<p>Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen. Mitt syfte är också att ta reda på hur lärarna arbetar, om de förändrat sitt arbetssätt och om deras arbetssätt understödjer målen i den nya organisationen. Dessutom är mitt syfte att utröna om elevernas motivation och ansvar ökat sedan den kursutformade undervisningen infördes samt om den kursutformade undervisningen har stöd i läroplanen. Examensarbetet bygger på enkätundersökningar bland lärare och elever samt djupintervjuer med lärare. Mina viktigaste slutsatser av undersökningen är att Storängsskolan visserligen startat och kommit en bit på väg med ett nytt sätt att arbeta - kursutformad undervisning. Men att det återstår mycket arbete innan målen kan nås - det räcker inte med att'bara'göra organisationsförändringar, man måste förändra arbetssätten på djupet.</p>

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning på Storängsskolan (högstadiet) i Finspång. Utgångspunkten för denna uppsats är att Storängsskolan genomfört en förändring av pedagogiska skäl. I stället för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. Målet för denna förändring är bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lärarna uppfattar som bakgrunden till och målet med den kursutformade undervisningen och om lärarnas uppfattning stämmer överens med målen. Mitt syfte är också att ta reda på hur lärarna arbetar, om de förändrat sitt arbetssätt och om deras arbetssätt understödjer målen i den nya organisationen. Dessutom är mitt syfte att utröna om elevernas motivation och ansvar ökat sedan den kursutformade undervisningen infördes samt om den kursutformade undervisningen har stöd i läroplanen. Examensarbetet bygger på enkätundersökningar bland lärare och elever samt djupintervjuer med lärare. Mina viktigaste slutsatser av undersökningen är att Storängsskolan visserligen startat och kommit en bit på väg med ett nytt sätt att arbeta - kursutformad undervisning. Men att det återstår mycket arbete innan målen kan nås - det räcker inte med att'bara'göra organisationsförändringar, man måste förändra arbetssätten på djupet.

Den största förändringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lärare.Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mäta elevers och lärares attityder till valfriheten i skolan. Den består av ett antal påståenden som elever och lärare skall instämma i eller ta avstånd från på en femgradig skala. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på totalt fem gymnasieskolor i tre skånska kommuner.Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola. En majoritet av eleverna utrycker en positiv attityd till att det är lättare att göra bra ifrån sig på en individuell kurs om de själva har valt att läsa den.De kan även tänka sig att utöka sin studiegång med flera valbara kurser, utöver deras obligatoriska 2500 poäng.En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att elevernas valfrihet av kurser bidrar till att öka deras engagemang och motivation. Det finns således ett samband mellan valfriheten i skolan och elevers prestationer. / The biggest change in the Swedish school system was the introduction of the course based school in 1994.The purpose with this essay is to find out what pupils and teachers think of the freedom of choice in the course based school.In this essay we have used the so called "Likert-skala" as our method to measure pupils and teachers attitude towards the freedom of choice. It consists of a number of states which the pupils and teachers either agrees or disagrees with on a five graded scale. We chose to conduct our survey in five schools in Skåne. The pupils in the survey had a positive attitude towards the freedom of choice in the school of today. A majority of the pupils expresses a positive attitude towards the state that it is easier to do well if a course has been chosen by them self. They are also willing to consider increasing the total number of self picked courses, in addition to the mandatory 2500 points. A majority of the teachers believes the pupils freedom of choice contributes towards there increasing commitment and motivation. Thus we claim there is a connection between the freedom of choice and the pupils performance in the Swedish school system.