers have a genuine interest in questions about multiculturalism), and this result raises a doubt if the highest level of integration is even possible for teachers to achieve. The result also shows that teachers use words when they talks about their teaching that point to either German or Anglo-Saxon didactics.

No description available.

I föreliggande examensarbete har fem historielärares uppfattningar kring elevers läsförståelse, läsande av historiska texter, dess påverkan av undervisningen och ämnet undersökts. Syftet med examensarbetet är att belysa sambandet mellan elevers läsförståelse och deras utvecklande av historiemedvetande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att generera data, som har genomgått en analys med metoden grounded theory. För att besvara examensarbetets syfte har arbetet två forskningsfrågor, nämligen hur historielärare arbetar med elevers läsande av historiska texter samt hur historielärarna upplever att elevernas svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen. Historielärarna har ett antal strategier som de använde sig av när eleverna skulle läsa historiska texter i historieundervisningen. Strategierna kan kategoriseras som begrepp och elevers ordförråd, högläsning, diskussion, förkunskap och att anpassa och tydliggöra för eleverna. Historielärarna upplevde att elevers svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen, vilket har genererat att lärare undviker och minskar omfånget text och att det finns ett behov av strategier när historiska texter ska läsas. Resultatet visade utifrån undersökningen, dess teoretiska ramverk och forskningsläge, att historiska texter kan främja för elevers utvecklande av historiemedvetande, men på grund av deras bristande läsförståelse behöver de få stöd av strategier. Strategierna som lärarna använde sig av är betydelsefulla för elevers läsförståelse, läsande av historiska texter och utvecklande av historiemedvetande. Detta resultat har även kunnat stärkas med vetenskaplig forskning som berör historiemedvetande och läsförståelse. / Five history teachers’ perceptions of students reading comprehension, reading of historical texts, the influence of education and the subject has been examined in this article. The purpose of this study is to elucidate the relationship between students' reading comprehension and their development of historical consciousness. A qualitative method of semi-structured interviews was used to generate data that has undergone analysis method grounded theory. To answer the article purpose this article has two research questions, namely how history teachers work with students reading of historical texts and how the history teachers feel that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history. History teachers have a number of strategies that they use when students would read historical texts in history teaching. The strategies can be categorized as concept and students' vocabulary, reading aloud, discussion, qualifications, and to adapt and make clear to the students. History teachers felt that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history, which has generated that the teacher avoids and reduces the scope of the text and there for there is a need of strategies when historical texts are to be read. The results showed on the basis of the study, its theoretical framework and research location, the historical texts can promote the students' development of historical consciousness, but because out of their lack of reading skills they need to get the support of strategies. The strategies that the teachers made use of is important for students' reading comprehension, reading of historical texts and development of historical consciousness. This result has also been strengthened with scientific research relating to historical awareness and reading comprehension.