Läroböcker används flitigt ute i skolorna som ett redskap för att utveckla elevernas kunskaper i olika ämnen. Samtidigt så ska alla lärare och ämnen ansvara för att utveckla elevernas språk med utgångspunkt i det språk som eleverna redan besitter samt utifrån deras erfarenheter. Förståelse för centrala begrepp är en viktig del i ett språkutvecklande klassrum där eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som att exempelvis resonera. Vi vill därför mena att det skulle vara problematiskt om läroböcker inte bidrar till att utveckla elevernas begreppsförståelse när dessa utgör en stor del av undervisningen.Då läroböcker i många fall har en central roll i en undervisning som ska bidra till att utveckla språkliga förmågor, samt att dessa förmågor kräver förståelse för historieämnets innehållsbegrepp som ofta är abstrakta till sin karaktär, är det av intresse att granska hur läroböcker förklarar just abstrakta innehållsbegrepp. Det blir även intressant att studera om dessa förklaringar bidrar till att utveckla elevernas förståelse för begreppen eller om nya abstrakta begrepp används i förklaringarna. Detta utgör således arbetets syfte och för att undersöka detta har två frågeställningar formulerats: På vilket sätt förklaras abstrakta innehållsbegrepp i läroböckerna? Till vilken grad innehåller förklaringen av abstrakta innehållsbegrepp nya abstrakta begrepp?Detta arbete tar avstamp i olika teorier om begrepp där vi börjar brett genom att presentera Vygotskijs tankar om begrepp och hur barn förstår dessa. Vidare presenteras teorier som mer går in på begreppsutveckling i en skolkontext där vi bland annat diskuterar betydelsen av att elever får möjlighet att relatera abstrakta begrepp till egna erfarenheter. Teoridelen avslutas genom att presentera begrepp ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Här tar vi avstamp i historiedidaktikens tankar om begrepp med fokus på historieämnets byggstenar, nämligen innehållsbegrepp.För att besvara arbetets frågeställningar så har en kvalitativ metod använts. Detta har gjorts genom en textanalys av tre läroböcker för årskurs 4-6 i historieämnet. Mer konkret så har en läsbarhetsanalys utförts, vilket alltså är en typ av textanalys, då denna fokuserar på att analysera språk och begrepp vilket passar arbetets ändamål. Utöver en läsbarhetsanalys så har även en definitionstabell använts för att kunna avgöra om olika begrepp är abstrakta eller konkreta till sin karaktär. Även denna metod har varit relevant i processen för att framgångsrikt kunna besvara våra frågeställningar. De begrepp som detta arbete utgått från, och som vår analys bygger på, står alla uttryckligen med i det läroplanens centrala innehåll för historia årskurs 4-6 och dessa är reformationen, parlamentarism, upptäcktsresorna och Östersjöriket. Dessa begrepp har definierats utifrån kommentarmaterialet i historia i syfte att ge oss möjligheten att analysera hur läroböckerna förklarar begreppen utan att dessa uttryckligen behöver stå utskrivna.Arbetets resultat visar att alla begrepp fanns omnämnda i läroböckerna även om detta inte alltid gjordes uttryckligen genom att själva begreppet stod utskrivet. Det fanns vissa skillnader i läroböckerna vad gäller hur begreppen presenteras och om dessa förklaras i läroböckernas ordlistor. Vad analysen även visar är att alla begrepp förklaras genom att nya abstrakta begrepp användes i själva förklaringen, vilket i sig skulle kunna sätta käppar i hjulen för en effektiv begreppsutveckling samt att eleverna kan få svårt att förstå begreppen på djupet.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ intervjumetod undersöka be- greppsförståelse i historieämnet på mellanstadiet. Bakgrunden till studien var ett behov av att lyfta lärares perspektiv på begreppsförståelse i historieämnet. Datainsamlingen om- fattas av individuella intervjuer med sex verksamma lärare. Samtliga lärare arbetar med de samhällsorienterande ämnena, SO-ämnena, i årskurs 4–6. Det empiriska materialet har transkriberats och ligger till grund för vår analys av resultatet. Vid analys av resultatet används tre teoretiska perspektiv; det sociokulturella perspektivet på språk och lärande, transaktionscirkeln och kognitiv utveckling.  Vi har undersökt hur mellanstadielärare ser på relationen mellan begreppsförstå- else och utvecklandet av ämneskunskaper. Denna begreppsförståelse omfattar både inne- hållsbegrepp och nyckelbegrepp i historieämnet. Vidare undersökte vi hur synen på denna relation påverkar prioriteringen av begreppsförståelse och utvecklande av ämneskun- skaper i deras undervisning samt deras val av arbetsmetoder. Vårt resultat visar att be- greppsförståelse utgör en viktig del av historieämnet. Däremot visar vårt resultat att synen på relationen mellan begreppsförståelse och utvecklande av ämneskunskaper samt arbets- metoder skiljer sig åt hos respondenterna. Vidare påverkar denna syn vad som prioriteras i historieundervisningen. Studiens resultat kompletterar den tidigare forskningen om be- greppsförståelse i historieämnet med både ett mellanstadie- och lärarperspektiv. Vårt re- sultat instämmer med tidigare forskning som betonar begreppens betydande roll i under- visningen. Samtidigt visar vårt resultat att lärarnas individuella syn på begreppens karak- tär skiljer sig från tidigare forskning. Flera lärare lyfter innehållsbegreppen som konkreta och vanligtvis lätta för eleverna att förstå. Nyckelbegreppen anses som abstrakta och svåra för eleverna att förstå. Dessa begrepp får inte samma explicita utrymme i undervis- ningen vilket bidrar till att lärarnas syn på begreppsförståelse enbart innefattar förståelse för innehållsbegreppen. Dessutom lyfter denna studie en ny kognitiv aspekt kopplad till undervisning om nyckelbegreppen som inte belysts i tidigare forskning.