No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan.Min frågeställning är:Vad läser barn hemma?Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust?Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust?Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet. De sex pedagoger som arbetar med samma barn i skolan har deltagit i en enkätundersökning kring barnens läsning i skolan och vad pedagogerna tror eleverna läser i hemmet, en skolbibliotekarie från den berörda skolan har blivit intervjuad. Resultatet av undersökningen visar att högläsning är viktigt för både föräldrar och pedagoger. De påpekar även vikten av att välja lämplig litteratur. Genom att man väljer böcker som är relevanta för eleverna så ökar man läslusten. Vid undersökningstillfället har skolan ett tema där de arbetar med djur och natur. Många av barnen läser även i hemmet böcker om djur vilket pekar på att skolan har inverkan på vad barn väljer att läsa även i hemmet.Nyckelord: Barns läsning, läslust, högläsning och bibliotek

Läsfrämjande arbete för barn ses som en självklar del av svensk biblioteksverksamhet idag. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur dagens synsätt kring barns läsning har kommit att växa fram. För att uppnå detta har fyra texter som skrevs i början på 1900-talet i Sverige, analyserats. Sagda texter valdes ut då de skrevs av inflytelserika aktörer inom barnboks- och biblioteksområdet under den aktuella tiden. Studiens första syfte är att ta reda på vilka argument och förhållningssätt till barns läsning som går att identifiera i texterna. Det andra syftet är att skapa förståelse för de underliggande värderingar och attityder kring barns läsning som går att utröna från dessa argument och förhållningssätt. En tematisk analys gjordes av materialet. Fem övergripande teman identifierades, och utgjorde ramverket för resultatet: Synen på barnet, Rätt och fel litteratur, Individuellt anpassad läsning, Bibliotekets betydelse och Läsningens syfte. Resultatet visar att åsikter och argument uttrycks i texterna om bland annat barns behov, vad och varför de bör läsa, och om bibliotekets roll. De förhållningssätt som framkommer i texterna visar en tydlig prägel av den samtida kulturen och samhället, men de kan samtidigt kännas igen till viss del i dagens förhållningssätt till barns läsning.

The purpose of this study is to analyse how reading is promoted in two digital libraries for children; Barnens bibliotek and Polarbibblo. Theoretically the websites are analysed using three main approaches to reading: traditional, pragmatic and emancipatory. Qualitative content analysis was used to analyze the material and to identify the ways in which reading is promoted through the websites. Findings showed that these children's digital libraries use their material and activities mainly to inspire and inform their users. Polarbibblo allows the children to act as authors and illustrators and to share a story or two. Barnens bibliotek is similar but puts more into guiding the children on how to find information and literature. Although these two libraries have different content and features, both libraries work to inspire and stimulate reading for children. The study shows that of the three reading approaches, the pragmatic and the emancipatory are dominant. The traditional approach doesn't seem to get any greater attention in these children’s digital libraries.

The purpose of this thesis is to examine how different approaches to children’s and young people’s reading appear in the journals Biblioteksbladet and Svenskläraren during the years 2016-2020. Biblioteksbladet addresses librarians whilst teachers are the target group of Svenskläraren. The two professions are chosen since they both work with reading promotion towards children and youths. The theoretical framework for this study is three different approaches to reading – the pragmatic, the traditionalistic and the emancipatory. By using both qualitative and quantitative methods, this study aims to investigate to what extent the different approaches appear in each journal. It also examines and shows examples of themes that occur when analysing the material. A common theme for the traditionalistic approach is promotion of literary classics. Language development is a frequent theme within the pragmatic approach and reading as a tool for developing norm criticism is a common theme for the emancipatory approach. This is the case for the articles in both journals. The results also show that the pragmatic and the emancipatory approaches dominate the articles in Biblioteksbladet during the selected years. In Svenskläraren, the result differs in that the pragmatic and the traditionalistic approaches nearly appear as often as each other. However, the emancipatory approach almost occurs as much as the traditionalistic and the pragmatic approaches combined. The differences in what the articles focus on might be a result of the fact that the two professions have different regulations and policy documents that govern what to focus on.

Abstract In this master´s thesis I primarily investigate librarians´ and teachers´ conceptions of collaboration between libraries and schools and their conceptions of childrens´reading. Secondary I investigate the contents of laws concerning libraries and schools and also the school curriculums concerning the subject field of the Swedish language. My theoretical point of departure is that of social constructionism. I use two models in my analysis. One is a model of collaboration created by Patricia Montiel-Overall, called TLC (Teacher Librarian Collaboration), which grades collaboration from the lowest level (A) to the highest (D). The other model is created by Staffan Thorsson and is a model for understanding different kinds of reading strategies. I chose to study one public library and one elementary school. At the public library I interviewed the manager, the children´s librarian and the literature pedagogue. At the elementary school I interviewed the headmaster, two teachers who are teaching the Swedish language (one junior-level teacher and one senior-level teacher) and the school librarian. I used a hermeneutical method when I analyzed both my interviews and the laws and curriculums mentioned above. In my analysis I discovered all levels of collaboration, except for the highest one (D). Everyone, except for the school librarian, seemed more or less content with the lower degrees of collaboration. The teachers´ perceptions of the librarians were quite traditional. Even though all of the librarians had previous teaching experience and education they were not seen as pedagogues by the teachers. Especially in the case of the school librarian this became a problem, because it seemed to inhibit a development of the collaboration between them. In the laws and curriculums that I looked into collaboration between schools and libraries were never mentioned. The reading promotion seemed to be based on two strategies: pragmatical and emancipatorical. The pragmatical strategy led to looking at children as “becomings”, the emancipatorical one led to looking at children as “beings”.