This diploma thesis is focused on alternative possibilities, how can we apply financial solution of risks. First part of this thesis describes problems of current commercial insurance market. There are also mentioned traditional ways risk's transfer and their possible troubles. In following part there are chapters containing alternative forms which solves specific kinds of risk related to different economical subjects. In the last part there is discussed possibility of state participation of catastrophic events. The aim this thesis is to identify the problems of current insurance market, evaluate common used techniques the risk's transfer and suggest suitable ways which can be used to solve the problem of risk with cooperation of financial markets, public finance and other alternative instruments.

Bakgrund: Coronapandemin har påverkat den svenska sjukvården i en ofattbar omfattning. Sverige är det land som har haft den mest påtagliga smittspridningen i Norden, vilket fått till följd att många svårt sjuka patienter tvingats vårdas på tillfälliga intensivvårdsavdelningar, så kallad covid-IVA, när belastningen varit så omfattande på den ordinarie intensivvården. Dessa avdelningar har bland annat bemannats med anestesisjuksköterskor.  Motiv: Intensivvård utförs i vanliga fall utav sjuksköterskor och läkare som är specialiserade inom området. Pandemin har medfört att operationskliniker omorganiserats till tillfälliga intensivvårdsavdelningar. På grund av den höga belastningen, har anestesisjuksköterskor omplacerats och fått ombesörja avancerad intensivvård till smittade patienter.  Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors upplevelser av att omplaceras och arbeta på covid-IVA.Metod: Individuella tematiska öppna intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=7) genomfördes. Grundad teori användes för att analysera insamlade data. Resultat: Anestesisjuksköterskorna likställde arbetsmiljön på covid-IVA med en katastrof till följd av den omfattande belastningen. De tilldelades en svår roll där patientansvaret ansågs som komplicerat eftersom de var oförberedda på att behöva ta ett så övergripande ansvar. Arbetet försvårades också när samarbetet med intensivvårdssjuksköterskorna inte fungerade tillfredställande. Begränsade kunskaper inom intensivvård ledde till stress, otrygghet och oro. Arbetet under dessa omständigheter medförde flertalet konsekvenser för deltagarna såsom psykiska och fysiska besvär. Konklusion: Omplaceringen till covid-IVA har inneburit en svår omställning för anestesisjuksköterskorna. De har befunnit sig i en katastrof där varken kunskap eller resurser ibland räckte till. Deras erfarenheter är till stor del negativa och flera av dem är utarbetade, mår psykiskt dåligt och dras idag med fysiska besvär. Slutsatsen är att deras insatser var av stor betydelse för vården och samhället i stort.

I det här arbetet undersöker vi hur dystopisk skönlitteratur kan förbereda elever till att bättre hantera katastrofer i framtiden men också hur dystopierna kan fungera som didaktiska verktyg för värdegrundsarbetet. Vi undersöker om arbetet med dystopier i skolan kan främja elevernas framtidstro, sökandet efter identitet samt det kritiska tänkandet. Studien utgår från litteraturdidaktikern Malin Alkestrands teori som återfinns hennes två böcker: Magiska möjligheter (2016) och Mothers and murderers (2021). De dystopiska skönlitterära verk som vi valt att analysera är: 1984 av George Orwell (1949), Det sextonde året av Kim Ligett (2020) och de tre böckerna i Divergent - serien av Veronica Roth (2012, 2013, 2014). Vi har valt att utföra en tematisk närläsning av de valda romanerna. I stöd av flera teoretiker och värdegrunden har vi diskuterat vårt analyserade resultat. Resultatet visar att arbetet med dystopisk skönlitteratur kan öppna upp för samtal kring etiska förhållningssätt och kritiskt tänkande. En del av de valda romanerna är mer lämpade än andra att använda sig av i undervisningen. Dock finns teman i alla de romanerna som kan motivera eleverna till att potentiellt bli mer aktiva medborgare och bli bättre förberedda för framtiden, därav fungerar de som didaktiska verktyg. Pedagogen måste vara medveten om problematiken som kan finnas i romanerna och synliggöra de värden som skolan ska förmedla till sina elever. Ett skönlitterärt verk kan inte vara utan eller med didaktisk potential.

Bakgrund: Katastrofer orsakar stor skada på samhällen och människor samt är svåra att förebygga helt. Trycket på sjukvården ökar markant till följd av katastrofer. Sjuksköterskorna är den professionen som blivit synonym med katastrofvård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda i ett katastrofdrabbat område. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Underlaget blev åtta kvalitativa resultatartiklar som bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat påvisade att vårda i en katastrofvar mer komplext och hade fler dimensioner än vården i en icke katastrofmiljö. Sjuksköterskorna upplevde påfrestningar i form av yttre faktorer som farliga miljöer, bristande resurser, utmattande arbetsförhållanden och kulturella skillnader. Sjuksköterskorna mötte moraliska dilemman och tvingades till ställningstaganden med direkt påverkan på egen och patientens hälsa. En ökad emotionell och fysisk belastning på sjuksköterskorna förekom under katastrofen Konklusion: Sjuksköterskornas upplevelser grundade sig i de yttre faktorerna som i sin tur skapade moraliska dilemman. De upplevelserna la grunden till de emotionella och fysiska påfrestningarna som sjuksköterskorna upplevde. Det finns behov av vidare forskning kring omvårdnad i katastrofer för att möjliggöra bättre förberedelser vilket skulle stärka sjuksköterskornas resiliens och därav öka kvalitén på vården. / Background: Disasters cause great damage to communities as well as people and arehard to entirely prevent. The amount of workload on healthcare is heavily increased as aresult of a disaster. The nursing profession has become synonymous with disaster care. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses' experiences of caring in a disasterstricken area. Method: The method used in this study was a general literature study with an inductive approach. Eight qualitative articles became the basis of this study and these were processed through a content analysis. Result: The result in this study showedthat caring in a disaster was more complex and featured additional dimensions compared to that of a non disaster-stricken environment. The nurses experienced strains from external factors such as dangerous environments, lack of resources, exhausting working conditions and cultural differences. The nurses were caught in ethical dilemmas and were forced to make the hard choices which had a direct impact on theirown and the patients health. An increase in emotional and physical load on the nurseswas apparent throughout the disaster. Conclusion: The nurses' experiences were based on external factors which in turn created ethical dilemmas. These experiences lay the foundation for the emotional and physical strains on the nurses. There is a need forfurther research of disaster nursing to improve the preparations which would in turn strengthen the nurses resilience and thereby increase the quality of care.

Bakgrund Sverige har ett ansvar att erbjuda god hälso- och sjukvård, även vid katastrofer och allvarliga händelser. För att detta ska kunna uppnås behöver sjuksköterskor kunskap för att känna sig säkra på sitt arbete. Lärdomar kan fås av erfarenheter och upplevelser från tidigare händelser för att stärka den katastrofmedicinska beredskapen. Litteraturöversiktens teoretiska utgångspunkt var sårbarhet då katastrofer och allvarliga händelser försätter sjuksköterskan i en sårbar situation. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av vård på vårdinrättningar vid allvarliga händelser och katastrofer. Metod Metoden som användes var litteraturöversikt. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Detta resulterade i 15 inkluderande artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i tre steg. Resultat Tre teman identifierades med tillhörande subteman. Det första var Sjuksköterskors arbetssituation under pågående katastrof, som beskrev sjuksköterskors långa arbetsdagar, hög arbetsbelastning och arbetsuppgifter. Det andra var Psykosocial påverkan hos sjuksköterskor som innefattade olika aspekter av psykisk påverkan och vikten av ta stöd av både kollegor och närstående. Det tredje temat var Beredskap och utbildning, där behovet av utbildning och kunskap framkom. Slutsats Under pågående katastrofer är av stor vikt att korrekt information nås ut till sjuksköterskor. Arbete under katastrof kan innebära långa arbetsdagar med hög arbetsbelastning, och i vissa fall en förändrad arbetsmiljö. Det finns likheter i arbetsuppgifter oberoende av vad som har inträffat. Sjuksköterskor behöver besitta en förmåga att vara kreativa i sitt arbete på grund av bristande resurser, som ofta kan förekomma under katastrof. Det kollegiala stödet är viktigt då arbete i katastrof kan innebära en stor psykisk påverkan. Många sjuksköterskor upplever att det är svårt att skilja på privatliv och det professionella, då sjuksköterskor i vissa katastrofer kan bli påverkade även privat. Sjuksköterskor anser att det finns behov av mer utbildning och realistiska katastrofövningar. / Background Sweden has a responsibility to provide high-quality health care, even in the event of disasters. To achieve this, nurses need knowledge to feel confident in their work. Lessons can be learned from experiences from past disasters to strengthen disaster preparedness. The theoretical point of view of this literature review was vulnerability, as disasters put nurses in a vulnerable situation. Aim The aim was to illustrate nurses’ experiences in providing care at healthcare institutions during disasters. Method The method used was literature review. Article searches were conducted in the databases CINAHL and PubMed. This resulted in 15 included articles compiled into a matrix. The quality of the articles was reviewed and then analyzed in three steps. Results Three themes with accompanying sub themes were identified. The first was Nursing during the disaster, which described the nurses’ long working days, high workloads and tasks. The second was Psychosocial influence on nurses that included various aspects of psychological influence and the importance of support from both colleagues and relatives. The third theme was Preparedness and education, where the need for education and knowledge emerged. Conclusions During disasters, accurate information must reach nurses. Working during disasters can mean long days with high workload, and in some cases changed work environment. There are similarities in tasks regardless of what caused the disaster. Nurses need to have the ability to be adaptive in their work due to a lack of resources, which can often occur during disasters. Collegial support is important, as work in disasters can have major a psychological impact. Many nurses find it difficult to distinguish private life from the professional, as nurses in certain disasters can be affected even privately. Nurses believe there is a need for more education and realistic disaster exercises.

Syftet med studien är att beskriva forskningen som finns avseende informationsflöde, erfarenheter och upplevelser av anhöriga som grupp när en närstående drabbas av en allvarlig, livsomvälvande eller livshotande olycka eller katastrof. Studien har gjorts genom en scopingreview där fem databaser har genomsökts för att få en överblick av relevant forskning. Resultat påvisar vikten att information kring deras närstående når anhöriga i ett tidigt skede för att minska onödig stress. I arbetet med anhöriga visar det sig att socialarbetare bör ha en plats i krishanteringsarbetet då de ofta har utbildning och erfarenheter av att jobba emotionellt och stärkande. När en allvarlig olycka eller katastrof sker har det visat sig att även anhöriga påverkas. När anhöriga inte har förmågan att på egen hand ta sig igenom krisen bör det finnas krisinterventioner att sätta in. Interventionen bör vara individuellt anpassad och kan därmed behövas långsiktigt. / The purpose of this paper is to examine the needs close family and relatives have of information and support when a serious accident or disaster occurs. This was done through a scoping review. Five databases were searched to summarize relevant research. The results indicate how important it is with information to close family and relatives in an early stage to minimize their negative stress. Social workers should have a given place with the trauma team since they usually have the training and skills to work emotionally and supportive with people. When a severe accident or disaster occurs, it is proven that close family and relatives are also affected. A crisis intervention should be available when they don’t have the resources to cope with the crisis on their own. Crisis interventions should be individually adapted and might be needed fora long time.

Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.

Bakgrund: Antalet omkomna i katastrofer har ökat de senaste 20 åren. 2,6 miljardermänniskor drabbades av katastrofer under 2010-talet. Samhället förändras vilket leder tillökad risk för katastrofer. WHO rapporterade år 2022 en sårbarhet i sjukvårdssystemet globalt,sjukhus och dess personal är dåligt rustade för katastrofer. Enligt ICN och WHO ärsjuksköterskor ofta i frontlinjen när en katastrof inträffar. Då det sällan sker behöversjuksköterskor tydliga rutiner för att veta hur de ska arbeta i samband med en katastrof.Sjuksköterskor behöver praktiska, medicinska och organisatoriska kunskaper för att hanteraen katastrof. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av handlingsberedskap inför enkatastrof på en akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl (2005). Artiklar eftersökta iCinahl, PsycINFO och PubMed. Litteraturstudien baseras på 15 artiklar. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sex kategorier. Positiv påverkan påhandlingsberedskapen med tillhörande kategorier; Högre utbildning och erfarenhet påverkarhandlingsberedskapen positivt, Lojalitet med kollegor och pliktkänsla samt Tillit och tryggheti arbetsgruppen och till ledningen. Negativ påverkan på handlingsberedskapen medtillhörande kategorier; Oförberedelse att axla ledarskapet, Nonchalans för katastrofplanersamt Låg kunskap, låg handlingsberedskap och rädsla för att vårda vissa patientgrupper. Slutsats: Erfarenhet och utbildning ger en ökad handlingsberedskap hos sjuksköterskor införkatastrofer. Det finns områden med kunskapsluckor, där kunskap och kompetens behöverförbättras för att öka handlingsberedskapen och i slutändan förbättra kvaliteten på vården.Trots kunskapsluckorna och osäkerheten kring olika arbetsuppgifter finns en vilja blandsjuksköterskor att delta när en katastrof inträffar. / Background: The number of casualties in disasters has increased in the last 20 years. Duringthe 2010’s 2,6 billion people were affected by disasters. Society is changing which causes anincreased risk for disasters. In 2022 WHO reported a vulnerability in the healthcare systemworldwide, hospitals and their staff have low preparedness for disasters. According to ICNand WHO, nurses are often on the frontline when a disaster occurs. As disasters rarely occurs,nurses need obvious routines on how to work when a disaster occurs. Nurses need practical,medical and organizational skills to manage a disaster. Aim: The aim was to describe nurses' experience of preparedness when a disaster occurs in anemergency department. Method: An integrative literature review according to Whittemore and Knafl (2005). Articlessearched in Cinahl, PsycINFO and PubMed. The literature review is based on 15 articles. Results: The result consists of two themes and six categories. Positive impact onpreparedness with associated categories; Higher education and experience have a positiveeffect on preparedness, Loyalty with colleagues and sense of duty and Trust and safety in thework group and to management. Negative impact on preparedness with associated categories;Unpreparedness to assume leadership, Nonchalance for disaster plans and Low knowledge,low preparedness and fear of caring for certain patient groups. Conclusion: Experience and education provide increased preparedness when a disasteroccurs. There are knowledge gaps, where knowledge and competence need to be improved toincrease preparedness and eventually lead to improved quality of care. Despite the gaps inknowledge and the uncertainty about various tasks, there is a willingness among nurses toparticipate when a disaster occurs.

Although growing scientific evidence has highlighted beneficial effects of religion and spirituality on mental health and psychosocial well-being, the integration of religious and spiritual needs with mental health and psychosocial support in humanitarian contexts has been identified as a gap. Accordingly, this can be linked to a lack of official related guidelines of how to address these concepts in the humanitarian sector. This issue becomes particularly relevant in contexts where religion and spirituality play a crucial role. This study explores this problem in the context of Indonesia which due to commonly occurring natural disaster is targeted by humanitarian responses, while also being a religious and spiritual country. The purpose of this study therefore responds to this background by discovering the integration of religion and spirituality in mental health and psychosocial support provided by humanitarian organisations in Indonesia and formulating recommendations on the same. This was operationalised through a qualitative approach, and more specifically an embedded single-case study design. Further, the material consists of information retrieved through interviews and documents, from humanitarian organisations selected through snowball sampling. Analysed with the support of the ADAPT model, an adapted version, the IASC MHPSS Guideline, and the additional Faith-Sensitive Guideline, this study concludes that humanitarian organisations operating in Indonesia, either mainstreamed or not, work with mental health and psychosocial support, and thereby also include approaches which consider religion and spirituality. However, while well aware of the contextual needs, in particular the latter is not formally integrated. Accordingly, this study suggests organisational capacity building on the integration of religion and spirituality in MHPSS, based on existing guidelines and institutional knowledge and capacity, in order to ensure and improve proper humanitarian responses.

No description available.