The purpose of this thesis is to describe and analyse the development of the public library in the district of Österåker during a period of 1958-1983. The main goals have been to identify the crucial events in the history of the library within their historical context and to analyse the factors that have been important for the development: financing, location, staffing, stock of books, book-lending level and different activities for children, youngsters and adults. The consideration has been taken to reasons and consequences of these events. The hermeneutic interpretation model of interaction between parts and wholes, between reasons and results is the basic method in this research which leans mainly upon local archives in Österåker. The public library in Österåker was established in 1952 as a fusion of previously existing small libraries: the parish library in Östra Ryd, the Labour Movement’s library and the temperance movement’s library. This public library, which was small and neglected in the fifties, developed to a relative big and modern cultural community centre in the seventies. The most important milestones in the development were: moving to Municipal Hall in 1955, employment of the very first professionally skilled librarian in1969, receiving of a Government subsidy for developing of regional libraries in 1970, moving to the larger premises in 1971 and moving to the permanent location in Folkets hus in 1978. The library fortune depended on the local conditions and the national politics, both constituting the framework for possibilities to grow and develop. The research shows that a good economy together with appropriate premises and skilled staff provides a good base for a successful development. / Uppsatsnivå: D

By examining newspaper articles from two different timeperiods in a public library’s life, specifically the main citylibrary of Gothenburg 1964-68 and 2004-2015, thismaster’s thesis studies the discourse of library practice aswell as its societal role during the building and re-buildingof the library. The empirical material is examined byapplying the discourse theory and method of ErnestoLaclau and Chantal Mouffe. With this methodology wealso aim to analyze how the power is distributed betweenthe different roles that emerge depending on in what waythey speak about or is being spoken of in the material.In the analysis of the material, we have identified severalmore or less dominant discourses that construct certain,and often contradictory, views on the city library’s practiceand role in society. The major discourses that emergedin the material during the 1960’s were the book discourseand the cultural centre discourse. The book discoursepromotes traditional and authoritarian views of themediation and conservation of printed, quality books aswell as being associated with strong ideals of enlightenmentand education. The culture centre discoursepromotes a wide library practice, entailing many differentcultural and political activities as well as a wide range ofpeople. The book discourse can be seen all the waythrough the 2000’s, but the later period is dominated bythe information mediation discourse that places the userand its needs at the core of the library’s mission.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.

Uppsatsen syftar till att synliggöra folkbiblioteksutvecklingen i Luleå, samt att lyfta fram fler kvinnor som bidragit till folkbiblioteksutvecklingen i Sverige. Studien undersöker vilka faktorer som påverkat progressionen av Luleå kommuns folkbibliotek, samtidigt som dessa sätts i relation till Sveriges biblioteksutveckling. Trots att Valfrid Palmgren beundrade och framhävde Luleås folkbibliotek i sin skrift år 1911, är Norrbottens bibliotekshistoria tämligen dold för omvärlden. Luleås bibliotek var bland de första biblioteken i Sverige som utsågs till centralbibliotek, där bibliotekarien Olga Bardh anställdes som chef. Olga Bardh var en välutbildad kvinna med stora visioner om att skapa ett modernt och framstående bibliotek i Luleå och Norrbotten. Denna studie ämnar undersöka vilken betydelse hennes arbete hade för biblioteksutvecklingen, och på vilket sätt detta i så fall yttrade sig. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter utgår från Christina Florins (1987) teorier om den svenska folkskolans feminiserings- och professionaliseringsprocess i början på 1900-talet, Yvonne Hirdmans (2004) teorier om genussystemet, samt Hanna Westberg-Wohlgemuths (1996) teorier om könsmärkning. Med hjälp av kritisk diskursanalys har det empiriska materialet analyserats i hopp om att verka för social förändring, där undertryckta samhällsgrupper synliggörs.