Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism.  The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

I denna studie studeras vilket innehåll som inkluderas i de nationella proven i samhällskunskap förårskurs 9 mellan åren 2013 och 2016, och vad det kan säga om syftet med innehållet. Syftet medstudien är att studera de kunskapsideal som kommer till uttryck i de nationella proven isamhällskunskap, med ett särskilt fokus på aktualiteter som ett innehåll i ett kunskapsideal, i relationtill konkurrerande kunskapsideal. Materialet som används i studien är frågorna i de nationellaproven i samhällskunskap från åren 2013 till 2016. De teoretiska utgångspunkterna för studien ärutbildningsfilosofier, organisationsprinciper och traditioner i samhällskunskapsämnet i fråga ominnehåll och syfte. Utifrån dessa har de analytiska verktygen skapats, de olika kunskapsidealen.Dessa är det fostrande kunskapsidealet, det vetenskapliga kunskapsidealet och detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet. En textanalys har använts för att analysera materialetoch undersöka mening. Meningen, det vill säga syftet med inkluderingen av ett visst innehåll,undersöks med hjälp av kunskapsidealen nämnda ovan. Resultaten för studien visar att det innehållsom inkluderas i proven bekräftar det innehåll som forskningen säger är den allra vanligaste iskriftliga prov. Detta är bland annat samhällsekonomi och Sveriges styrelseskick. Utöver dettainkluderades även innehåll som bland annat behandlar demokrati och demokratiska värden,samhällsfrågor, lag och rätt, källkritik och mänskliga rättigheter. Det vetenskapliga kunskapsidealetkommer till uttryck i nästan all typ av innehåll. Detta visar på ett prioriterande av mätbar kunskapoch ett vetenskapligt förhållningssätt i skolan som kan relateras till de nuvarande styrdokumenten.Resultatet visar även att när aktualiteter används återfinns dessa i de frågor där detdemokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kommer till uttryck. Detta innebär att aktualiteterparas ihop med innehåll vars syfte är att testa elevers medborgarkunskaper, självständiga tänkandeoch källkritik. Eleverna skulle uppvisa olika kunskaper beroende på den typ av fråga som ställdes. I frågor där det vetenskapliga kunskapsidealet kom till uttryck skulle eleverna främst uppvisabegreppslig förståelse och faktakunskaper. I frågor där det fostrande kunskapsidealet kom tilluttryck skulle elever framförallt uppvisa sina kunskaper i demokrati och demokratiska värden samtkällkritik. I frågor där det demokratiska/medborgerliga kunskapsidealet kom till uttryck skulleeleverna framförallt visa på en självständighet i deras resonemang, diskutera och analysera.Resultatet i studien visar på de syften som kan utläsas i det innehåll som inkluderas i de nationellaproven och hur detta relaterar till den typ av medborgare och det samhälle man önskar forma medett visst innehåll.