Uppsats om de skiftande representationer av nationalism, provinsialism, och genus som skildrats i Östgöta nations i Uppsala sångböcker, 1913–2012. Fokus ligger på urvalet av sånger, och hur de i sin tur speglar sin tids värderingar och den interna kulturen vid Nationen under sångböckernas första hundra år. Materialet består av de utgåvor av Nationens officiella sångbok som utgivits fram till år 2012. Uppsatsens teoretiska grepp är grundat i verk av professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet, samt Michael Billigs och Benedict Andersons teorier om nationalismens sociala mekanismer. Resultatet ställs slutligen i en kulturarvskontext, för att belysa hur sångböckernas inneboende konservativa format förhållit sig i relation till Östgöta nation som en progressiv organisation, och vilken av dessa aspekter som väger tyngst i förvaltningen av ett immateriellt kulturarv.

Syftet med undersökningen är att kartlägga Grycksbo sjuk- och begravningskassas medlemsutveckling och aktivitet, det vill säga utdelning av olika hjälp i fråga om sjukdom, begravning och mödrahjälp mellan åren 1916 till 1995. Det källmaterial som använts är: protokoll, mötesprotokoll och styrelseprotokoll från 1891 till 1995 samt kassabok. Även verksamhetsberättelser, ekonomi- och revisionsberättelse från 1931 samt en kassa/dagbok rörande åren 1926 till 1953 har använts. Räkenskaper från 1926 till 1933 har även det kommit ifråga för undersökningen. Resultaten visar att medlemsantalet i föreningen var som högst 1952 med 959 personer. Som lägst var medlemsantalet när föreningen lades ner 1995. De manliga medlemmarna dominerade medlemsantalet mellan åren 1934 till 1977. De kvinnliga medlemmarna dominerar från och med 1979 till det att föreningen lades ner. Föreningen betalade som mest ut 31 088 kronor (916 204,94 kronor i dagens penningvärde) i sjukhjälp 1931. Rörande frågan om begravningshjälp betalade kassan som mest ut 19 200 kronor (37 948,91 kronor i dagens penningvärde) 1986. Rörande moderskapshjälp framkom det att högsta beloppet betalades ut 1921. Lägst summa betalade föreningen ut under två år, 1916 respektive 1922.

A female success The debate over female succession to the throne in the 17th and 20th centuries The purpose of the essay was to analyse how the discussion and attitude was towards femalesuccession to the throne before her accession to the throne. The timeperiod I chose toinvestigate is the 17th centyry, the time before Kristina´s accession to the throne, and the 20thcentury until 1980, when our current succession order came into force, which concerns ourCrown Princess Victoria. That way I saw if there was any change in opinions regarding thefact that is a woman who assumes the throne. My method has been to study previous researchand parlimentary protocols to get answears to the questions. As a theory, I have started fromthe two concepts of gender segregation and hierarchy. The debate of female succession to thethrone and the debate on change to the succession order can be seen from a genderperspective, which ones were positive or negative to the introduction of female succession.The analyse showed that in the 16th century and a bit into the 20th century, women wereconsidered to be subordinate sex. It was thought that the woman could not or would not ruleover a kingdom or over the man. It was important to have male regent. But somewhere in themiddle of the 20th century, there was a change from a gender perspective when talking aboutfemale succession to the throne. Who wanted to make the woman visible, lift her out of onesubordinate position in society. That the debate took a long time before a change in thesuccession order was due to a parallell discussion about a republic rather then of equalsuccession to the throne.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut.

Läsfrämjande arbete för barn ses som en självklar del av svensk biblioteksverksamhet idag. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur dagens synsätt kring barns läsning har kommit att växa fram. För att uppnå detta har fyra texter som skrevs i början på 1900-talet i Sverige, analyserats. Sagda texter valdes ut då de skrevs av inflytelserika aktörer inom barnboks- och biblioteksområdet under den aktuella tiden. Studiens första syfte är att ta reda på vilka argument och förhållningssätt till barns läsning som går att identifiera i texterna. Det andra syftet är att skapa förståelse för de underliggande värderingar och attityder kring barns läsning som går att utröna från dessa argument och förhållningssätt. En tematisk analys gjordes av materialet. Fem övergripande teman identifierades, och utgjorde ramverket för resultatet: Synen på barnet, Rätt och fel litteratur, Individuellt anpassad läsning, Bibliotekets betydelse och Läsningens syfte. Resultatet visar att åsikter och argument uttrycks i texterna om bland annat barns behov, vad och varför de bör läsa, och om bibliotekets roll. De förhållningssätt som framkommer i texterna visar en tydlig prägel av den samtida kulturen och samhället, men de kan samtidigt kännas igen till viss del i dagens förhållningssätt till barns läsning.

The aim of our Master´s thesis is to investigate the development of the different libraries in the former communities of Flisby and Lofta during the former part of the twentieth century. We ask the following questions:How did the libraries in Flisby and Lofta develop between the years of 1905 and 1952?How can we understand the libraries’ dependency of funding of different kinds? We have used case study as a method, and we have adopted a source criticism approach. We have mainly used our local archives and among other things we have investigated various sorts of protocols, annual reports, auditor’s reports and the accounts that were sent to the Board of Education. We have also visited the Government Archives, located in Stockholm. We have worked with the theory of Geir Vestheim, the cultural/political triangle, but we have modified it so that we only use two of the three corners of this triangle, and these are the economical/political system and the producers of culture and the disseminators or mediators of culture. We use Vestheim’s model of the different fields of tension between the economical/political system and the mediators of culture as well. We do this in order to see how the different libraries and the people involved in their maintenance were dependant of various kinds of funding, and to see what kinds of roles the people running the libraries played. We have come to the conclusion that the field of tension has increased, as the governmental regulation has grown stronger.

<p>Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.</p><p>Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet.</p><p>Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige.</p>

Snickarmästare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel på uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet på Ulriksdals slott och Svenska Tändsticksbolaget AB. Jackson var även en aktiv föreningsmänniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhället liksom för bibehållandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nära samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten. Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar åren 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstäder och uppdrag samt också för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehåller även en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad på intervju med snickarmästare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson på 1950-talet. Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mästare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestående insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige.

The purpose of this study is to do a qualitative analysis of the swedish television drama Fröken Frimans krig. The story is focused around a group of women that starts a cooperation with the goal of providing women from all layers of the society with affordable and fresh groceries free from contamination that could diseases like tuberculosis and cholera. The goal of the analysis is to investigate the way historical surrounding circumstances and the obstacles for swedish women in the beginning of the 20th century are portrayed in the drama. The theoretical basis of the study is based on the way in which the creator uses history and to what extent the content is historically accurate according to conventional facts. The results of the analysis showed that the drama was mostly historically accurate but that during certain scenes deviations were made from the accuracy, for example an epithet used in the drama concerning the name of the cooperation was mentioned 25 years before it appears in history. The analysis also showed that one of the biggest obstacles for women to achieve social equality was the class structures which divided women into firmly established categories in society. For example a lower class woman was offered the position as manager of the cooperations first store but she firmly and clearly declines the offer as a result of her awareness of the current class structures in swedish society.

Den här uppsatsen undersöker biblioteksarkitekturens utveckling från 1970 till idag. Utifrån diskursanalysens principer samt genom en traditionell arkitekturanalys redovisas bibliotekets utveckling både vad gäller funktion, utseende och placering i stadsrummet. Genom fallstudier undersöks också arkitekturen hos Norrköpings stadsbibliotek, Uppsala stadsbibliotek samt Halmstads stadsbibliotek för att exemplifiera utvecklingen och ge en utökad bild av stadsbibliotekens arkitektoniska utveckling.