To find competencies on a workplace with flex office structure. Companies today, 2012 are facing new opportunities and challenges. Information technology develops, competition is bigger today than ever, increased environmental requirements will be added and new patterns of life and values are occurring. This means that people who work in offices feel strong pressure of conversion, which is something that people experience differently. Therefore it is essential how the working environment is designed in an office. Working in an office means a lot of information processing and we can see large changes taking place. The ability to work efficiently, flexible and to be able to lead and plan a company’s resources efficient is essential. The flex office was developed in the beginning of 1992 and was meant to be an office independent of space and time, and an office where all information and working material is gathered in a common database. At a flex office there are no given working places instead the employees chooses their working station for the day. A problem for the employees in flex office environment is to find the competencies they need. The purpose of this thesis is to develop a design proposal that solves the customer's information design problem in finding competencies at the workplace. Theoretical data has been gathered through studies of literature. Empirical data has been gathered through interviews, observation and a questionnaire. These data have then formed the basis for the design proposal which is created with help from Michanek and Breilers design model. To find the competencies, different working environments have been created and also a workplace location system. The design proposal divides the working environment in three different activity environments. These are made to help form the workplace location system; in order to include the needs from the target group as well as it gives the opportunities to find the working competencies through good information design. The workplace location system gives the employee the opportunity to find other competencies at the office by explicit showing the status and localization of the employee.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundlärare i fritidshem beskriver deras kompetens samt hur denna kompetens används under den obligatoriska skoldagen.Forskningsansatsen är kvalitativ där vi genom intervju som metod samlat in vår empiri. Våra informanter bestod av fyra grundlärare i fritidshem, en klasslärare samt en rektor. Som stöd för vår analys har vi valt fyra centrala begrepp: identitet, relationik, organisationskultur samt makt. Studiens resultat visar att kompetensen som grundlärare i fritidshem besitter, används på lite olika vis men framförallt upplever de att deras kompetens inte utnyttjas på det vis som de hade önskat. Istället får de ofta agera vikarie eller arbeta som resurs i klassrummet. I studien visade sig tydligt att det råder en maktobalans där grundlärare i fritidshem upplever en underordnad position. Resultatet visar även att rektor bär ansvaret för att allas kompetenser nyttjas vilket vi i vår studie kan se brister både i verksamheten samt i tidigare forskning

Dagens organisationer står inför stora utmaningar i att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. De mänskliga resurserna är organisationernas viktigaste faktor för att över huvud taget överleva. För att verksamheten ska kunna förvalta och nyttja medarbetarnas kompetens på rätt sätt behöver det skapas förutsättningar och tillfällen där relationer kan uppstå. Detta är något som diskuteras i både forskning och litteratur så även hur organisationer ska vara uppbyggda för att främja arbetet kring medarbetarna. Denna studie är ett bidrag att använda i organisationer för att arbeta med att utveckla medarbetarnas kollektiva lärande om varandra för att förstärka relationiken. Processmetoden som har använts för att skapa kollektivt lärande hos medarbetarna är Attraktivt arbete. Deltagarna har fått utföra metoden och observationer har gjorts på hur deltagarna har agerat under processen. Resultatet visar att för att åstadkomma ett kollektivt lärande behöver deltagarna visa på engagemang och viljan att lära sig om varandra. Genom dialog skapas förutsättningar att förstå varandra. Det är när förståelsen finns om varandra som relationerna stärks och på så vis skapas relationik. / Today's organizations face significant challenges in being competitive with the outside world. Human resources are the organizations most important factor at all survive. For the business to be able to manage and utilize employee skills in the right way, it creates conditions and occasions where relationships can occur. This is something that is discussed in both research and literature as well as how organizations should be structured to encourage work on employees. This study is a contribution to be used in organizations to work to develop employees' collective learning about each other to strengthen relationics. Process method that has been used to create collective learning among employees is attractive work. Participants have been carrying out the method and observations have been made on how the participants have acted during the process. The result shows that to achieve a collective learning requires participants to show the commitment and willingness to learn about each other. Through dialogue creates the conditions to understand each other. That's when the understanding is on another as relations strengthened, and thus created relationic.

Öppna kontorslandskap är ett sätt att möblera arbetsplatser så att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbättra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbättra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan påverka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsställelse negativt. Dessutom finns det en risk för sämre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap på en specifik organisation. Speciellt vill vi bidra med kunskap om hur medarbetare kan lära av och med varandra i ett öppet kontorslandskap. För att undersöka dessa förutsättningar har en kvalitativ studie utförts där åtta personer intervjuats. Detta för att nå medarbetarnas individuella upplevelser. Studien har utförts på en enhet inom en svensk privat organisation där anställda arbetar med personaladministrativa uppgifter. Resultatet har analyserats utifrån ett perspektiv på lärande. Vi har kommit fram till att medarbetare påverkar varandra i det öppna kontorslandskapet och är en förutsättning både för lärande och utförande av arbetsuppgifter. Vi vill därför mena att det finns en koppling mellan dessa två kategorier. Hur landskapet är utformat samt vilka arbetsuppgifter du har kommer, enligt våra resultat, indirekt påverka de pedagogiska möjligheterna på organisationen. Vår slutsats är att de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i det öppna kontorslandskapet är; att kunna använda landskapet som en arena för lärande, se till att ljudnivå går att kontrolleras samt att se till så utformningen av landskapet inte är för stort och att medarbetarna sitter ihop med personer som de har ett utbyte av - både arbetsmässigt och utvecklingsmässigt. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning.

Med en snabb förändring i dagens arbetsliv ställs det högre krav på organisationer att värna om de unika kompetenser, kunskaper och erfarenheter som finns hos dess medarbetare. För att kunna göra detta måste organisationer skapa förståelse för hur kunskap delas och således bygga en brygga som går från det individuella lärandet till det kollektiva. En byggsten som visat sig vara av stor vikt för att öka det kollektiva lärandet är känslan av psykologisk trygghet och vi har i den här studien valt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till denna trygghet och i sin tur ett kollektivt lärande. Studien är skriven på uppdrag av Vasakronan där en kvalitativ metod har använts och där empirin har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på en komplexitet då en mängd faktorer är av betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och då det individuella har en övervägande roll för lärandet. Trots att det inte finns ett färdigt recept visar resultatet på en bas av viktiga teman bestående av relationik, ledarskap och lärtillfällen vilka kan bidra till en större förståelse för hur vi ökar antalet kollektiva lärtillfällen. Åtgärder som bland annat framkommer som förbättringsförslag i studien är att våga experimentera med arbetssätt även om detta medför en högre risk för att fela. Övergripande studerad forskning för arbetet påvisar att möjligheten att begå misstag är en av de viktigaste komponenterna för att lära inom en organisation eftersom det i en accepterande kultur kan bidra till reflektion och utvinning av kunskap.