21 |
Folkmusik i konstmusiken : Om tonsättarnas användning av Folkmusikkommissionens utgivningarBorg, Stina January 2017 (has links)
Den här uppsatsens syfte är att visa hur Folkmusikkommissionens arbete och utgivning av Svenska låtar påverkade tonsättare i Sverige. Folkmusikkommissionen samlade in folkmusik i Sverige i början av 1900-talet, de hade som mål att nå ut till tonsättare som skulle använda materialet och därmed skulle det spridas än mer. Hugo Alfvéns Dalarapsodi och Hilding Rosenbergs Svit över svenska låtar tas upp som exempel på verk med melodier som tidigare sagts varit hämtade ur Svenska låtar. Dessa analyseras så vi ser hur de använt låtmaterialet på varsitt sett. Wilhelm Peterson-Berger fungerar som motvikt till dessa tonsättare. Han använde sig inte av Svenska låtar men har skrivit mycket om musik och kan ge oss en bild av hans uppfattning om folkmusik och Folkmusikkommissionen. Peterson-Berger kritiserade urvalet av låtar i Svenska låtar och det kan vara en anledning till att han inte använde sig av dem. Han använde sällan befintliga melodier, detta kan också vara en del av förklaringen till att inte använda Svenska låtar. Det visar sig också att hans definition av begreppet 'folkmusik' är olik andra. Alfvén skriver tydliga harmonier och kadenser i sin musik medan Rosenberg skriver en polyfon sats där ackorden inte följer funktionsanalytiska mönster och inte alltid ens går att urskilja. Trots sina olikheter är de två tonsättarna lika i att de låter melodierna introduceras oförändrade innan de bearbetas. Att de är olika har sannolikt ökat chansen till spridning av materialet från Svenska låtar, vilket var vad Folkmusikkommissionen önskade.
|
22 |
LULEÅS FOLKBIBLIOTEKSUTVECKLING UR ETT GENUSPERSPEKTIV : - med fokus på centralbibliotekarien Olga BardhBergenudd, Linnéa January 2020 (has links)
Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.
|
23 |
Född i fångenskap : En socialhistorisk studie av mödrar och barn på Stockholms Läns- och straffängelse åren 1900-1910Zeniou, Anna January 2020 (has links)
I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.
|
24 |
Den sanna människans ruin : Samvetets sekularisering i sekelskiftets SverigeKalin, Disa January 2021 (has links)
Disa Kalin: Den sanna människans ruin – samvetets sekularisering i sekelskiftets Sverige. Uppsala universitet: Inst. För idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2021 Abstract Denna uppsats hanterar moralfilosofi under slutet av 1800-hundratalet och början av 1900-talet, med fokus lagt på samvetet och aktuella föreställningar däromkring. Syftet ligger i att genom en kontextualisering av Axel Hägerströms moralfilosofi och samvetsföreställningar kunna visa hur han aktivt radikaliserade och sekulariserade sin tids moralfilosofiska föreställningar. Detta görs genom en rekonstruering av samtida tankemönster inom moralfilosofin och samvetsföreställningar, ett introducerande av sekulariseringstänket, och Hägerströms förhållande jämte dessa. Samtiden präglades av en djupt teologisk insikt gällande samvetets funktion hos människan, gud hade en central roll och det etiska idealet efter vilket människan ansågs sträva såg sin grund inom kristendomens etik. Hägerströms idéer antog en värdenihilistisk utgångspunkt, vilket innebär att han totalt skiljer sig från den teologiskt grundade etik vilken höll prevalens. I och med detta skiljesätt betonas Hägerströms radikalitet, även om hans teorier idag är av mer vedertagen sort. Frågan om sekularisering, och huruvida Hägerström, genom sin text, tog aktiv del i den svenska sekulariseringen behandlas genom att jämföra Hägerströms idéer med definitioner av sekulariseringens utveckling i västvärlden. Denna behandling visar tydliga tecken på Hägerströms text som sekulariserad sådan, och ett tidigt svenskt inslag i västvärldens uppfattade sekularisering. Nyckelord: Samvetet, moralfilosofi, sekularisering, moralteologi, 1800-tal, 1900-tal, sekelskifte
|
25 |
Landskapet och människan : Hur Ester Almqvist gestaltade landskapet, människan och deras relationAxelsson, Anna January 2023 (has links)
Ester Almqvist lived between 1868 and 1934. She was one of the most eminent Swedish landscape painters in the early 20th century. This essay analyses Esters portraying of the landscape, the people and the relation between each other. The analysis is made with Erwin Panofsky's iconographic method viewed from a feminist point of view. Ester Almqvist displayed the landscape as spirited, where the human is part of the landscape. The human is a working human which is part in a bigger context where the human has a value only by existing regardless of gender, age, looks and attributes.
|
26 |
Moder Sveas döttrar – livsgiverskor för ett svenskt Sverige : En komparativ analys av reproducerandet av svensk nationalism i kvinnotidskrifterna Idun och Morgonbris mellan 1919–1927 / Mother Sveas daughters – live givers for a Swedish Sweden : A comparative analysis of the reproduction of Swedish nationalism in the women’s periodical journals Idun and Morgonbris between 1919-1927Svensk, Wilma January 2024 (has links)
Syftet för denna uppsats är att undersöka hur nationalism reproducerades i Sverige under 1920-talet. Uppsatsen gör detta från ett genusperspektiv genom att använda sig av Nira Yuval-Davis begrepp biologisk- och kulturell kvinnlig reproducerande av nationalism. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte använder sig undersökningen av texter från kvinnotidskrifterna Idun och Morgonbris publicerade mellan 1919–1927, mot bakgrund av rasbiologins ökande popularitet och den ökande svenska nationalismen som detta med förde. Undersökningsfrågor som användes var (1) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna kulturell nationalism mellan 1919–1927? (2) Hur reproducerar texterna i de valda kvinnotidskrifterna biologisk nationalism mellan 1919–1927? (3) Vilka uppfattningar uttrycks om kvinnorollen i anknytning till deras svenska identiteten i biologisk respektive kulturell mening? Metoderna som används är dels en komparativ analys mellan de två tidskrifterna, dels en kvalitativ textanalys med hermeneutik som tolkningsmodell där kodning användes för att kunna utvinna relevant material för syftet för denna uppsats. Undersökningens resultat visar hur både Iduns och Morgonbris innehåll reproducerade nationalism både från ett biologiskt och kulturellt perspektiv, och att detta gick i linje med Yuval-Davis förklaringar av de båda begreppen. Resultatet visar även hur uttrycken för nationalism liknade varandra i flera avseenden i både höger- och vänsterkretsar, och att kvinnans roll inom nationen tenderade att anknytas till deras roll som mödrar och husmödrar samt som förmedlare av de svenska idealen, kulturen och traditionerna till det kommande släktet. / The purpose of this study is to examine in what ways nationalism was reproduced in Sweden during the 1920’s. The study does this by examining the matter from a gender perspective using Nira Yuval-Davis two concepts of biological- and cultural female reproduction of nationalism. To fulfill this purpose, the study uses texts from issues of two different women’s periodical journals Idun and Morgonbris that were published between the years 1919-1927, against the background of the rising popularity of eugenics in Sweden and the rising of Swedish nationalism that accompanied this. The questions that were put towards the content of the journals were in regard to (1) their biological reproduction during the given time period, (2) their cultural reproduction during the given time period and (3) explicit perceptions of the female roll in regard to the Swedish identity. The method used in this study is, by the nature of the two different journals, a comparative analysis together with a qualitative text analysis with hermeneutics as the model for interpreting the texts, as well as coding to find the relevant material for the purpose of this study. In broad strokes, the result of the study will show how the contents of both Idun and Morgonbris reproduced forms of Swedish nationalism regarding both the biological- and cultural component, which goes in line with what Yuval-Davis describes about the two concepts. The results will also show how the expressions of nationalism were similar within both conservative- and leftist circles, and that the women’s roles within the nation were often tied to their roles as mothers and homemakers as well as purveyors of the Swedish ideals, culture and traditions to the next generation.
|
27 |
Arvika förening mot tuberkulos : Ideella aktörer i folkhälsans tjänst 1907 - 1912 / Arvika organization against tuberculosis : Idealistic agents in public health service 1907 - 1912Room, Sebastian January 2019 (has links)
Tuberkulosens härjningar i världen har drabbat miljontals människor genom åren. Bland denna statistikkan även Sverige kring 1800- och 1900-talet ses ha drabbats hårt. samhällsförändringar utifrånindustrialisering och urbanisering skapade nya förutsättningar för spridning av sjukdomen, detta blevmärkbart ur ett folkhälsoperspektiv. Krafttag mot tuberkulosens framfart i Sverige inleddes i början av1900-talet och flertalet av de krafter som stod bakom detta arbete var ideella organisationer. I Värmlandslän sammanträdde Arvika förening mot tuberkulos officiellt första gången 1907. Då med målet attbekämpa tuberkulosen i Arvika både ur ett direkt och ett långsiktigt perspektiv. Det direkta perspektivetvar en preventiv implementering där dispensärverksamhet var den främsta insatsen. Det långsiktigaperspektivet som fanns inom föreningen var byggandet av någon typ av tuberkuloshem – vilket islutändan resulterar i uppförandet av ett sanatorium i Arvika 1912, då i samarbete med officiellamyndigheter och organ. Uppsatsen avser att belysa föreningens framväxt och hur ett ökandefolkhälsoperspektiv påverkade hur vård och omsorg diskuterades och sågs på under tidsperioden. Undersökningen ämnar lyfta fram Arvika förening mot tuberkulos ideella arbete kring sjukdomenmellan åren 1907 – 1912. Hur har Arvika förening mot tuberkulos agerat som en aktör i kampen mottuberkulos i Arvika? / Tuberculosis ravages in the world have affected millions of people over the years. Among thesestatistics, Sweden can also be seen to have been hit hard during the 1800s and 1900s. Societal changesbased on industrialization and urbanization created new conditions for the spread of the disease, thisbecame noticeable from a public health perspective. Force action against the profess of tuberculosis inSweden began en masse during the early 1900s and a big part of the work was conducted by non-profitorganizations. In the county of Värmland, Arvika förening mot tuberkulos [Arvika organization againsttuberculosis] officially met for the first time in 1907. Then with the aim of combating the tuberculosisdisease in Arvika both from a direct and a long-term perspective. The direct perspective was apreventive implementation, where dispensary activities were the foremost effort. The long-termperspective that existed within the organization was the construction of some type of tuberculosis home– which ultimately resulted in the construction of a sanatorium in Arvika in 1912, then in cooperationwith official authorities. This essay aims to highlight the organizations growth and how an increasingpublic health perspective affected how care and treatment were discussed and looked at during theperiod. The study aims to highlight Arvika förening mot tuberkulos non-profit work concerning the diseasebetween the years 1907 – 1912. How did Arvika förening mot tuberkulos act as an agent in the fightagainst tuberculosis in Arvika?
|
28 |
Ingen liten lort? : En textanalys om manlighet i Värnpliktsnytt åren 1971-1991 / Not a piece of dirt? : A textanalysis of masculinity Värnpliktsnytt 1991-1971Trulsson, Linnea, Johansson, Edvard January 2013 (has links)
This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.
|
29 |
"Sweet memory clings" : Sorgespråk i brittiska epitafier från första världskriget. / "Sweet memory clings" : Languages of Mourning in British WWI Epitaphs.Nordlind, Irma January 2022 (has links)
The purpose and aim of this study was to examine, identify and account for general understandings and expressions of grief in family members of dead First World War servicemen. The study found its theoretical framework in Jay Winter’s term ”languages of mourning” and his hypothesis that First World War commemoration mainly drew on ”traditional” rather than ”modern” themes and languages, as expressed in his book Sites of Memory, Sites of Mourning: The Great War in European Cultural History. The study used a qualitative method of text analysis and compared its findings to previous research. The source material used in the study was reports on headstone inscriptions and texts from the Commonwealth War Graves Commission. The epitaphs used in the study were from three different British war cemeteries. The main findings of the study is that the languages of mourning used in the epitaphs mainly were traditional rather than modern, in Jay Winter’s terminology. Much like Winter argued, the most common themes and thus langauges of mourning are those of ”religion” and ”memory” or ”sentimentality.” Unlike Winter, however, this study also found the use of ”personal details” about the dead or their families to be of common usage. Explicit expressions of grief or patriotism were, however, less common.
|
30 |
Det brittiska problemmåleriets visuella skvaller : En receptionsestetisk analys av skvaller som metod att engagera med konstWennergren Ornsäter, Disa January 2023 (has links)
Den generella uppfattningen av skvaller agerar flitigt som synonym till negativt laddade sociala prestationer och förhållanden. Förtal, rykten och skandaler för att nämna några exempel. Antropologer under 1900-talet delade inte den bestämda uppfattningen av skvaller och föreslog att nyttan som skvaller bidrog till hade både negativa men också väldigt positiva konsekvenser inom olika sociala sammanhang. I studien prövas skvallers samband med konst. Uppsatsen ställer frågan hur och varför skvaller skulle kunna vara ett intressant och berikande sätt att engagera sig med konst, samt om den brittiska problemmåleriet kan tolkas som en representation av visuellt skvaller. Diskussionerna om tre av John Colliers mer berömda konstverk som ställdes ut på Royal Academys konstutställning analyseras genom samtida svensk och engelsk press. På så vis förklaras inte bara det brittiska problemmåleriets status och innebörd för sin samtid, utan även diskussionerna som de uppmanade. Vidare utforskar även studien koncept som gemenskap och utanförskap för att förklara varför ett verk skvallrar till en social grupp och inte en annan. Avslutligen granskas problemmåleriet som visuellt skvaller för att ta reda på ifall ett icke-verbalt objekt faktiskt kan skvallra.
|
Page generated in 0.0364 seconds