Spelling suggestions: "subject:"katastrof"" "subject:"catastrofe""
1 |
Att bemästra en kris : en studie om krishantering inom flyg- och resebranschenChapovalova, Lisa January 2013 (has links)
Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av säkerhet vilket har blivit specielltpåtagligt efter 2000-talets krishändelser och katastrofer. Fokus inom krishantering ligger påatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, där kommunikation ären närvarande och essentiell del under hela krishanteringen.
|
2 |
Finanční řešení důsledků katastrofŘehák, Martin January 2007 (has links)
Finanční náročnost důsledků katastrofických škod v posledním desetiletí výrazně změnila vztahy v pojišťovnictví, zprostředkovaně se dotkly větší části současné společnosti. Násobně vzrostly finanční transfery i význam analýz aktuálních změn nezatížených lobbyismem některého ze subjektů trhu. Práce obsahuje analýzy, lišící se od dostupných i komplexností, postihují všechny struktury příčin a důsledků změn. Jsou analyzovány i vývojové trendy v celosvětovém a tuzemském měřítku, logický dovozeny doporučení pro snížení vlastních nákladů všech subjektů na našem pojistném trhu i pro postupy při navržených realizacích.
|
3 |
Spontant organiserade frivilliga i samverkan : en studie om en spontanfrivillighetsinsats för att underlätta vid brandbekämpning i skogarna kring Kårböle och Färila i Ljusdals kommun sommaren 2018Högström, Karl January 2019 (has links)
Denna uppsats fokuserar på att undersöka en situation som inte hör till vardagen, hur spontanfrivilliga arbetat, agerat och knutit band med varandra vid en katastrofsituation. Att berätta deras historia och med sociologiska glasögon se på hur detta utvecklade sig. Det hela utspelar sig sommaren 2018 i skogarna utanför Färila i Ljusdals kommun i Gävleborgs län och handlar om en grupp människor, spontanfrivilliga, som tar egna initiativ och skapar en omfattande apparat med funktioner som ett mellanstort företag på bara några dagar, för att understödja brandmän och andra vid den näst största skogsbranden i Sverige i modern tid. Sociologen Robert D. Putnam (2006, ss. 121-122) skriver i sin bok Den ensamme bowlaren att ”det sociala kapitalet är knutet till nätverk av samhörighet – man arbetar tillsammans”. Putnam betonar vikten av närsamhället och dess roll när det kommer till det sociala engagemanget. Interaktionen mellan människor. Åtta respondenter har intervjuats, varav sex spontanfrivilliga, en brandvärnsman och en hemvärnsman. Dessa har fått berätta om sina upplevelser och hur de sett på det som hänt. Detta har resulterat i en narrativ analys av deras berättelser. Dessa har sedan analyserats med hjälp av teorier kring närsamhälle, attribution och interaktionsritualer. Den teoretiska delen avhandlar närsamhällets inverkan på det sociala engagemanget, attributionsteorins fokus på tolkning av varför någon gör som den gör och slutligen interaktionsritualer – de mikrohändelser som skapar emotionell energi. Resultatet visar på en samlad bild av hur resultatfokuserade, sammansvetsade och energiska alla de människorna var, som spontant ställde upp för att hjälpa till att bekämpa elden på det sätt de kunde, genom att vara behjälpliga i bakgrunden. Man kan, utifrån resultatanalysens konklusion, diskutera frågor som handlar om hembygd, känslor, gemenskap och nätverkande. Här ser vi kraften, viljan och energin i det som det gemensamma målet klarar av att åstadkomma.
|
4 |
Krishantering och krisplaner i grundskolan.Viberg Andersson, Lisette, Lärka, Lina January 2007 (has links)
<p>Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd. Denna föreskrift omfattar även personal och elever inom till exempel grund- och gymnasieskolan. Syftet med arbetet har varit att studera hur krishanteringen i skolorna fungerar samt hur man bör agera vid en krissituation. Hur ser skolornas förberedelser inför en krishantering ut? Hur kan man förbereda sig inför en krishantering? Hur kan en krisplan vara uppbyggd? Vilken slags utbildning finns att tillgå? Vilken hjälp kan man få vid en krissituation? För att studera detta har vi gjort semikvalitativa intervjuer med anställda på fem grundskolor i Västerbottens län samt intervjuat en anställd vid kommunens skolkontor. För att underlätta vid bearbetningen spelades intervjuerna in på band/MP3. Dessutom förde vi båda anteckningar under intervjuförloppet. Vi har besökt skolorna och fått ta del av deras krisplan och krislåda. De skolor vi tog kontakt med hade varit ganska skonade mot olyckor och andra krissituationer. Dessutom visade det sig att de anställda hade relativt lite erfarenhet och utbildning om krishantering. Intervjupersonerna anser dock att krishantering är viktigt och att man måste ha fungerande handlingsplaner på skolorna. Annars kan det skapa mycket oro och förvirring på arbetsplatsen. Genom att ha noggranna förberedelser på skolorna i form av en fungerande krisgrupp, god ledarskap samt kunskap om sorg och krishantering kan eventuella kriser och katastrofer bli lättare att hantera.</p>
|
5 |
Krishantering och krisplaner i grundskolan.Viberg Andersson, Lisette, Lärka, Lina January 2007 (has links)
Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd. Denna föreskrift omfattar även personal och elever inom till exempel grund- och gymnasieskolan. Syftet med arbetet har varit att studera hur krishanteringen i skolorna fungerar samt hur man bör agera vid en krissituation. Hur ser skolornas förberedelser inför en krishantering ut? Hur kan man förbereda sig inför en krishantering? Hur kan en krisplan vara uppbyggd? Vilken slags utbildning finns att tillgå? Vilken hjälp kan man få vid en krissituation? För att studera detta har vi gjort semikvalitativa intervjuer med anställda på fem grundskolor i Västerbottens län samt intervjuat en anställd vid kommunens skolkontor. För att underlätta vid bearbetningen spelades intervjuerna in på band/MP3. Dessutom förde vi båda anteckningar under intervjuförloppet. Vi har besökt skolorna och fått ta del av deras krisplan och krislåda. De skolor vi tog kontakt med hade varit ganska skonade mot olyckor och andra krissituationer. Dessutom visade det sig att de anställda hade relativt lite erfarenhet och utbildning om krishantering. Intervjupersonerna anser dock att krishantering är viktigt och att man måste ha fungerande handlingsplaner på skolorna. Annars kan det skapa mycket oro och förvirring på arbetsplatsen. Genom att ha noggranna förberedelser på skolorna i form av en fungerande krisgrupp, god ledarskap samt kunskap om sorg och krishantering kan eventuella kriser och katastrofer bli lättare att hantera.
|
6 |
Triage på skade- och uppsamlingsplats vid katastrof-och massskadesituationerHedberg, Eleanor, Månsson, Anna January 2008 (has links)
Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats. Till resultatet har tolv katastrof- och masskadehändelser sammanställts och analyserats med fokus på förekomst av triage på skade – och uppsamlingsplats, triagesystem och över- och undertriage. Vid de välfungerade insatserna utnyttjades de medicinska resurserna effektivt, en väletablerad och genomförd triagestrategi användes. Vid de moderata insatserna förekom såväl över- som undertriage. De mindre välfungerande insatserna karaktäriserades av att ingen triage eller recusitering av de drabbade utfördes, arbetet var oorganiserat och drabbade transporterades på ett ostrukturerat sätt. Faktum är att litet finns dokumenterat kring användandet av triage på skade- och uppsamlingsplats, det existerar litet forskning samt litet eller ingen validering kring de triagesystem som används idag. Ytterligare forskning krävs för att förstå och överföra erfarenheter från reella händelser. / The concept triage is central within disastermedicine. It alludes the medical recourses optimally, and in mass casualties- or disastersituations it differentiates victims who are likely to survive from those with imminent death. It is of outmost importance that the person performing triage is involved with the ethical value that runs the procedure and the practicing triagesystem. The aim with this literaturereview was to describe how triage is performed on scene and in treatment area. Through strategic sampling retrospective studies where identified. To the result a total of twelve disaster- and mass casualties situations has been complied and analyzed focused on the presence of triage on scene or in treatment area, triagesystem, and over- or undertriage. Within the well functioning efforts the use of the medical resources where effectively, a well established and well implemented triagestrategi where used. Within the moderate efforts it occurred as well over- as undertriage. The efforts that did not functioned well where characterized by no performing triage or resuscitation of the victims, unorganized performance on scene and unstructured transportation of the victims. It is a fact that a little has been documented about performing triage on scene or in treatment area, there exists few research efforts, and little or nothing about validations of the existing triagesystem that are practiced today. More research is needed to gain understanding and alienate experiences from intrinsically events
|
7 |
Torka och svält på 61 minuter : En kvantitativ studie om katastrofbevakningen på Afrikas horn 2011 i Ekot och TV4 NyheternaAndersson, Dennis, Järvestad, Johan January 2012 (has links)
Under hela år 2011 rapporterade SR Ekot i 27 minuter och TV4 Nyheterna i 34 minuter om den humanitära katastrofen på Afrikas horn. Största delen av rapporteringen skedde i juli och augusti. 79 procent av TV4 Nyheternas rapportering skedde under de sista 16 dagarna i juli. Ekot hade mer spridning på sina reportage. Både Ekot och TV4 Nyheterna hade utsända reportrar på plats. Det resulterade i att mottagarna kom närmare civilbefolkningen och att reportagen blev längre. Majoriteten av intervjuerna var med civilbefolkningen där de berättade om sin utsatta situation. Oftast var barnens utsatta situation en vinkel i reportagen. När katastrofen är som mest omfattande, i september, har Ekots och TV4 Nyheternas rapportering nästan upphört. Katastrofer som inträffar på platser i världen där den rika västvärlden har få intressen och som ligger geografiskt och kulturellt långt bort tenderar till att få mindre uppmärksamhet i medier än katastrofer som inträffar i västvärlden eller länder som är viktiga för västvärlden. Den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011 drabbade som mest 13,3 miljoner människor och var extremt långdragen men uppfyller ändå inte många kriterier inom nyhetsvärderingsteorin. Genom en kvantitativ undersökning med 56 variabler kan vi visa hur rapporteringen vinklades, vilka aktörer som förekom och exakt hur mycket rapportering som skedde i Ekot och TV4 Nyheterna om den humanitära katastrofen på Afrikas horn 2011.
|
8 |
Japankatastrofen 2011 i svensk nyhetspress : En kvantitativ undersökning av tre tidningars rapportering under katastrofens första veckaKarlsson, Miranda, Tangen Kjelland, Monica January 2011 (has links)
Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen? Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor. Tidningarna är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Materialet har bestått av 15 ledare, 18 krönikor, 94 artiklar och 20 reportage. Totalt bygger undersökningen på 147 texter som har undersökts kvantitativt med hjälp av ett kod- schema. Resultat: Undersökningen har visat att huvudfokus legat på kärnkraftskrisen i Fukushima, samtidigt som många texter gick ut på att personifiera och skapa identifikation för läsaren. Källkritiken framstod under perioden som bristande, då över hälften av det totala materialet aldrig redovisade sina källor. Vad gäller aktörer i texterna var det elitkällor och experter som till mestadels fick komma till tals, men även civila fick utrymme i rapporteringen. Värdeladdade ord förekom i nästintill samtliga texter. Tillslut visade undersökningen att 18 procent utav den totala mängden texter drog paralleller till kärnkraftverksdiskussionen i Sverige.
|
9 |
Triage på skade- och uppsamlingsplats vid katastrof-och massskadesituationerHedberg, Eleanor, Månsson, Anna January 2008 (has links)
<p>Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats. Till resultatet har tolv katastrof- och masskadehändelser sammanställts och analyserats med fokus på förekomst av triage på skade – och uppsamlingsplats, triagesystem och över- och undertriage. Vid de välfungerade insatserna utnyttjades de medicinska resurserna effektivt, en väletablerad och genomförd triagestrategi användes. Vid de moderata insatserna förekom såväl över- som undertriage. De mindre välfungerande insatserna karaktäriserades av att ingen triage eller recusitering av de drabbade utfördes, arbetet var oorganiserat och drabbade transporterades på ett ostrukturerat sätt. Faktum är att litet finns dokumenterat kring användandet av triage på skade- och uppsamlingsplats, det existerar litet forskning samt litet eller ingen validering kring de triagesystem som används idag. Ytterligare forskning krävs för att förstå och överföra erfarenheter från reella händelser.</p> / <p>The concept triage is central within disastermedicine. It alludes the medical recourses optimally, and in mass casualties- or disastersituations it differentiates victims who are likely to survive from those with imminent death. It is of outmost importance that the person performing triage is involved with the ethical value that runs the procedure and the practicing triagesystem. The aim with this literaturereview was to describe how triage is performed on scene and in treatment area. Through strategic sampling retrospective studies where identified. To the result a total of twelve disaster- and mass casualties situations has been complied and analyzed focused on the presence of triage on scene or in treatment area, triagesystem, and over- or undertriage. Within the well functioning efforts the use of the medical resources where effectively, a well established and well implemented triagestrategi where used. Within the moderate efforts it occurred as well over- as undertriage. The efforts that did not functioned well where characterized by no performing triage or resuscitation of the victims, unorganized performance on scene and unstructured transportation of the victims. It is a fact that a little has been documented about performing triage on scene or in treatment area, there exists few research efforts, and little or nothing about validations of the existing triagesystem that are practiced today. More research is needed to gain understanding and alienate experiences from intrinsically events</p>
|
10 |
Katastrofområdet som arbetsplats : En intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av att vårda i ett katastrofdrabbat område / The disaster area as a workplace : An interview study of nurses´ experiences of caring in a disaster areaLundstedt, Rebecka, Waern, Malin January 2016 (has links)
Bakgrund: När en katastrof inträffar är behovet av sjuksköterskor stort. Sjuksköterskors uppgift vid en katastrof är bland annat att ge akutsjukvård, att ge psykologiskt stöd samt att minska riskerna för ytterligare hälsoproblem. Få studier visar på sjuksköterskors upplevelse av att arbeta i en katastrof. Syfte: Att belysa svenska sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i ett katastrofdrabbat område. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes, därefter analyserades data genom en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier; Arbetsmiljö, Sjuksköterskekompetens och Kultur. Det var viktigt för sjuksköterskan att kunna anpassa sig till en ny arbetsmiljö. Det var även viktigt att som sjuksköterska ha arbetserfarenhet innan ett uppdrag. Sjuksköterskorna hade en stor kommunikativ roll både i att utbilda och ha en dialog med närstående och patienter. Slutsats: Arbetsmiljö, sjuksköterskekompetens och kultur var betydande faktorer för sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta i ett katastrofdrabbat område. Förslag på vidare forskning: Forskningsområden som författarna av föreliggande studie anser behöver belysas är; utveckling av logistik och kommunikation, hur etiskt vårdande kan genomföras samt forskning angående journalsystem och hur omvårdnadsteorier kan appliceras under katastrofarbete. / Background: When a disaster occurs, the need for nurses is large. Nurses' roles in a disaster is to provide emergency care, support and protect people from health problems. Few studies show the nurse's experiences of working in a disaster. Aim: Is to highlight the Swedish nurses' experiences of caring for people in a disaster area. Method: Five semi-structured interviews were conducted, the data were analysed with a latent qualitative content analysis. Results: Three categories were identified; Working environment, The nursing competence and The culture. The result showed that it is important nurses to be able to adapt to new environments and to have work experience before the mission. The nurses had a great communicative role, both in teaching and in dialogue with relatives and patients. Conclusion: Working environment, the nursing competence and the culture was significant factors in the nurse's experiences of working in a disaster. Further research: Areas of research that the authors of the present study is considered to be illuminated; development of logistics and communications, how the ethical care can be implemented in disaster work, research on medical record systems and how nursing theories can be applied in disaster work. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2017</p>
|
Page generated in 0.066 seconds