<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Den kvinnliga konstnären och hennes förutsättningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnärskap speglas. Tiden är det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltså den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhällsstrukturers påverkan på konstlivet och kvinnornas rum där belyses. Uppsatsen beskriver också ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har. Igenom hela perioden håller Folkpartiet vissa värden konstanta. Folkpartiet förespråkar in¬dividens rätt mot olika organisationer och att marknadsekonomi är önskvärd men inte perfekt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov. Skolan hänger alltså med då samhällssynen förändras, från att kvinnorna skall vara duktiga på att sköta hemmet, till att de ska vara duktiga yrkeskvinnor inom de yrkesområden som anses passa dem.

One hundred years ago, boys and girls in Sweden went to school in two parallel educational systems. The girl schools were privately owned and had two educational goals; education for the household and education for work outside the home. The girl schools were free to give the education they thought was right, but around the turn of the century women’s education became an issue of growing political interest. The purpose of my study is to shine light on the idea-political impact on the teaching in the turn of the century independent girl schools. I ask two questions; What types of subjects did girl school pupils write essays about, and how do they change over time? Seen from a genus perspective, what is the relation between the essay subjects and the idea-political trends at a higher societal level? I conduct a quantitative study of Swedish essay subjects at a girl school in Växjö between the years 1884-1929. My results show that the essay subjects over time become less demanding and more of a cultural nature, back to educating girls for the purpose of being pretty and entertaining. This does not entirely follow the trend at a higher societal level, which develops towards a stronger focus on the household. Instead we can see it as a way of keep trying to segregate women from men by forming different behaviors and knowledge and directing them into different spheres of the society, in a society where women increasingly are integrating with traditional male spheres.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnosynerna i tidskrifterna Hertha och Morgonbris under åren 1922–1924. Frågeställningarna som användes för att uppnå detta syfte berörde hur kvinnan framställdes i de valda tidskrifterna samt vilka typer av roller och uppgifter för kvinnor som framträdde. Källmaterialet utgjordes av publicerade nummer av Hertha och Morgonbris som utgavs under tidsperioden 1922–1924, där ett urval av artiklar gjordes för att kunna genomföra undersökningen. Undersökningen visade på både likheter och skillnader gällande tidskrifternas kvinnosyn. Båda tidskrifterna framställde kvinnan som att vara en kompetent och kapabel samhällsmedborgare, där Hertha i en högre grad vände sig till ämnen av individualistisk karaktär som kvinnlig tjänstbehörighet medan Morgonbris i en högre grad vände sig till ämnen av könskomplementär karaktär som moderskapet. Gällande kvinnornas roller och uppgifter hade dessa utsagor både en individualistisk och könskomplementär karaktär hos båda tidskrifterna. Herthas mer individualistiska ton i dess utsagor har tolkats som att grunda sig i den samhällsstruktur som könsordningen har orsakat, medan Morgonbris i en högre grad använde sig av ämnen som moderskapet och samhällsmoderlighet som en reflektion av kvinnans säregna uppgifter utifrån hennes andliga kvinnlighet. Resultatet av undersökningen synliggör hur tidskrifterna erhöll de linjer som de framhöll innan den kvinnliga rösträttens införande, men den visar även hur dessa linjer kunde samverka med varandra och hur det inte alltid är lätt att separera dem.

I denna studie utförs en närmare analys av Maurice Ravels violinsonat no 2 med fokus på andra satsen, Blues. Det som undersöks är sammanförandet av olika genrer och huruvida Ravels Blues är en autentisk blues, samt hur jag som interpret tolkar verket. I processen av min egen tolkning av verket har jag valt att även analysera Janine Jansens och Sarah Changs interpretationer av andra satsen, för att kunna positionera min tolkning gentemot dem.

I den här studien undersöks användandet av termen kulturarv i dagstidningar under 1900-talet. Syftet är att visa hur innebörden och användandet av ordet förändras över tid genom att sätta ordet i sitt sammanhang och i relation till sin kontext. Därigenom kan termens utveckling, innebörd, hur det har använts och i vilka sammanhang det använts inom synliggöra dess utveckling. Materialet består av artiklar från fyra årtionden som är jämt fördelade över seklet 1900. Med utgångspunkt i diskursteori och begreppet hegemoni diskuteras och analyseras ordet utifrån de fyra årtiondena men även utifrån fyra aspekter som är framträdande i materialet. Studien avslutas i en redogörande diskussion där förändringar av ordet under 1900-talet presenteras.

Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet