Detta arbete har som syfte att studera upplevd Agency. I bakgrunden för arbetet presenteras tidigare studier kring Agency och val i spel. Dessa används sedan för att ta fram tre designprinciper: Tydlighet, motivation och variation. Arbetets frågeställning gick ut på att se om dessa principer i praktiken ökade Agency och vilken princip som var effektivast.För att besvara frågeställningen till arbetet skapades sex stycken banor till spelet Magnetic. Tre följde de ovan nämnda designprinciperna och tre bröt emot dessa. Undersökningen gick sedan ut på att mäta hur dessa banor skilde sig åt kring upplevd Agency. Undersökningen gick till så att ett antal testpersoner fick besvara en enkät med ett påståenden kopplade till ämnet.Resultatet visade att de scener som var skapade enligt principerna var lika bra eller bättre än sina motparter på att skapa Agency kring just sitt eget område. Däremot framkom det att tydlighetsprincipen och variationsprincipen påverkade varandra.

I den här studien analyseras vilka stöd som finns i två lärarhandledningar i matematik för årskurs 4. Analysen görs utifrån designprincipen Förstå varför författare lägger upp innehåll som de gör och vad syftet är med uppgifter och aktiviteter som utvecklats i tidigare forskning om läromedel. En innehållsanalys utfördes med designprincipen som teoretisk utgångspunkt. Studien genomfördes för att undersöka vilka stöd som kunde återfinnas i lärarhandledningarna. Genom resultatet får vi en större förståelse för hur handledningarna kan stötta lärare i sitt arbete. Resultatet visar att båda lärarhandledningarna innehåller stöd utifrån den valda designprincipen. Stöden varierar dock i utformning och omfattning beroende på vilken innehåll vi sökte. Stöd finns i lärarhandledningarna och kan därmed hjälpa lärare att förstå syftet med läromedlets upplägg, men vi hade gärna sett att det finns mer stöd och att de förmedlas på ett tydligare sätt.

We are currently living in an information society (also called the IT society) that began in the 1990s when the internet and computers began to grow and become more used. New technical products are constantly being developed, from analog to digital. Nowadays, mobile phones are devices that almost all people use and the business giants Apple and Google own the two most used operating systems for mobiles, iOS and Android, respectively. User experience (UX) design, together with the development of the internet, has played an increasing role in product development and companies are investing more and more in it. For UX designers, there are general design principles such as Nielsen's ten heuristics or Norman's Seven Fundamental Principles for Interface Design that should be followed when developing products, such as mobile applications. UX puts users in focus and takes into account the whole experience with a product. Companies often have their own design principles and Google and Apple are no exception. To develop user-friendly applications for their operating systems, their principles must be followed, and developers must understand what differences there are in the principles while also following general principles such as Nielsen's and Norman's. This thesis studies the differences between Apple's and Google's design principles, and leverages interviews and observations to investigate the user experience related to Spotify and Instagram. The applications are evaluated according to the companies' principles but also the general ones such as Nielsen's and Norman's. After analysis of the results, it can be seen that there are differences in the companies' principles, but there are also some similarities. Both Spotify and Instagram follow the principles and in cases where they are not followed, it is possible to refer to Nielsen's or Norman's principles. However, Spotify violates Apple's principle of gestures and uses it in a way that reduces the user experience in the app and this could also be seen from the observations. It is important that apps follow all principles to create a good user experience for all different types of users.

Kundupplevelsens växande betydelse i samhället har fått fler företag att uppdatera sina affärsmodeller, så att ett tidigare fokus på produkten nu istället riktas mot den mer kundfokuserade tjänsten. Denna tjänstefiering skapar stora utmaningar för kunderna, då de behöver säkerställa att tjänsten levererar ett värdeerbjudande som stämmer överens med kundens behov och förväntningar. Tjänstedesign kan skapa bättre förutsättningar för utformandet av uppskattade tjänsteupplevelser, men det finns en begränsad inblick i hur tillvägagångssättet kan vara bidragande i en tjänstefieringsprocess. Inom denna stu- die undersöks kopplingen mellan tjänstedesign och tjänstefiering, genom att rikta fokus mot att utforska huruvida designprinciper inom tjänstedesign kan vara användbara för att peka ut riktningen för ett företag i sin tjänstefieringsprocess. Detta har genomförts i kollaboration med ett företag som går igenom en tjänstefiering, där ett forskning genom design-tillvägagångssätt har anammats. Designprocessen utfördes i huvudsak med en samskapande workshop-serie, där en kundresekarta utformats och varit föremål för diskussion kring framtida möjligheter för en värdeskapande tjänst. Genom att använda designprinciperna som ett analytiskt filter kunde tjänstens nuläge utvärderas, samtidigt som målsättningar som förknippas med det eftersträvade värdet kunde skapas. Designprinciperna visade sig ha potential att vara behjälpliga i tjänstefieringsprocessen, genom att styra företagens förståelse av sitt nuläge och synliggöra konkreta förbättringsområden.

I denna uppsats utvecklades designprinciper som stödjer adaptivitet och hur det bidrar till en positiv användarupplevelse. Detta är ett område som är aktuellt eftersom adaptivitet är en alltmer konkurrerande teknik för överlevnad i en digital transformation där även användarupplevelsen blir central för värdeskapande i adaptiva tjänster. Detta med stöd i vetenskaplig litteratur om designprinciper, artificiell intelligens, adaptivitet, användarupplevelse och användargränssnitt. Vidare användes en användarcentrerad metod (Design Science Research Methodology) för framtagandet av en förbättrad artefakt av Leos Leklands webbgränssnitt med fokus på den adaptiva funktionaliteten. För detta nyttjades semistrukturerade intervjuer samt think-aloud tester med sju respondenter som utgjordes av Leos Leklands kundgrupp (föräldrar med barn mellan 1-10 år). Detta för att således fånga användarnas uppfattningar om vad som blir viktigt inom adaptivitet för en positiv användarupplevelse som slutligen, tillsammans med teori, gav grunden för utvecklandet av designprinciperna. Resultatet visade att samtliga respondenter var positiva till adaptivitet och att det därmed är något som värdesattes högt vad gäller effektiv navigering och personalisering som bidrog med känslor som nöjdhet, glädje, uppskattning och att känna sig uppmärksammad och sedd. Detta reducerade känslor som irritation och frustration, något som är vitalt för positiva användarupplevelser.   Vidare slutsatser visade att detta i huvudsak har sin grund i igenkänning av användarens geografiska placering, anpassning av navigationsstrukturen så att huvudsakliga användarmål för den unika användaren placeras högre i navigationsstrukturen och en appliceringen av en sökfunktion där adaptivitet nyttjas för enkel navigering till icke-rutinmässiga uppgifter. Att undvika för integritetskränkande personliga annonser och att graden samt värdet av adaptivitet kan styras av hur generell eller unik informationen är för användaren framkom som viktigt för goda användarupplevelser. Detta likväl som att nyttja användardata för användarspecifika prisförslag och att adaptivitet kan vara lämplig där användarkonton är möjliga. Slutligen landade studien i att det är viktigt att eftersträva en balans mellan effektivitet och integritet.

Klimatförändringar är idag en av de största globala utmaningarna. Därför finns det behov av att jobba med detta inom alla organisationer. Measure & Change är ett företag i Växjö som har arbetat fram ett verktyg som automatiskt samlar in utsläppsdata. Målet med den här studien var att undersöka användbarheten av ett gränssnitt innehållande eco-feedback, tillsammans med hur en designprocess kan implementeras. Detta gjordes genom att testa Measure & Change redan befintliga verktyg innehållande eco-feedback, med hjälp av A/B test och intervjuer, mot en ny utvecklad prototyp. På prototypen applicerades designprinciperna mappings, feedback och constraints för att undersöka effekten av dessa och se om de kunde bidra till ökad användbarhet. Under studien framkom det en indikation på att designprinciperna bidrog till ökad användbarhet, men också att en designprocess fortsättningsvis kan appliceras och gynna användbarheten av gränssnitt innehållande eco-feedback.

From a user-centred perspective, this study focuses on how to increase usability through design principles and usability aspects and how to achieve it on a website with a heterogeneous target group. This is a case study since a specific website has been chosen. We are focusing on usability regarding age and therefore we have chosen a website that holds a wide range of different users. The method for our qualitative research was made by interviews, and the results were analysed through a thematic analysis. We noticed that the main part of the respondents pointed out that the website lacks many different design principles and usability aspects in order to be considered useful. The result of the thematic analysis concludes the fact that Visibility, Constraints and Consistency are the most important design principles when developing websites for a heterogeneous target group. According to the thematic analysis, our respondents seem to think that the most important usability aspects are Satisfaction and Efficiency to accomplish good usability. Based on the analysis, we interpret those aspects and principles both are required to prior knowledge.

The purpose of this study is to identify if the design principles control, consistency and error prevention affect the usability during the booking process on travel agencies websites, whether they are implemented or not. The research methodology consists of qualitative and quantitative methods such as usability testing and a quick quantified questionnaire, the System Usability Scale model. To identify the design principles' effect on usability, this study will examine three design principles; control, consistency, and error prevention, through usability aspects; learnability, efficiency, and satisfaction. Observations and a think aloud method have been used to better understand the users perception of the website, whether they feel safe and in control during their interaction with the system. The study also examines how well the user recover from an error or how well the system has prevented potential errors from occurring. The System Usability Scale model clarifies the users thoughts and perception of the website, where interpretation is being excluded with a structural and quantified outcome. The study can conclude that usability is dependent on the design principles that has been examined, particularly for the specified context on travel agencies websites. The study also shows that the information architecture on the examined websites has an overall positive user experience and usability, that only need minimal improvements.

Idag strävar de flesta företag mot att skapa användbara hemsidor med hjälpav olika designprinciper. Denna studie är en undersökning av designprinciperi syfte att belysa vilka designprinciper företag och organisationer tillämpar.Designprinciper är riktlinjer som används för att uppnå ett mål, det vill sägagod design. Studielitteratur som använts i denna studie är ”Don´t make methink” skriven av Steve Krug. I boken nämns flera designprinciper som vi harhaft till hjälp för att ta reda på om företag använder sig av liknande principer.Sex deltagande medverkade i intervjun som utfördes. Denna intervju bestodav personlig intervju, halvstrukturerade intervjuer och telefonintervju. Dennastudie innehåller även delfrågor som tillsammans med intervjufrågornautgjorde resultatet.Studiens resultat visar att det finns enstaka företag som använder olikadesignprinciper medan andra företag använder specifika principer. Att endasttillämpa designprinciper utgör inte god design därför är det viktigt att tänkapå olika faktorer som spelar en roll vid utformning av en hemsida, exempelvisanvändarna och analysarbete.Slutsatserna i denna studie grundas på resultatet av intervjuerna samt teorin.Syftet med uppsatsen är att besvara huvudfrågan:Använder företag/organisationer specifika designprinciper vid utformning avwebbsidor? / Today, most companies strive towards creating useful websites using differentdesign principles. Design principles are guidelines that are used to achieve agoal to get good design. This study is a survey of design principles in order tohighlight those design principles that companies and organizations apply.Study literature used in this study is "Do not make me think" written by SteveKrug. The book mentions several design principles that we used as help tofind out if companies use similar principles.Six persons participated in the interview that was conducted. This interviewconsisted of a personal interview, semi-structured interviews and telephoneinterview. This study also contains sub-questions which, together with theinterview questions represented the result.The result shows that there are few companies using different designprinciples while other companies use specific principles. By only using designprinciples you will not achieve good design and therefor it is important toconsider the various factors that play a role in designing a website, such asusers and analytical work.The conclusions of this study are based on the results of the interviews as wellas the theory. The purpose of this essay is to answer the main question: "Docompanies / organizations use specific design principles when designing webpages?

Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna. / Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.