Varje år uppkommer nya fall där Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda näringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angående vad som är avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmånsbeskattas. Studie- och konferensresor kan, under vissa omständigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda näringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omständigheter är dock begränsade och det är dessa begränsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hänsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begränsningarna är överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anställda och detta ger upphov till löneförmånsbeskattning hos dem. Arbetsgivaren (AG) blir samtidigt skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 1 och 10 §§ socialavgiftslagen (2000:980) (SAL). Vad som ska räknas som kostnader hänförliga till en studie- eller konferensresa finns det inga särskilda bestämmelser om, utan bedöms utifrån de allmänna reglerna i 16 kap. 1 § IL. Aktiviteter eller arrangemang som inte är hänförliga till själva studie- eller konferenstiden kan komma att räknas som intern representation i enighet med 16 kap. 2 § IL. Vad som räknas till intern representation är t.ex. personalfester eller personalvård. Skillnaden mellan dessa är att det finns ett begränsningsbelopp när det gäller intern representation, vilket det inte gör gällande studie- och konferensresor.  Anledningen till att nya fall ständigt uppkommer beror på oklarheter i rättsläget vad gäller dessa begräsningar och vad som överlag utgör gällande rätt för studie- och konferensresor. Detta eftersom IL saknar särskilda bestämmelser avseende dessa resor. Det finns endast ett fåtal lagrum, se kapitel 3, angående avdragsgilla kostnader och intern representation (studie- och konferensresor) som reglerar vad som i allmänhet under sådana resor är att anse som skattefria förmåner. Det bör dock påpekas att studie- och konferensresor ej faller under begreppet ”intern representation” vad gäller 11 kap. 2 § IL, till skillnad från vad som gäller i förmånssammanhang enligt 16 kap. IL. SKV har genom Skatteverkets allmänna råd (SKV A), handledningar och uttalanden försökt definiera vad som ska anses gälla för studie- och konferensresor genom vissa krav och riktlinjer. Exempelvis finns krav på antalet arbetstimmar under konferenstiden och vissa begränsningar för inslag av nöje under den interna representationen. SKV menar dock att bedömningen alltid måste ske i det enskilda fallet och härigenom återstår problemet med otydliga gränsdragningar. Uppsatsen analyserar och klargör vilka brister och oklarheter som finns på det skattemässiga området avseende studie- och konferensresor och förtydligar, med hjälp av förslag på nya bestämmelser, rättsläget ur ett de lege ferenda-perspektiv.

Följande uppsats undersöker vad svenska officerare studerade under två militära studieresor till Frankrike under perioden 1954-1960. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild av vad som officerarna avsåg att studera efter andra världskrigets slut och hur kunskaper samt innovation förmedlades under fredstid.  Studien genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet för att utröna den svenska militära organisationens studium av den franska Krigsmakten utifrån de erfarenheter som uppstått i samband med det världskrig som föregått världen. Detta görs genom att analysera den militära organisationens uppbyggnad med hjälp av kulturella dimensioner. Analysen av detta bedrivs även mot bakgrunden till den omorganisation av maktbalansen i världen som skedde.  Resultaten av studien tyder på att den kulturella faktorn har haft en betydande roll inom den militära sektorn, och att det från Sveriges sida fanns ett stort intresse att ta lärdom av erfarenheter från det föregående världskriget.

Antisemitism är ett samhällsproblem som även finns ute i våra svenska skolor. Vårt syfte med examensarbete är att undersöka hur antisemitism kommer till uttryck i den svenska skolan, hur SO-lärare hanterar dessa uttryck samt om SO-lärare anser att studiebesök och studieresor kan vara ett hjälpande verktyg i att motverka antisemitism i skolan. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod som består av semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat fyra verksamma SO-lärare i Skåne. Resultatet av vår studie visar att antisemitiska uttryck förekommer i skolor och ett sätt att arbeta med antisemitism är att använda studieresor eller studiebesök i sin undervisning.

In the decades leading up to the First World War, the Swedish army (as the rest of Swedish society) was greatly influenced by Germany (i.e. subject primarily to Prussian military influence). German equipment was purchased and German training methods and ways of organizing military units were copied. Apart from such easily discernible traces of German influence, the Swedish officer corps - according to earlier research - harboured sympathies for Germany and the German Army. But did the German influences, and the sympathies for Germany, also result in a professional bias – i.e. in a lack of professional objectivity? The purpose of this essay is to examine whether the officer corps of the Swedish army in the period 1900-1914 managed to achieve a level of professional objectivity, i.e. if it in a systematic way endeavoured to study the military development in other countries than Germany. Earlier research has shown that Swedish officers travelled to all major European countries in order to study a wide range of subjects. The essay connects on to these results but also strives to examine the study tours as well as the officers who undertook them in greater depth. The author examines reports written by Swedish officers who studied in France between 1900 and 1914 as well as contemporary army lists.  In the essay two main questions are raised: 1. Which were the subjects for Swedish military study tours to France before the First World War? 2. Which categories of officers (rank, posting, career etc.) undertook such tours? The following main results are presented: A very wide range of subjects were studied – all relevant to Swedish military development of that time. The coverage of subjects was probably due to a systematic approach from the army authorities responsible for the approval of money for the tours. The officers who studied abroad were drawn from various units and backgrounds. The result of the examination of contemporary army lists shows that a high percentage of them later enjoyed successful military careers (e.g. what seems to be a higher than average percentage were later promoted to the rank of full colonel) – and that the army put the knowledge acquired abroad to use. An indication of the latter is that many of them, after having studied abroad, were given postings with a connection to the subjects they had studied in France. All in all, the results indicate that the Swedish officer corps achieved a level of professional objectivity in spite of the strong German influences of that time.