Intresset för agenter som forskningsområde är någonting relativt nytt. Agenter i sig är en naturlig del av Artificiell intelligens men det är först på senare tid som de hamnat i fokus. Begreppet agent har spridit sig som en löpeld utanför AI-forskningen och kan hittas i många andra områden. Vad detta intresse för agenter kommer ifrån kan debatteras men det är troligtvis dels en följd av att internet visat hur kraftfullt ett distribuerat system kan vara, och att agenter och botar bokar våra biljetter samt söker igenom webbsidor åt oss.Arbetets huvudfråga är att undersöka hur ett intelligent system (för värmedistributionen i ett hus) kan uppnås genom att koppla ihop ett antal agenter med begränsade funktionalitet och distinkta uppgifter. Intelligensen i systemet ska uppnås genom samverkan mellan de olika agenterna. Denna studies förslag för att lösa problemet är en teoristudie av existerande litteratur för designprinciper samt design och implementering av ett exempelsystem, som sedan kommer att simuleras i för att samla in data gällande validitet.Experimentet visade att ett agentsystem kan ge en klar ekonomisk besparing men kommer också med ett relativt högt pris för att implementeras. Om agenterna kan dela infrastruktur genom att installeras samtidigt som ett nytt hus byggs och kan använda tänkt infrastruktur. Dessutom kan besparingen utökas genom att agentsystemet appliceras på en större nybyggnation.

<p>In our study, we investigated how the streamed TV domain relates to existing design principles for web design. Further, we have investigated whether there are specific characteristics of the domain that the design principles do not cover. In the survey we have studied two sites which are representative of the streamed TV domain. Finally, we discuss how applicable the design principles are for the domain and the specific characteristics that would require new or further developed design principles.</p> / <p>I vår studie har vi undersökt hur domänen streamad-TV förhåller sig till befintliga designprinciper för webbdesign. Ytterligare har vi undersökt om det finns specifika egenskaper för domänen som inte omfattas av någon designprincip. I undersökningen har vi studerat två webbplatser vilka är representativa för domänen streamad-TV. Slutligen diskuterar vi hur applicerbara designprinciperna är på domänen och vilka specifika egenskaper som skulle behöva nya eller vidareutvecklade designprinciper.</p>

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ‘The Alarm Company’. During our work with Larmbolaget’s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget’s website be as accessible and usable as possible. Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities. / Den här rapporten redogör för arbetet med en webbplats åt ett företag vars riktiga namn inte avslöjas i texten i denna rapport. Istället har de tilldeltas det påhittade namnet Larmbolaget. Under arbetet med Larmbolagets webbplats har vi tagit hänsyn till en utvald del av tillgänglighetsriktlinjerna i Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, utvecklade av en arbetsgrupp inom World Wide Web Consortium, samt ett antal designprinciper och heuristiker som vi sammanfattar i den här rapporten. Vi utförde även ett flertal användartester på användare inom vår tänkta målgrupp. Alla dessa åtgärder var ett försök att göra Larmbolagets webbplats så tillgänglig och användbar som möjligt. Vår slutsats är att den resulterande webbplatsen följer de tillgänglighetsriktlinjer och designprinciper som beskrivs i den här rapporten, och således anser vi den vara tillgänglig och användbar för en stor mängd användare, inklusive dem med funktionshinder.

<p>Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.</p>

I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.

Syftet med denna uppsats var att identifiera designprinciper vid migrering av stationära spel till Apples iPhone. Litteraturstudier, heuristisk utvärdering, enkätundersökning och djupintervjuer användes som metoder. Resultaten visade på att framför allt inmatningsmetoder, brist på feedback och skärmstorlek är problemområden i migrerade spel. Slutsatser inkluderar att spel aldrig bör migreras exakt som de stationära versionerna, nya inmatningsmetoder hos mobiltelefoner bör utnyttjas bättre och det bör övervägas om vissa spel överhuvudtaget bör migreras beroende på genre. / The purpose of this thesis was to identify design principles for use at migrations of stationary games to Apple’s iPhone. Literature studies, heuristic evaluation, survey and in-depth interviews were used as methods. The results showed that especially input methods, lack of feedback and screen size are problematic ares in migrated games. Conclusions include that games should never be migrated exactly like the stationary versions, new input methods in mobile phones should be utilized in a better way and it should be considered if some games are suitable to be migrated at all depending on genre.

In our study, we investigated how the streamed TV domain relates to existing design principles for web design. Further, we have investigated whether there are specific characteristics of the domain that the design principles do not cover. In the survey we have studied two sites which are representative of the streamed TV domain. Finally, we discuss how applicable the design principles are for the domain and the specific characteristics that would require new or further developed design principles. / I vår studie har vi undersökt hur domänen streamad-TV förhåller sig till befintliga designprinciper för webbdesign. Ytterligare har vi undersökt om det finns specifika egenskaper för domänen som inte omfattas av någon designprincip. I undersökningen har vi studerat två webbplatser vilka är representativa för domänen streamad-TV. Slutligen diskuterar vi hur applicerbara designprinciperna är på domänen och vilka specifika egenskaper som skulle behöva nya eller vidareutvecklade designprinciper.

Syftet med föreliggande studie är att initiera ett verktyg för granskning av pedagogiskt lärarstöd i digitala läromedel inom de Naturorienterande ämnena. Analysverktyget har utvecklats utifrån tidigare forskning rörande läromedelsdesign, lärarkompetenser och granskning av digitala läromedel. I utformningen av verktyget har vi tagit avstamp i multimodaliteters meningsbärande potential utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv på lärande. Vår slutsats är att det är av intresse att ta fram ett verktyg för analys av digitala läromedel som inkluderar multimodaliteters meningsskapande och synliggör lärarpedagogisk potential eftersom granskning av läromedel idag måste genomföras av den enskilde läraren och då torde detta verktyg vara tillämpbart. / The purpose of the present study is to initiate a tool for reviewing pedagogical teacher support in digital teaching materials within science. The analysis tool has been developed based on previous research regarding teaching aid design, teacher competencies and review of digital teaching materials. In designing the tool, our starting point was the potential of multimodality as bearer of meaning from a sociosemiotic perspective on learning. Our conclusion is that it is of interest to develop a tool for analysis of digital teaching materials that includes the creation of meaning in multimodality and makes visible teacher pedagogical potential, as review of teaching materials today must be carried out by the individual teacher hence this tool should be applicable.

Dashboards har blivit ett populärt digitalt verktyg för att kunna följa upp och få överblick hur mätvätetal förändras. En digital dashboard är ett gränssnitt som visualiserar och summerar data från en eller olika källor exempelvis databaser och lokalt nedsparade filer. Dashboards hjälper även företag att följa upp sina strategier då dashboards bidrar till att summera prestations historik, och realtidsdata. Dashboards bidrar även till att företag kan identifiera mätvätetal som företaget bör rikta sin uppmärksamhet mot. För att få fram en dashboard behövs det först ta reda på vilka mätvätetal som den bör innehålla, men även att designa en dashboardmodell.Strategier är väldigt viktiga för företag med anledningen att enklare kunna anpassa sig till marknaden och inte hamna på efterkälken. Att digitala dashboards är nödvändiga har småföretagare uppmärksammat och därför börjat söka befintliga dashboards. Studien visar emellertid på att det saknas kunskap för hur dashboards skall designas till småföretagare. Detta blir problematiskt då företagets konkurrenskraft kan lida om ifall beslutsfattare saknar dashboard till sitt förfogande.Syftet med vår studie är att utveckla en design till dashboard för mindre restauranger och generera designkunskap. Varför studien riktades mot småföretagare inom restaurangbranschen beror på att författarna fann att tidigare forskning inte täckte området tillräckligt. Modellen kan sedermera kunna implementeras av verksamheter som är i behov av att designa en dashboardmodell. Dashboardmodellen kommer designas utifrån designprinciper som identifieras under studiens process. Denna studie blir därmed tvåfaldig då både en dashboard design och designprinciper skall tas fram. Forskningsfrågan vi kommer behandla lyder följande: Hur bör dashboardmodeller för småföretag med inriktning mot restaurangverksamhet utvecklas? Designprinciperna är avsedda att vara behjälpliga för utvecklare som vill designa dashboards för mindre restauranger.Resultatet av arbetet mynnar ut i en IT-artefakt, en modell vilken är till för att stödja småföretag. Artefakten blir en dashboardmodell som innehåller de mätetal vilka är mest väsentliga när småföretag inom restaurangsektorn ska anamma sig en strategi. I övrigt mynnar arbetet ut i fyra normativa designprinciper 1) Om användare enkelt vill kunna navigera en dashboard med flertalet mätetal krävs det att utvecklare kategoriserar relevanta mätetal. 2) Om utvecklare vill bryta ned mätetal till produktnivå krävs det att utvecklare använder sig av “dropdown” menyer i form av comboboxar. 3) Favoritmarkeringar inkluders då användaren får möjligheten till att anpassa dashboard efter egna preferenser. 4) Att ta in både operationella KPIer och strategiska mätetal är viktigt då beslutsfattare bland småföretagare både ser till kortsiktiga och långsiktiga mål.Slutsatserna i arbetet består av de fyra framarbetade designprinciperna, vilket är bidraget till fortsatt forskning. Bidraget till praktiken består av en dashboardmodell vilken är utvecklad i en organisatorisk miljö. Modellen baseras på mätetal vilka har sitt ursprung i restaurangverksamheten. / Dashboards have become a popular digital tool to be able to follow up and get an overview of how measured values  change. A digital dashboard is an interface that visualizes and summarizes data from one or different sources, such as databases and locally saved files. Dashboards also help support organizations follow up on their strategies as dashboards help summarize performance history, and updated real-time data. Dashboards also help organizations to identify metrics that the organization focuses on. To produce a dashboard, you first need to find out which measurement values  it should hold, and to design a dashboard model.Dashboard also helps organizations to follow set strategies. Strategies are very important for today's organizations with the reason that it is easier to adapt to the market and not fall behind. Small business owners have noticed that digital dashboards are necessary and have therefore started looking for existing dashboards. However, the study shows that there is a lack of knowledge about how dashboards should be designed for small businesses. This becomes problematic as the company's competitiveness can suffer if you do not get access to dashboards.The purpose of our study is to develop a dashboard design for smaller restaurants and generate design knowledge. This dashboard design will be designed based on design principles that have been identified during the study process. This study will thus be twofold as both a dashboard design and design principles will be developed. The research question we will address is the following: How to design a dashboard for smaller restaurants? The design principles are intended to be helpful for developers who want to design dashboards for smaller restaurants.The result of the work results in an artifact, a model which is there to support small businesses. The artifact consists of a dashboard that contains the KPIs that are most important when small companies in the restaurant sector are to adopt a digital strategy. In other respects, the work results in four normative design principles 1) If you want to be able to easily navigate a dashboard with the majority of KPIs, it is necessary to categorize the KPIs that are relevant. 2) If you want to break down KPIs to product level, it is necessary to use "dropdown" menus in the form of combo boxes. 3) To be able to make quick decisions on a dashboard which contains many KPIs, it is necessary to use favorite markings. 4) Taking in both operational KPIs and strategic metrics is important as decision-makers among small business owners look at both short-term and long-term goals.The conclusions of the work consist of the four developed design principles, which is the contribution to continued research. The contribution to the internship consists of a dashboard model which is developed in an organizational environment. The model is based on measured values   which have their origin in the restaurant business.

Företaget Spåra Group AB (Spåra) säljer enheter som kan kopplas till mobiltelefonen via en applikation och därefter skicka GPS-koordinater från enheten till applikationen. Exempel på ett användningsområde för produkten är att fästa en enhet på sin cykel, för sedan kunna bli notifierad om den lämnar en förbestämd zon. Företaget Spåra upplever att deras gränssnitt i applikationen har förbättringsmöjligheter för användbarheten då användare har uttryckt användandet som svårt och inlärningsprocessen som lång.  För att besvara frågeställningen “Hur kan ett designförslag för en spårningsapplikation vara utformat för att öka användbarheten?” användes forskning genom design och en iterativ designprocess. Inledningsvis kontaktades användare genom en enkätundersökning för att samla in data om deras nuvarande upplevelser av applikationen. Datamaterialet lade sedan grunden för utvecklingen av designförslaget som blev en digital interaktiv prototyp i designverktyget Figma. Prototypen testades och utvärderades med avseende på användbarheten vilket resulterade i utmärkt användbarhet (se avsnitt 6). I en jämförelse av effektivitet (antal klick till förbestämt mål) mellan applikationen och prototypen presterade prototypen bättre än applikationen på samtliga tester. För framtida studier är en jämförelsestudie av intresse där fler koncept gentemot applikationen testas, detta för få en tydligare indikation på nivån av användbarhet för denna prototyp.