1 |
Från papperskort till ECDIS - är sjöfarten redo?Nielsen, Hugo January 2010 (has links)
Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen. Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS. Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.
|
2 |
Från papperskort till ECDIS - är sjöfarten redo?Nielsen, Hugo January 2010 (has links)
<p>Under 2009 bestämde IMO att ECDIS skall föras in på i stort sett samtliga fartygunder en period mellan 2012 och 2018. Detta är något som direkt drabbar styrmännen på fartygen.</p><p>Det jag har riktat in mig på att undersöka är hur pass redo svenska styrmän känner sig, vad de anser behövs samt vad det tycker att en utbildning skall innehålla infördenna övergång. För att komma fram till detta har jag intervjuat svenska styrmän som aktivt arbetar till sjöss. Jag har också gjort en expertintervju med en personsom jobbar med att utbilda sjöfolk i användandet av ECDIS.</p><p>Slutsatserna av arbetet blev att svenska styrmän idag är redo att segla med ECDIS,men att det krävs att det finns bra utbildningar på ECDIS. Både generella och systemspecifika utbildningar som kan ge användaren bättre förutsättningar att använda systemet korrekt. Det skulle också vara bra med en standardisering av ECDIS-systemens grundfunktioner.</p>
|
3 |
Gymnasieskolans dyrbara poäng : elevers strategier vid individuella valKindstedt-Snell, Liv January 2012 (has links)
Lärarprogrammet inriktning musik
|
4 |
Kursutformad undervisning : En empirisk studie på Storängsskolan, Finspång / Teaching based on courses : An empiric study at Storängsskolan, FinspångLöfqvist, Hans January 2000 (has links)
<p>Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen. Mitt syfte är också att ta reda på hur lärarna arbetar, om de förändrat sitt arbetssätt och om deras arbetssätt understödjer målen i den nya organisationen. Dessutom är mitt syfte att utröna om elevernas motivation och ansvar ökat sedan den kursutformade undervisningen infördes samt om den kursutformade undervisningen har stöd i läroplanen. Examensarbetet bygger på enkätundersökningar bland lärare och elever samt djupintervjuer med lärare. Mina viktigaste slutsatser av undersökningen är att Storängsskolan visserligen startat och kommit en bit på väg med ett nytt sätt att arbeta - kursutformad undervisning. Men att det återstår mycket arbete innan målen kan nås - det räcker inte med att'bara'göra organisationsförändringar, man måste förändra arbetssätten på djupet.</p>
|
5 |
Kursutformad undervisning : En empirisk studie på Storängsskolan, Finspång / Teaching based on courses : An empiric study at Storängsskolan, FinspångLöfqvist, Hans January 2000 (has links)
Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen. Mitt syfte är också att ta reda på hur lärarna arbetar, om de förändrat sitt arbetssätt och om deras arbetssätt understödjer målen i den nya organisationen. Dessutom är mitt syfte att utröna om elevernas motivation och ansvar ökat sedan den kursutformade undervisningen infördes samt om den kursutformade undervisningen har stöd i läroplanen. Examensarbetet bygger på enkätundersökningar bland lärare och elever samt djupintervjuer med lärare. Mina viktigaste slutsatser av undersökningen är att Storängsskolan visserligen startat och kommit en bit på väg med ett nytt sätt att arbeta - kursutformad undervisning. Men att det återstår mycket arbete innan målen kan nås - det räcker inte med att'bara'göra organisationsförändringar, man måste förändra arbetssätten på djupet.
|
6 |
Valbara kurser : Ett alternativ till områdesfördjupning inom sjökaptensprogrammetCarlsson, Josef, Johnsson, Johnny January 2013 (has links)
Det här är en undersökning om studenters intresse för en områdesfördjupning på sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Syftet var att undersöka intresset hos studenterna kring att introducera valbara kurser om 7,5 högskolepoäng i programmets senare del. Den allmänna uppfattningen inom svensk sjöfart är att sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola är en bred utbildning. Utbildningen erbjuder inga valbara kurser eller inriktningar även om arbetet som styrman idag blir mer och mer specialiserat. Studien genomfördes genom intervjuer med två studenter som gick sista året 2013 och tre verksamma styrmän som tagit examen år 2012. Alla intervjuade respondenter hade läst eller läste vid intervjutillfället på Sjökaptensprogrammet på Kalmar Sjöfartshögskola. Studien visade på en önskan hos respondenterna vad gällde ökad valbarhet i utbildningen, men samtidigt en ovilja att kompromissa utbildningens bredd. Respondenterna underströk vikten av möjligheten att få läsa CCM och DP-Basic, dels för en förbättrad konkurrenskraft på en ansträngd arbetsmarknad och dels för att de kurserna ofta krävs inom den arbetsmarknadssektor som ett stort antal studenter söker sig till. / This is a survey of students' interest in an area specialization in the Nautical Science program at Kalmar Maritime Academy. The aim was to investigate the interest within the student community regarding introducing elective courses of 7.5 credits in the second half of the program. The general opinion in Swedish shipping is that the nautical science program at Kalmar Maritime Academy is a broad education. The program has no elective courses and specializations available; this at a time when the work as an officer is becoming more and more specialized. The study was conducted through interviews with two final year students of 2013 and three active officers who graduated in 2012. All respondents who were interviewed had studied or were studying at the time of the interview at the Nautical Science program at Kalmar Maritime Academy. The study showed a desire among the respondents regarding increased eligibility in the program but also unwillingness to compromise the width of the education. The respondents emphasized the importance of having the possibility to study CCM and DP-Basic, partly for an improved competitiveness in a strained labor market and partly due to fact that these courses are often required within the employment sector to which a large number of students will approach.
|
7 |
Nyttan av kurserna på naturbruksprogrammets djurvårdsinriktning / The use of the courses at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal HusbandryWestlund, Anna January 2008 (has links)
<p>The aim of this study is to find out if the former students think that they have made use of the courses they have taken at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal Husbandry at Lillerudsgymnasiet or if the courses should be exchanged. In the study it is assumed that a course can be useful professionally, for further studies and in private life.</p><p>The main questions are: Have the former students made use of the courses they took at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal Husbandry at Lillerudsgymnasiet? Was it the right decision to replace the course Horses?</p><p>I have sent a questionnaire to all the students who graduated between 2003 and 2007. Out of 107 questionnaires I received 66 replies (62 %). All students have studied the same mandatory courses but different eligible courses. Therefore the frequency of replies shows great variation.</p><p>The course Horses was recently replaced by the courses Small Enterprises A, Dogs and Species at risk. 52 % (34 persons) answered that they found the course Horses useful. 46 % (16 persons) answered that they found the course Small Enterprises A useful. 78 % (32 persons) answered that they found the course Dogs useful. 37 % (10 persons) answered that they found the course Species at risk useful.</p><p>It is hard to say if it was right to replace Horses if you look only at the answers to how useful the course was. My conclusion is that the teachers should look at Species at risk and try to make it suit the specialisation Animal Husbandry better. English B is the course that the highest share of former students found useful, 82 % (18 persons). Nevertheless I think it should stay with the eligible courses. The former students think that they have made use of the mandatory courses.</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att få reda på om de tidigare eleverna tycker att det varit nyttiga kurser som de läst på naturbruksprogrammets djurvårdsinriktning på Lillerudsgymnasiet och om det är någon eller några kurser som skulle kunna bytas ut. Jag tänker mig att en kurs kan vara nyttig både i kommande arbete, i fortsatta studier och i privatlivet.</p><p>De huvudsakliga frågeställningarna är: Har de före detta eleverna haft nytta av kurserna som de läste på Lillerudsgymnasiets naturbruksprogram med djurvårdsinriktning? Var det riktigt att ta bort hästkunskapskursen som inriktningskurs?</p><p>Jag har skickat ut en enkät till alla elever som gick ut naturbruksprogrammet med djurvårdsinriktning på Lillerudsgymnasiet mellan 2003 och 2007 och det blev 107 stycken. Svarsfrekvensen blev 62 % (66 st.). Alla elever har läst samma inriktningskurser men de har läst olika kurser av de individuellt valbara. Svarsfrekvensen är därför mycket olika för olika kurser.</p><p>Kursen Hästkunskap blev nyligen utbytt mot Småföretagande A, Hundar och Utrotningshotade arter. 52 % (34 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Hästkunskap. 46 % (16 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Småföretagande A. 78 % (32 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Hundar. 37 % (10 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Utrotningshotade arter.</p><p>Det är svårt att säga om det var rätt att ta bort Hästkunskapskursen som inriktningskurs enbart utifrån nyttan. Jag anser att man bör se över om Utrotningshotade arter kan göras om för att passa djurvårdsinriktningen bättre. Engelska B är den kurs som störst andel i den här studien tycker att de har haft nytta av, 82 %, (18 st.). Jag tycker ändå att den ska vara kvar bland de valbara kurserna. De tidigare eleverna tycker att de har haft nytta av sina inriktningskurser.</p>
|
8 |
Nyttan av kurserna på naturbruksprogrammets djurvårdsinriktning / The use of the courses at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal HusbandryWestlund, Anna January 2008 (has links)
The aim of this study is to find out if the former students think that they have made use of the courses they have taken at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal Husbandry at Lillerudsgymnasiet or if the courses should be exchanged. In the study it is assumed that a course can be useful professionally, for further studies and in private life. The main questions are: Have the former students made use of the courses they took at the Natural Resource Use Programme specialised in Animal Husbandry at Lillerudsgymnasiet? Was it the right decision to replace the course Horses? I have sent a questionnaire to all the students who graduated between 2003 and 2007. Out of 107 questionnaires I received 66 replies (62 %). All students have studied the same mandatory courses but different eligible courses. Therefore the frequency of replies shows great variation. The course Horses was recently replaced by the courses Small Enterprises A, Dogs and Species at risk. 52 % (34 persons) answered that they found the course Horses useful. 46 % (16 persons) answered that they found the course Small Enterprises A useful. 78 % (32 persons) answered that they found the course Dogs useful. 37 % (10 persons) answered that they found the course Species at risk useful. It is hard to say if it was right to replace Horses if you look only at the answers to how useful the course was. My conclusion is that the teachers should look at Species at risk and try to make it suit the specialisation Animal Husbandry better. English B is the course that the highest share of former students found useful, 82 % (18 persons). Nevertheless I think it should stay with the eligible courses. The former students think that they have made use of the mandatory courses. / Syftet med det här arbetet är att få reda på om de tidigare eleverna tycker att det varit nyttiga kurser som de läst på naturbruksprogrammets djurvårdsinriktning på Lillerudsgymnasiet och om det är någon eller några kurser som skulle kunna bytas ut. Jag tänker mig att en kurs kan vara nyttig både i kommande arbete, i fortsatta studier och i privatlivet. De huvudsakliga frågeställningarna är: Har de före detta eleverna haft nytta av kurserna som de läste på Lillerudsgymnasiets naturbruksprogram med djurvårdsinriktning? Var det riktigt att ta bort hästkunskapskursen som inriktningskurs? Jag har skickat ut en enkät till alla elever som gick ut naturbruksprogrammet med djurvårdsinriktning på Lillerudsgymnasiet mellan 2003 och 2007 och det blev 107 stycken. Svarsfrekvensen blev 62 % (66 st.). Alla elever har läst samma inriktningskurser men de har läst olika kurser av de individuellt valbara. Svarsfrekvensen är därför mycket olika för olika kurser. Kursen Hästkunskap blev nyligen utbytt mot Småföretagande A, Hundar och Utrotningshotade arter. 52 % (34 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Hästkunskap. 46 % (16 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Småföretagande A. 78 % (32 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Hundar. 37 % (10 st.) svarade att de har haft nytta av kursen Utrotningshotade arter. Det är svårt att säga om det var rätt att ta bort Hästkunskapskursen som inriktningskurs enbart utifrån nyttan. Jag anser att man bör se över om Utrotningshotade arter kan göras om för att passa djurvårdsinriktningen bättre. Engelska B är den kurs som störst andel i den här studien tycker att de har haft nytta av, 82 %, (18 st.). Jag tycker ändå att den ska vara kvar bland de valbara kurserna. De tidigare eleverna tycker att de har haft nytta av sina inriktningskurser.
|
9 |
Utbildning i trauma- och katastrofmedicinsk vård : En nationell studie inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarUpstu, Tom, Persson, Mikael January 2014 (has links)
Syfte Syftet var att genomföra en nationell kartläggning och beskrivning av trauma- och katastrofmedicinska utbildningar för sjuksköterskeutbildningar på grund- och avancerad nivå. Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en systematisk genomgång av traumavården i Sverige och Kunskapscentrum katastrofmedicin Umeå har fått i uppdrag att se över den formella utbildningen i sjuksköterskeutbildningen på grund- och avancerad nivå nationellt. Metod En enkät skickades till samtliga 25 lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning och till 47 specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot ambulans-, anestesi, intensivvård- eller operationssjukvård. Enkäten bestod av 19 frågor gällande lärosätets trauma- och katastrofmedicinska utbildning. Resultat Alla 25 sjuksköterskeutbildningar och 43 specialistsjuksköterskeprogram svarade på enkäten. Efter analys framkom att trauma- och katastrofmedicinsk utbildning ingår i olika i grad och med varierande innehåll vid de olika lärosätena. Slutsats Utbildningar på grund- och avancerad nivå bör ses över för att kunna säkerställa en nationellt likvärdig och tillräcklig utbildning i trauma- och katastrofmedicinsk vård. Nyckelord: Trauma, katastrof, kurser, utbildning, sjuksköterskeutbildning / Purpose. The aim was to conduct a national survey and a description of trauma and disaster medical training courses for nurses at the undergraduate and graduate levels. Background. The government has given the National Board of Health and Welfare an assignment to conduct a systematic review of trauma care in Sweden. The Center for Disaster Medicine at Umeå University has been commissioned to review the formal trauma and disaster education in nursing education at the undergraduate and graduate level nationally. Method. A questionnaire was sent to all 25 universities engaged in nursing education and to 47 specialist nursing programs within the ambulance, anesthesia, intensive care and operating theater nursing care. The questionnaire consisted of 19 questions regarding the university´s trauma and disaster medical training. Results. All 25 nursing and 43 of the specialist nursing programs responded to the survey. The analysis showed that trauma and disaster medical care were provided in various degrees and with various content at the different institutions. Conclusion. Nursing programs at undergraduate and graduate levels should be reviewed further in order to ensure a nationally equivalent and sufficient training in trauma and disaster medical care. Keywords: Trauma, Disaster, Courses, Training, Nursing education
|
10 |
Valbara kurser : En enkätstudie om valbara kurser för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i KalmarWittgren, Johan, Lindgren, Karl January 2014 (has links)
På ingenjörsutbildningar får studenter fördjupa sina kunskaper i programmets senare del i form av specialinriktningar eller valbara kurser. Detta är något som inte är tillgängligt för studenter som läser till sjöingenjör vid Sjöfartshögskolan i Kalmar men något som infördes på sjöingenjörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola 2009. Studiens syfte är att undersöka intresset för valbara kurser på 7,5 högskolepoäng (hp) vardera för sjöingenjörsstudenter vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. En enkätstudie svarade på frågorna om vilka ämnesområden som var av intresse, hur många kurser eleven ville läsa, när under utbildningen önskas kursen läsas, om intresset för valbara kurser saknas och i så fall varför. Resultatet av undersökningen visade att de ämnesområden som är av störst intresse för studenterna på grundnivå är offshore/oljerigg och landkurser. På fördjupningsnivå är el- och reglerteknik samt maskinteknik önskvärda. Studien visade att studenterna vill läsa två valbara kurser under utbildningens sista termin. Det går inte att få ett svar på varför studenterna inte vill införa valbara kurser p.g.a. stor spridning av svaren. / In engineering courses, students deepen their knowledge in the later part of the program in form of specializations or elective courses. This is something that is not available to students who study for marine engineer at Kalmar Maritime Academy, a situation that has been present at Chalmers University of Technology since 2009. The purpose of the study is to explore the interest in elective courses of 7.5 credits apiece for marine engineer students at Kalmar Maritime Academy. A questionnaire study was carried out to ascertain as to wheather which topics were of interest, how many courses the student wanted to read, the durability of the course, if interest in the elective course was missing, and if so why. The survey results showed that the subjects of most interest to students at the bachelor level were offshore/oil rig and ashore courses. At the advanced level, electric and control engineering together with mechanical engineering were desirable. The study showed that students want to read two elective courses during the last term. A result cannot be obtained as to why students do not wish to introduce elective courses, this can be attributed to the large spread of responses.
|
Page generated in 0.0479 seconds