<p>Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på <em>läsprocessen</em>, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just <em>matematiska</em> texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande.</p><p>De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck.</p><p>Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll.</p><p>Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska <em>innehållet</em> verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt.</p><p>I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler.</p> / Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.

Denna avhandling behandlar läsning av matematiska texter; hur och vad man förstår och lär sig vid läsningen. Fokus ligger på läsprocessen, det vill säga själva läsandet av texten och vad man förstår efter att läst igenom texten. Huvudsyftet är att studera specifika aspekter i läsandet av just matematiska texter för att testa och utveckla en befintlig, allmän teori kring läsprocessen. Speciellt studeras användningen av symboler i matematiska texter och hur detta kan påverka läsprocessen. Avhandlingen byggs upp av teoretiska diskussioner kring läsning av matematiska texter samt en empirisk studie bland gymnasieelever och universitetsstuderande. De teoretiska diskussionerna utgår bland annat från en litteraturstudie kring förekommande påståenden om speciella egenskaper hos matematiska texter, och speciellt diskuteras läsning av symboler och algebraiska uttryck. Den empiriska studien (med 106 deltagare) använde tre olika texter; en historietext om ryska revolutionen samt två matematiktexter om gruppteori. Matematiktexterna behandlar samma sak som gruppteori, men skillnaden mellan dem är att den ena använder matematiska symboler i sin presentation medan den andra inte alls använder symboler. Varje deltagare fick läsa en utav matematiktexterna samt historietexterna, och fick efter varje text besvara frågor om textens innehåll. Den grupp av personer som läste matematiktexten utan symboler har bättre resultat på frågor om texten än den grupp som läste texten med symboler. Detta verkar kunna bero på oförmåga att artikulera symboler vid läsning av texten samt att avkodningsförmågan inte verkar kunna utnyttjas på samma sätt för texten med symboler. Läsning av matematiska texter med symboler är alltså ganska speciellt och man kan behöva lära sig hur man läser sådana texter. Däremot verkar det finnas många likheter med läsning av matematiska texter utan symboler och historietexten. Det matematiska innehållet verkar alltså inte i någon större omfattning påverka läsprocessen, utan hur detta innehåll presenteras är en viktig aspekt. I de teoretiska diskussionerna ges förslag på hur läsning av matematiska symboler kan infogas i den allmänna teorin för läsprocessen. Överlag finns dock ingen anledning att se läsning av matematiska texter som någon speciell typ av process som skiljer sig från läsning av andra texter. Den allmänna teorin för läsprocessen kan därmed fungera som teoretisk grund även för läsförståelse av matematiska texter, möjligen med föreslaget tillägg om matematiska symboler. / <p>Rapportkod: LiU-Tec-Lic-2004:63.</p>

The purpose of this paper is to analyze the difference in our picture of three events on the early iron age battlefields depending on the material that is examined. This paper is basing the comparative analysis on historical texts and archaeological findings to analyze the three battles: battle of Alesia, battle of Teutoburg forest and battle of Harzhorn. The theoretical framework of this paper is built on battlefield archaeology, all three battlefields have been archaeologically excavated to different extents using this method.    The historical and archaeological material has presented both varying and the same picture of the battlefields. For the battle of Alesia, the historical materials depiction of the battle is more extensive than the archaeological. For the battle of Teutoburg forest the archaeological materials depiction is more extensive than the historical but the historical material explains the event with more simplicity. Lastly for the battle of Harzhorn the archaeological materials depiction is much more extensive than the historical material.

I föreliggande examensarbete har fem historielärares uppfattningar kring elevers läsförståelse, läsande av historiska texter, dess påverkan av undervisningen och ämnet undersökts. Syftet med examensarbetet är att belysa sambandet mellan elevers läsförståelse och deras utvecklande av historiemedvetande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att generera data, som har genomgått en analys med metoden grounded theory. För att besvara examensarbetets syfte har arbetet två forskningsfrågor, nämligen hur historielärare arbetar med elevers läsande av historiska texter samt hur historielärarna upplever att elevernas svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen. Historielärarna har ett antal strategier som de använde sig av när eleverna skulle läsa historiska texter i historieundervisningen. Strategierna kan kategoriseras som begrepp och elevers ordförråd, högläsning, diskussion, förkunskap och att anpassa och tydliggöra för eleverna. Historielärarna upplevde att elevers svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen, vilket har genererat att lärare undviker och minskar omfånget text och att det finns ett behov av strategier när historiska texter ska läsas. Resultatet visade utifrån undersökningen, dess teoretiska ramverk och forskningsläge, att historiska texter kan främja för elevers utvecklande av historiemedvetande, men på grund av deras bristande läsförståelse behöver de få stöd av strategier. Strategierna som lärarna använde sig av är betydelsefulla för elevers läsförståelse, läsande av historiska texter och utvecklande av historiemedvetande. Detta resultat har även kunnat stärkas med vetenskaplig forskning som berör historiemedvetande och läsförståelse. / Five history teachers’ perceptions of students reading comprehension, reading of historical texts, the influence of education and the subject has been examined in this article. The purpose of this study is to elucidate the relationship between students' reading comprehension and their development of historical consciousness. A qualitative method of semi-structured interviews was used to generate data that has undergone analysis method grounded theory. To answer the article purpose this article has two research questions, namely how history teachers work with students reading of historical texts and how the history teachers feel that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history. History teachers have a number of strategies that they use when students would read historical texts in history teaching. The strategies can be categorized as concept and students' vocabulary, reading aloud, discussion, qualifications, and to adapt and make clear to the students. History teachers felt that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history, which has generated that the teacher avoids and reduces the scope of the text and there for there is a need of strategies when historical texts are to be read. The results showed on the basis of the study, its theoretical framework and research location, the historical texts can promote the students' development of historical consciousness, but because out of their lack of reading skills they need to get the support of strategies. The strategies that the teachers made use of is important for students' reading comprehension, reading of historical texts and development of historical consciousness. This result has also been strengthened with scientific research relating to historical awareness and reading comprehension.

Denna uppsats undersöker fyra olika texter från tre äldre svenska kvinnotidskrifter; Tidskrift för hemmet, Dagny och Hertha. Uppsatsens övergripande mål är att genom undersökningen av äldre texter kunna få perspektiv på dagens samhälle och den kvinnorättskamp som förs i dag. Teoretiskt och metodiskt utgår uppsatsen ifrån kritisk feministisk diskursanalys och undersöker texterna utifrån skribenter, mottagare och andra deltagare i texterna samt de norm­föreställningar texterna uttrycker och det som inte går att uttrycka. De viktigaste resultaten är de roller som kvinnor och män tilldelas i texterna samt hur starkt reglerande normer är.