Detta är en undersökning av hur medborgerlig bildning behandlas i läroböcker. I undersökningen analyseras två läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Läroboksanalysen görs med hjälp av en pedagogisk textanalys med en teoretisk utgångspunkt i skolans medborgerliga bildningsuppdrag. Medborgerlig bildning behandlas i undersökningen i två fokusområden, demokratisk kompetens och medborgarkompetens. Resultatet är att de undersökta läroböckerna behandlar båda områdena. Det finns skillnader i omfång och på vilket sätt områdena skildras men det finns ett stöd innehållsmässigt i texterna på samhällskunskaps-läroböckerna för att utveckla en medborgar- och demokratiskkompetens hos eleverna. Det finns, i relation till demokratisk kompetens, ett värderande budskap i böckerna där man talar om för eleverna att kompetenser som politiskt intresse, demokratiska värderingar och ett demokratiskt beteende bidrar till utvecklingen av demokratin vilket framställs som betydelsefullt. I förhållande till medborgarkompetens finns det uttryckt i böckerna att eleverna behöver kunskaper och utveckla förmågor för att vara aktiva och informerade deltagare i ett samhälleligt och demokratiskt liv. Det finns ett fokus på att aktivt delta i samhället i olika former i lärobokstexterna. För vidare studier är det intressant att undersöka elevernas uppfattningar om lärobokens innehåll, elevernas kunskaper i och inställning till medborgerlig bildning, samt hur de använder sina kunskaper.

No description available.

Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa kunskap om rollen som lärarens interkulturella kompetens spelar i samhällskunskapsämnets medborgarfostrande uppdrag. Genom att belysa medborgarfostrande uppdraget som skolan har, identitet och språk samt interkulturell kompetens påverkan på inkludering redogör denna kunskapsöversikt för forskningen som finns inom ämnet. Det presenteras att teori skiljer sig från praktik vad gäller mål om inkludering, styrdokumentens implementering är ett sådant exempel i svensk skola. Vidare presenteras att identitet och språk är centrala i frågan om inkludering i klassrummet samt att lärarens interkulturella kompetens har en påverkan på elevers upplevelse av inkludering. Vidare presenteras ett forskningsgap där möjlighet för vidare forskning finns

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om och i så fall hur tanken om medborgerlig bildning influerar historieundervisningen i skolan och eventuella utvecklingsmöjligheter. Det görs utifrån en frågeställning “Vad säger forskningen om hur medborgerlig bildning kan påverka undervisningen i historieämnet?”. Metoden har främst utgjorts av sökprocesser i olika databaser där relevanta sökord har använts. Dessa sökord har behandlat medborgerlig bildning och historieämnet i skolan. Forskningen visar att skolan är en av de främsta institutionerna när det kommer till medborgerlig bildning och förväntas utveckla både kunskaper och värderingar hos eleverna. Dessa två egenskaper är de som oftast lyfts fram som centrala för medborgarfostran i forskningen. Dessutom utgör de även två motpoler som lärare måste förhålla sig till och i detta uppstår viss problematik. Det visar sig att många lärare har svårt att finna ett samspel mellan värdegrunden och kunskapskraven och medvetet eller omedvetet lägger tyngd vid den ena eller andra. En möjlig lösning är det deliberativa samtalet som syftar till att möjliggöra en öppen, normkritisk dialog där alla får komma till tals.

Problemställning och syfte: Undersökningen rör vilken roll skolbiblioteket spelar för elevers läsvanor och vilka förutsättningar som krävs för att bidra till elevers medborgerliga bildning. Syftet är att skapa förståelse för skolbibliotekets verksamhet, som institution inom det svenska skolsystemet, och dess roll för bildning genom utveckling och etablering av gymnasieelevers läsvanor. Metod och teori: Studien är en fallstudie där datamaterialet samlats in via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Natasha Gerolamis teori om biblioteket som ett arrangemang utgör den teoretiska grunden i denna studie där begrepp är hämtade från Gilles Deleuze och Félix Guattaris posthumanistiska teori. Material och resultat: Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en lärare och två skolbibliotekarier framkom det att skolbiblioteket spelar en viktig roll för elevernas kunskapsutveckling men också för en mängd alternativa roller. I det läsfrämjande utvecklingsarbetet framkom det att samarbete och samverkan mellan olika aktörer är centralt. Slutsatser: I den analys av skolbibliotekets roll för elevers läsvanor som genomförts framträder det spänningsfält som verkar råda mellan att betrakta skolbiblioteket som en målstyrd institution i förhållande till att betrakta det som ett arrangemang. När skolbiblioteket som i denna studie betraktas som ett institutionellt arrangemang framträder bilden av en skapande och produktiv plats, en plats för ’blivande’, som därmed belyser dess sociala roll. Från denna utgångpunkt syns också en omsorgsroll som även inbegriper omsorg om elevernas medborgerliga bildning, och att utvecklingsarbete kan förstås som inriktat mot skapande, och inte primärt mot ekonomi och effektivitet gentemot uppsatta mål. / Problem and purpose: The study concern what role the school library play for students reading habits, and which conditions are required to contribute to students' civic education. The purpose is to create an understanding of the school library's activities, as an institution within the Swedish school system, and its role for education through the development and establishment of high school students' reading habits. Method and theory: The study is a case study where the data material was collected via qualitative semistructured interviews. Natasha Gerolami's theory of the library as an arrangement forms the theoretical basis of this study where concepts are taken from Gilles Deleuze and Félix Guattari's posthumanist theory. Materials and results: Through qualitative semi-structured interviews with a teacher and two school librarians, it is shown that the school library plays an important role for students' knowledge development but also for a number of alternative roles. In the reading promotion developmental work, it emerged that cooperation and collaboration between different actors is important. Conclusions: In the analysis of the school library's role in students' reading habits that has been carried out, a tension emerges between considering the school library as a goal-oriented institution in relation to considering it as an assemblage. When the school library, which in this study is regarded as an institutional arrangement, the image of a creative and productive place emerges, a place for ‘becoming’, which thus highlights its social role. From this point of view, there is also a caring role that also includes care for the students' civic ‘bildung’, and that development work can be understood as focused on creation, and not primarily on finances and efficiency towards pre-defined goals.