<p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med</p><p>barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det</p><p>genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en</p><p>mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från</p><p>förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot</p><p>tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan</p><p>ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska</p><p>se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas.</p><p>Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man</p><p>kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna</p><p>ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens</p><p>naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i</p><p>undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av</p><p>läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och</p><p>musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek</p><p>från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt</p><p>eller inte.</p><p> </p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas. Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt eller inte.

In this study, I will explore upper secondary school pupils' experiences of education in controversial issues within civics and social sciences. In the study, I employ a qualitative interview method to produce a material relating to the study's central theories, which is founded in Stradling's research on controversial issues where both understandings of the concept as well as teaching strategies are collected. Stradling's theory on controversial issues is given context and is supplemented with contributions from Hand and Levinson as well as Hess. In this study, I also utilize Aspelins interpretation and addition to Biestas typology of purposes with education. Lastly, Tryggvason's understanding of agonism and didactics has an important role in the theoretic frame of the study. The study is structured with four different didactic themes illustrating the relations between research questions, theory, and method.

Med den ständiga digitala teknikens utveckling och framgång har teknologin fått en större del i både vuxnas och barns utbildning. Sedan 2018 har begreppet digitalisering implementerats i läroplanen, men eftersom digital teknik är ett relativt nytt område inom förskolan finns det därför inte så mycket befintlig forskning kring detta ämne och då specifikt kring pedagogernas roll och arbetssätt med digitalisering. Syftet med studien är därför att undersöka den digitala teknikens roll i förskoleverksamheten. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: "Hur används digital teknik i undervisningen i förskolans verksamhet, hur ofta och på vilket sätt?", "Finns det skillander med kompetens i digital teknik bland erfarna pedagoger kontra nyexaminerande förskollärare?" och "Hur påverksas kvalitén på förskolans digitala kunskaper av pedagogernas kompetens?".  För att besvara studeins frågeställningar har vi använt oss av triangulering med på kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av det teoretiska persepktiven läroplansteori, det sociokulturella perspektivet, likvärdighetsperspektivet samt pedagogisk kvalité. Vid inblick i både enkät och intervjuer kan det urskiljas att alla som har medverkat i studien använder sig av den digitala tekniken tillsammans med barnen i utbildningssyfte. Utifrån det insamlade materialet visar resultatet att uppemot hälften av alla som deltagit i studien inte blir erbjudna någon form av fortbildning kring digitalisering av sin arbetsgivare och känner därför behovet av kompetensutveckling kring de digitala teknikerna.

Dagens samhälle är uppbyggt av ett konstant energiberoende för att få samhällets alla funktioner att fungera. Ett strömavbrott kan därför bli förödande där kontinuerlig tillgång till elektricitet behövs, trots att Sverige har starka elnät har kravet att alltid ha tillgång till elektricitet öppnat upp en marknad för reservkraft. Syftet med det här arbetet var att ta fram kursmaterial för att läsaren ska få en övergripande kunskap om reservkraft med inriktning på dieselkraft. Det framtagna kursmaterialet består av rekommendationer i form av sidhänvisningar ur källor som kan användas vid sammanställning av undervisningsmaterial. Kompendiematerialet kompletteras med en PowerPoint-struktur som kan användas i undervisningssyfte. Genom att studera relevanta källor har vi fördjupat oss i ämnet dieselaggregat och har plockat ut sidhänvisningar enligt kopieringsavtalet, som gäller för högskolan, som vi anser passa bra vid skapandet av ett kompendium. Vi har även strukturerat en grund till en PowerPoint som kan underlätta vid skapandet av föreläsningsmaterial.Denna rapport förklarar ett dieselaggregats tekniska uppbyggnad och vad som är viktigt att tänka på vid dimensionering av ett aggregat. Rapporten tar även upp rekommenderat underhåll samt de miljö- och säkerhetskrav som ställs på att aggregat. / Today's society is composed of a constant energy dependency to get all functions of the modern society to function, a power failure can be devastating. Even though Sweden has a strong power grid, the requirement to always have access to electricity has opened up a market for back-up power. The aim of this work was to create material that could be used in educational purpose and for the reader to get a basic understanding of back-up power with focus on diesel generated power. The course material consists of recommendation of content in the form of page references from sources that fit well in the compilation ofeducation material in the form of a compendium. The compendium is supplemented with a layout of a PowerPoint presentation that can be used for educational purposes. By studying the relevant sources, we have deepened in our topic diesel generated power and have picked out page references, in accordance with the agreement regarding the school copy law, which we consider to be a good fit for the creation of a compendium. We have also created a foundation to a PowerPoint that can facilitate the creation of lecture material. This report explains the structure of a diesel power generator and what is important to consider when sizing a power system. The report also discusses recommended maintenance as well as the requirements placed on a diesel power generator.

I denna studie studeras vilket innehåll som inkluderas i de nationella proven i samhällskunskap förårskurs 9 mellan åren 2013 och 2016, och vad det kan säga om syftet med innehållet. Syftet medstudien är att studera de kunskapsideal som kommer till uttryck i de nationella proven isamhällskunskap, med ett särskilt fokus på aktualiteter som ett innehåll i ett kunskapsideal, i relationtill konkurrerande kunskapsideal. Materialet som används i studien är frågorna i de nationellaproven i samhällskunskap från åren 2013 till 2016. De teoretiska utgångspunkterna för studien ärutbildningsfilosofier, organisationsprinciper och traditioner i samhällskunskapsämnet i fråga ominnehåll och syfte. Utifrån dessa har de analytiska verktygen skapats, de olika kunskapsidealen.Dessa är det fostrande kunskapsidealet, det vetenskapliga kunskapsidealet och detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet. En textanalys har använts för att analysera materialetoch undersöka mening. Meningen, det vill säga syftet med inkluderingen av ett visst innehåll,undersöks med hjälp av kunskapsidealen nämnda ovan. Resultaten för studien visar att det innehållsom inkluderas i proven bekräftar det innehåll som forskningen säger är den allra vanligaste iskriftliga prov. Detta är bland annat samhällsekonomi och Sveriges styrelseskick. Utöver dettainkluderades även innehåll som bland annat behandlar demokrati och demokratiska värden,samhällsfrågor, lag och rätt, källkritik och mänskliga rättigheter. Det vetenskapliga kunskapsidealetkommer till uttryck i nästan all typ av innehåll. Detta visar på ett prioriterande av mätbar kunskapoch ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan som kan relateras till de nuvarande styrdokumenten.Resultatet visar även att när aktualiteter används återfinns dessa i de frågor där detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kommer till uttryck. Detta innebär att aktualiteterparas ihop med innehåll vars syfte är att testa elevers medborgarkunskaper, självständiga tänkandeoch källkritik. Eleverna skulle uppvisa olika kunskaper beroende på den typ av fråga som ställdes. I frågor där det vetenskapliga kunskapsidealet kom till uttryck skulle eleverna främst uppvisabegreppslig förståelse och faktakunskaper. I frågor där det fostrande kunskapsidealet kom tilluttryck skulle elever framförallt uppvisa sina kunskaper i demokrati och demokratiska värden samtkällkritik. I frågor där det demokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kom till uttryck skulleeleverna framförallt visa på en självständighet i deras resonemang, diskutera och analysera.Resultatet i studien visar på de syften som kan utläsas i det innehåll som inkluderas i de nationellaproven och hur detta relaterar till den typ av medborgare och det samhälle man önskar forma medett visst innehåll.