One hundred years ago, boys and girls in Sweden went to school in two parallel educational systems. The girl schools were privately owned and had two educational goals; education for the household and education for work outside the home. The girl schools were free to give the education they thought was right, but around the turn of the century women’s education became an issue of growing political interest. The purpose of my study is to shine light on the idea-political impact on the teaching in the turn of the century independent girl schools. I ask two questions; What types of subjects did girl school pupils write essays about, and how do they change over time? Seen from a genus perspective, what is the relation between the essay subjects and the idea-political trends at a higher societal level? I conduct a quantitative study of Swedish essay subjects at a girl school in Växjö between the years 1884-1929. My results show that the essay subjects over time become less demanding and more of a cultural nature, back to educating girls for the purpose of being pretty and entertaining. This does not entirely follow the trend at a higher societal level, which develops towards a stronger focus on the household. Instead we can see it as a way of keep trying to segregate women from men by forming different behaviors and knowledge and directing them into different spheres of the society, in a society where women increasingly are integrating with traditional male spheres.

Disa Kalin: Den sanna människans ruin – samvetets sekularisering i sekelskiftets Sverige. Uppsala universitet: Inst. För idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2021 Abstract Denna uppsats hanterar moralfilosofi under slutet av 1800-hundratalet och början av 1900-talet, med fokus lagt på samvetet och aktuella föreställningar däromkring. Syftet ligger i att genom en kontextualisering av Axel Hägerströms moralfilosofi och samvetsföreställningar kunna visa hur han aktivt radikaliserade och sekulariserade sin tids moralfilosofiska föreställningar. Detta görs genom en rekonstruering av samtida tankemönster inom moralfilosofin och samvetsföreställningar, ett introducerande av sekulariseringstänket, och Hägerströms förhållande jämte dessa. Samtiden präglades av en djupt teologisk insikt gällande samvetets funktion hos människan, gud hade en central roll och det etiska idealet efter vilket människan ansågs sträva såg sin grund inom kristendomens etik. Hägerströms idéer antog en värdenihilistisk utgångspunkt, vilket innebär att han totalt skiljer sig från den teologiskt grundade etik vilken höll prevalens. I och med detta skiljesätt betonas Hägerströms radikalitet, även om hans teorier idag är av mer vedertagen sort. Frågan om sekularisering, och huruvida Hägerström, genom sin text, tog aktiv del i den svenska sekulariseringen behandlas genom att jämföra Hägerströms idéer med definitioner av sekulariseringens utveckling i västvärlden. Denna behandling visar tydliga tecken på Hägerströms text som sekulariserad sådan, och ett tidigt svenskt inslag i västvärldens uppfattade sekularisering. Nyckelord: Samvetet, moralfilosofi, sekularisering, moralteologi, 1800-tal, 1900-tal, sekelskifte

<p>Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.</p><p>Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar.</p><p>Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare.</p> / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

<p>This essay is called ”<em>The hunt for anarchists- a study</em> <em>about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900</em>”<em> </em>and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists.</p><p>The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909.</p><p>None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.</p>

This essay is called ”The hunt for anarchists- a study about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900” and it is about the criminal category ”Anarchists” who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ”Anarchists”, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists. The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists. The police had persecuted, arrested and executed manyof them so many anarchists had fled abroad. The same was for Russian anarchists after the unsuccessful revolution in 1905. Eight of the ten anarchists of the police photographs who had been in Stockholm where Russians. They were a group who was accused of trying to kill the Russian czar visiting Stockholm in 1909. None of the anarchists on the pictures have ever in Stockholm committed a political crime so to find out what a anarchist crime is have not been possible. But the general picture of the anarchists in the photographs is of a man in his 30’s with a working class job, in short: an everyday man.

I uppsatsen undersöks fem "allmänna svenska" folkbildningsmöten hållna, huvudsakligen i Folkbildningsförbundets regi, mellan 1904 och 1920. Trots att de är väldokumenterade och gavs betydelse för folkbildningens utveckling av sin samtid, har de inte tidigare varit föremål för en egen studie. På grund av forskningsläget strävar undersökningen efter att tematisera mötena som en helhet, den iscensatta aktören Folkbildningsmötet. Undersökningens huvudsakliga källmaterial har varit de mötesberättelser som gavs ut i anslutning till mötena. Undersökningen visar att Folkbildningsmötet huvudsakligen ägnade sig åt administrativa frågor och agerade för en allsidig, "liberal" antiklassbildning.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid. Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid. Det som gör Abelin till ett original, jämfört med andra hemideologer, är att han bakar in sin kritik i böcker som främst rör trädgårdskonsten. Vid studie av samtliga av hans böcker så bildas det en röd tråd, som uppvisar tankar om ett större, enhetligt, idealsamhälle där förhållandet mellan människan och naturen kännetecknas av vördnad. Det står i stark kontrast till den ex­ploatering av naturen som industrialismen – moderniteten – representerar. Resultaten i uppsatsen innebär en större förståelse för Abelins förhållande till samti­den, men också i hur han betraktar trädgårdarna ur ett annat perspektiv än rent estetiskt. Slutsatsen påvisar att det finns en rad områden där vidare forskningen kan gå vidare, för att kunna skapa en större bild av denna trädgårdens mästare. / Ifall eventuella läsare har kommentarer så går det bra att vända sig till Olof.nson@gmail.com

This thesis describes and analyzes the symbolist artist Tyra Kleen’s life as a student and professional artist in late 1900th- and early 2000th-century, using biography as methodology, in combination with Pierre Bourdieu’s theories on Cultural Fields, and Feministic theory. A few of her Symbolistic art works will be analyzed using Ragnar Josephson’s theories on the Making of Art. The years in between 1892 – 1908 are in focus of the thesis, when the artist mainly lived, studied and worked abroad; in Germany, Paris and Rome.  Tyra Kleen (1874-1951) was born in Sweden, but lived for many years in Europe. She saw herself more as a European or a Cosmopolitan, than a Swedish person. She went to several art schools in Europe; in Dresden, Karlsruhe, Munich, Paris and Rome. She lived in Paris during the years of ”the fine de siècle”, and then moved to Rome where she lived and worked for almost ten years. During her years abroad, with influences from artists as Böcklin and Puvis de Chavannes, authors as Charles Boudelaire and Edgar Allan Poe, and from Theosophy, she picked up a continental Symbolistic style, that is unique, and is not to be found in any other Swedish artists’ styles. The thesis gives a new piece to the puzzle regarding Swedish late 1900th-early 2000th-century Art History.

I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla.

During the twenty first century the enthusiasm among the general public the turn of the century 1900’s kitchen has increased in Sweden. Since around 2010 media is overflowing of imagery that cater to and perhaps even with an intention to further stimulate interest in the century 1900’s kitchens. The wallcovering plays a huge part in achieving that estetic. With the increase of serious interest in properly reconstructing and rebuilding these kinds of spaces the scientifically based conservation is vital. But how accurate is the public picture of the turn of the century 1900’s kitchen? How accurate is even the more academically recognized image of the kitchen in Sweden between 1890 to 1920? With this thesis, my intention is to expand the view and knowledge regarding wall coverings in the private kitchens in Sweden between 1890 - 1920. Also to increase underlying information to proper conservation for buildings. The knowledge in both private and state funded conservation in this aspect is, according to findings during the course of writing this thesis, is lacking due to the spars scholar level interest in this subject. This bachelor thesis purpose is to contribute to the advancement of scientifically based knowledge of the private kitchen wallcovering between 1890-1920 in Sweden and compare the popularized image of the kitchen wallcovering, with the result from my study. With different types of archive material, both figurative and written, this bachelor thesis aim at broadening the popularized image of the wallcovering in Sweden's home kitchens between the years 1890-1920. Iconology/iconography, conservation, pop culture and feminist theories have been considered when making this thesis. One among several findings, as presented in this thesis, is that the popularized image of wall covers in home kitchens in Sweden between the years of 1890-1920 differs significantly from their usual appearance.