Spelling suggestions: "subject:"historielärare"" "subject:"historielärares""
11 |
Skolbiblioteket - en resurs för vad? : En studie av historielärares användning av skolbibliotekGranér, Daniel January 2006 (has links)
<p>I denna studie undersöktes via en enkät ett antal historielärares bruk av sitt skolbibliotek i pedagogiskt syfte. Undersökningen genomfördes med bakgrund av både svensk och utländsk forskning. Syftet med studien var att ta reda på i vilken utsträckning och inom vilka områden historielärare använde biblioteket i undervisningen, men också hur de själva använde biblioteket och vilka för- och nackdelar de såg.</p><p>Resultaten visar att historielärare själva besöker skolbiblioteket kontinuerligt. Den visar också att de i regel är positivt inställda till den verksamhet som bedrivs där, även om det finns vissa hinder. Dessa hinder är främst bristen på tid samt bristen på kontroll av elevernas arbetsinsats. Det är olika beroende på individ om man samarbetar med bibliotekarien. Studien visar att ingen av de undersökta skolorna hade en gemensam strategi i kontakten med bibliotekspersonalen.</p><p>Det kan finnas flera anledningar till resultaten. I bakgrunden redovisas olika synsätt kring pedagogik. Ett sådant synsätt är ett traditionellt sätt att tänka och använda läromedel, ett annat är ett nyare baserat på kognitivism och progressivism. I undersökningen finns exempel på att det finns historielärare i bägge läger.</p><p>Nyckelord: skolbibliotek, historia, historiedidaktik, historielärare, pedagogik</p> / <p>In this study a number of history teachers took part in a questionnaire about the use of school libraries in an educational purposes. The study was carried out in the light of both Swedish and international research on the subject. The purpose of the investigation was to find out to what extent and in what areas history teachers made use of the school libraries but also how they themselves make use of the libraries and which advantages and disadvantages they could notice.</p><p>The results show that history teachers themselves visit the school library on a regular basis. It also shows that they usually are positive to the activities that are pursued in the libraries, even though there are some obstacles. These obstacles are mainly the lack of time and the lack of control of the students work effort. The results vary from individual to individual if they work together with the libriarian or not. The study shows that none of the examined schools had a common strategy regarding the contacts with the library staff.</p><p>There can be several reasons for this results. In the background this paper presents different views upon education. One such view is a traditional way of thinking and a traditional use of textbooks and teaching aids, another wiew is a more modern one based upon cognitivism and progressivism. In this research there are examples of history teachers in both camps.</p><p>Keywords: school libraries, history, history didactics, history teachers, pedagogy.</p>
|
12 |
Skolbiblioteket - en resurs för vad? : En studie av historielärares användning av skolbibliotekGranér, Daniel January 2006 (has links)
I denna studie undersöktes via en enkät ett antal historielärares bruk av sitt skolbibliotek i pedagogiskt syfte. Undersökningen genomfördes med bakgrund av både svensk och utländsk forskning. Syftet med studien var att ta reda på i vilken utsträckning och inom vilka områden historielärare använde biblioteket i undervisningen, men också hur de själva använde biblioteket och vilka för- och nackdelar de såg. Resultaten visar att historielärare själva besöker skolbiblioteket kontinuerligt. Den visar också att de i regel är positivt inställda till den verksamhet som bedrivs där, även om det finns vissa hinder. Dessa hinder är främst bristen på tid samt bristen på kontroll av elevernas arbetsinsats. Det är olika beroende på individ om man samarbetar med bibliotekarien. Studien visar att ingen av de undersökta skolorna hade en gemensam strategi i kontakten med bibliotekspersonalen. Det kan finnas flera anledningar till resultaten. I bakgrunden redovisas olika synsätt kring pedagogik. Ett sådant synsätt är ett traditionellt sätt att tänka och använda läromedel, ett annat är ett nyare baserat på kognitivism och progressivism. I undersökningen finns exempel på att det finns historielärare i bägge läger. Nyckelord: skolbibliotek, historia, historiedidaktik, historielärare, pedagogik / In this study a number of history teachers took part in a questionnaire about the use of school libraries in an educational purposes. The study was carried out in the light of both Swedish and international research on the subject. The purpose of the investigation was to find out to what extent and in what areas history teachers made use of the school libraries but also how they themselves make use of the libraries and which advantages and disadvantages they could notice. The results show that history teachers themselves visit the school library on a regular basis. It also shows that they usually are positive to the activities that are pursued in the libraries, even though there are some obstacles. These obstacles are mainly the lack of time and the lack of control of the students work effort. The results vary from individual to individual if they work together with the libriarian or not. The study shows that none of the examined schools had a common strategy regarding the contacts with the library staff. There can be several reasons for this results. In the background this paper presents different views upon education. One such view is a traditional way of thinking and a traditional use of textbooks and teaching aids, another wiew is a more modern one based upon cognitivism and progressivism. In this research there are examples of history teachers in both camps. Keywords: school libraries, history, history didactics, history teachers, pedagogy.
|
13 |
Tickande klockor och kniviga mål : Historielärares syn på källkritik i undervisningenBrännström, Selma January 2020 (has links)
Källkritiken tycks vara ett svårorienterat undervisningsinnehåll för historielärare på gymnasiet enligt resultatet av denna uppsats. Syftet var att ta reda på hur lärare reflekterar kring källkritik som undervisningsinnehåll och genom intervjuer med sju lärare har många insikter kommit till ytan. Intervjuerna visar bland annat att lärarna tycker att det är svårt att rymma källkritiken i ett pressat tidsschema och att läroplanens mål är svåra att uppnå. En prioriteringsordning där historiskt stoff ställs före källkritiken syns i många av lärarnas redogörelser och eleverna har enligt flertalet lärare svårt att applicera källkritik och uppnå höga betyg i kunskapskravet. En anledning till deras svårigheter tycks enligt vissa lärare vara deras bristande historiska förkunskaper, och intresset verkar också vara av betydelse. Många lärare efterfrågar tips på bättre uppgifter för att komma åt dessa problem och tycker att det är svårt att formulera givande uppgifter på egen hand.
|
14 |
Undervisning i källkritik : En kvalitativ undersökning av historielärares undervisningsstrategier i källkritikApeman, Jonas January 2022 (has links)
Läroplanerna för både grundskolan och gymnasieskolan lyfter hur elever ska få lära sig källkritik genom att tolka källor. Samtidigt befinner vi oss i en tid där internet och digitalisering fått en allt större del i ungdomars liv vilket enligt forskare skapar ännu större behov av källkritisk kunskap hos internetanvändare. I undersökningen intervjuades fem historielärare på högstadie- och gymnasienivå med syfte att studera deras strategier i arbetet med källkritik i historieundervisningen. Frågeställningarna som söktes svar på var vilka metoder och strategier lärarna hade i sin undervisning av källkritik, hur lärarna upplevde elevers källkritiska förmåga när de sökte efter information och hur lärarna går till väga närde bedömer eleverna. Med diskursteori analyserades intervjuerna och undersökningen visade att två olika metoder för källkritik var dominerade bland lärarna. En som såg till kriterier hos källan och en som såg till frågor ställda av forskaren. De flesta lärarna genomförde undervisningen och bedömningen vid ett eller ett fåtal tillfällen medan andra lärare involverade källkritik över hela skolåret. Undersökningen visade även att lärarna upplevde eleverna som svaga i att söka information på internet på egen hand samt att även om källkritik lyftes i lektionssammanhang under hela läsåret så genomförde lärarna oftast sin bedömning vid väldigt enstaka tillfällen.
|
15 |
“Varför ska vi gå till det här skittråkiga museet?” - Kulturarvets mening och meningen med kulturarvGranlund, Elin January 2020 (has links)
This degree project aims to investigate the views on cultural heritage which are mediated to students of lower and upper secondary school in southern Sweden, with a special focus on representativity, inclusion, and multiculturalism. The study is focused on the definitions of cultural heritage as well as mediation of cultural heritage among history teachers and museum pedagogues. Based on six separate semi-structured interviews with three teachers and four museum pedagogues, the definitions of cultural heritage is discussed and analysed, as well as the views on the mediation of cultural heritage and its function. The analysis of the empiric material is primarily based on Svante Beckman’s theory regarding cultural heritage and its functions, as well as Stefan Nyzell’s theory about the functions of teaching, and Anita Synnestvedt’s theory about cultural heritage as a concept. The results show that there are both correlations and distinctions between teachers and museum pedagogues, as well as within the two groups.
|
16 |
Historiska källor på mellanstadiet : En studie om hur historielärare samtalar om och arbetar med källor i historieundervisningen / Historical sources in primary school : A study of how history teachers discuss and work with sources in the teaching of historyLorentzen, Robert January 2023 (has links)
The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.
|
17 |
Kontroversiella klassrum : En systematisk litteraturstudie av kontroversiella frågor i historieundervisningen / Controversial classrooms : A systematic review of controversial issues in history teachingAiras, Jesper, Selini, David January 2021 (has links)
Controversial issues are inevitable in today’s history classrooms and, therefore, history teachers must be able to handle them. Thus, this paper aims to provide knowledge about controversial issues in history teaching. To do this, a systematic review is used to answer which issues history teachers and pupils perceive as controversial, why controversial issues should be taught, which history teachers avoid or teach controversial issues, and how history teachers can go about teaching them. Firstly, the results show that immigration and history teachers and pupils’ backgrounds can make issues controversial. Secondly, the findings highlight that controversial issues should be taught since they can develop democratic values among pupils and foster critical thinking. Thirdly, history teachers teach controversial issues if they are supported, want their pupils to criticize the nation’s past, and value the benefits of such teaching. Contrary, history teachers avoid controversial issues if they aren’t supported, worry that controversial issues can threaten the national image, fear strong reactions from their pupils, and when they doubt their ability to deal with multiple perspectives. Lastly, the results demonstrate that when teaching controversial issues, history teachers should use their own and their pupils’ experiences, allow pupils to express their emotions, and thoroughly explain the connection between past and present. The findings are discussed in relation to theories of use of history, collective memory, teacher agency and, finally, the Swedish national curriculum.
|
18 |
Den medvetna eller omedvetna ämnesdidaktiken : om historielärares ämnesdidaktiska val / Consciously or unconsciously : history teachers didactic choicesDufvander, Jacob January 2021 (has links)
The purpose of the study is to shed light on the basis for the didactic choices the history teacher makes in the planning of his teaching, and to highlight the choices that are linked to the didactic questions what the teaching should contain and why. There is an ongoing debate about trying to extend teachers' time in school where central content has been removed for this purpose. But what influences teachers the most in their planning? Are these factors that affect teacher’s unconscious or unconscious? There were four interviews conducted with history teachers working towards children in year 4-6. Based on the interviews and the analysis, one can see that there are factors that affect the teachers as they are aware and unaware off. The conclusion that can be drawn is that the dimensions live in a symbiosis where the student-related replaces the societal dimension. The societal dimension affects to such a low degree for a long time in order to notice any major difference in the present and in the short term. While the student-related is so present in everyday life for the teachers that it should have its own dimension. The factors that are most prominent in the didactic choices that teachers make are the personal dimension. However, the teachers themselves are not fully aware of this themselves and believe that it is the governing dimension that affects them the most. The qualitative differences between the dimensions are subtle but the personal and the governing dimension determine what are to be treated. While the student-related and didactic dimensions determine more how planned lessons will be take shape. Therefore, it is difficult to distinguish the dimensions from each other.
|
19 |
När möjlighet blir svårighet : Historielärares erfarenheter av digitala läroböcker / When possibility becomes difficulty : History teachers´experiences of digital textbooksKempe, Einar January 2022 (has links)
The aim of this paper is to examine the role of digital textbooks in education of history and how teachers’ reason regarding their usability compared to printed textbooks. Prior studies have shown that teachers’ technical know-how and the amount of support they are given in the initial stages of using digital textbooks affect how well the implementation work. Furthermore, the digital format seems to offer a richer learning material as the digital books contain pedagogical functions beside the text. However, they are also more difficult to use than printed textbooks. Six history teachers were interviewed in this study, using a semi-structured interview method. The theoretical framework TPCK was used to manage the empirical data. This framework identifies three different aspects of the digital textbook that need to work properly and cooperate for the digital textbook to be considered an adequate tool for teaching. According to the informants, the way digital books are designed and the way they are navigated makes them difficult to use compared to the printed textbooks. One nameworthy advantage is that the content of digital textbooks can be updated almost instantly, therefore, the publishers can add information concerning contemporary events that are relevant for history education. Both low quality and a need for educational variation explained the low usage of digital textbooks. Only two of the six informants stated that they use the digital textbook as a point of departure in their teaching. Furthermore, many functions of the digital textbook are redundant. They seem designed to constitute the only teaching material a teacher would need; however few teachers are willing to limit themselves to this. The study shows the need for publishers to improve the navigation and overall design of digital textbooks to make them more user friendly. Furthermore, it is important that the publishers provide educational and customer support for the teachers using the digital textbooks to help them get started as it is crucial that the schools’ routines for implementing digital textbooks work properly.
|
20 |
Känsliga och kontroversiella ämnen i historieundervisning / Sensitive and controversial subjects in history teachingJohansson, Sebastian January 2021 (has links)
As Sweden has moved from being a homogeneous country to a multicultural melting pot of various nationalities so has the need for history teachers to understand how to raise various historical issues in a way without unnecessarily offending or aggravating while still doing their duty of educating and fostering the next generation on Swedish citizens. Therefore, this research overview of the topic “sensitive and controversial issues in history teaching” (SCIs) has been done as an attempt to bridge knowledge gaps and create more understanding for how to educate on SCIs by gathering information from nations where the issues have already been well documented. Consequently, this study attempts to showcase different SCIs in different nations as well as showcasing how teachers from each nation either try teaching said issues or ignore it. The conclusion is that teachers in general do not shy away from teaching controversial subjects and that a controversial subject is a subject that still holds an emotional connection to a student or a teacher.
|
Page generated in 0.057 seconds