Studien syftade till att genom aktionsforskning undersöka hur det kan skapas användbarhet i en e-handelslösning. Bakgrunden till detta ligger i författarnas eget antagande kring att det spelar in fler faktorer än endast användbarhet när ett gränssnitt skall skapas för en webbplats som erbjuder e-handel. Faktorerna identifierades till användbarhet, handlingsbarhet samt teori kring sambandet mellan förtrogenhet, tillit och lojalitet, ur vilka det gjordes ett urval för denna studie. Genom att sätta ihop dessa faktorer skapades en egen designteori, kallad e-handelsbarhet. E-handelsbarhet applicerades på en webbplats med e-handel i syfte att utföra en praktisk omarbetning av ett existerande gränssnitt. Detta utfördes genom heuristisk utvärdering samt en kontrollista och blev därigenom en applicerad designmetod. Utöver detta genomfördes användartester i syfte att empiriskt påvisa att designteorin hittade problem med gränssnittet och därav praktiskt fungerar. Användartester utfördes även för att finna ytterligare problem utöver de som designteorin hittade. Resultatet av den heuristiska utvärderingen och kontrollistan var ett antal problem med gränssnittet. De problem som designteorin samt användartester hittade åtgärdades efter samma designteori och resulterade därigenom i ett förbättrat gränssnitt på e-handelswebbplatsen. Resultatet presenteras i form av statiska mockuper på gränssnittet. Den frågeställning och problemformulering som ställdes uppfylldes via den definition av användbarhet som gjordes utifrån den egna designteorin.

Många studenter behöver en web-baserad tjänst som de kan uppnå målet inom sina studier. Många studenter inom IT-området måste ladda ner mängder av programvaror och satsa relativt mycket pengar på sina datorer för att ha tillräckligt utrymme och processorkraft att köra olika program under sin studietid. Studenterna behöver en smidig, mångsidig och flexibel internetbaserad plattform som de kan komma åt när som helst, var som helst och från vilken enhet som helst. Dessutom är användbarhet hos plattformen en viktig aspekt för att supportera studenternas arbete. Bluemix är en Plattform as a Service (PaaS) - en typ av molntjänst. På Bluemix kan människor inom IT-området skapa, ändra, uppdatera och lagra sina applikationer med olika programmeringsspråk och de kan lägga olika tjänster till sina applikationer smidigt och snabbt. Syftet med den här uppsatsen är att utvärdera användbarhet av molntjänstplattformen Bluemix och undersöka vilken nytta som användare kan få när de använder plattformen. Den huvudsakliga målgruppen utgör studenter inom IT-området. Data har samlats in med hjälp av olika tekniker till exempel användartester, observation, tänka-högt (Think Aloud), intervju och enkät. Undersökningen visar att molntjänstplattformen Bluemix har god användbarhet fastän det finns några punkter som inte följer principer för god användbarhet. Dessutom är den en plattform som många testpersoner (studenter) önskar kan användas på universitetet. Nyckelord: Användbarhet, molntjänst, PaaS, SaaS, Bluemix, designprinciper, användartester, ITutbildning

Den här rapporten handlar om utvecklingen av en ny webbplats åt produktionsbolaget A26 Media, som känns mer levande och dynamisk än den som finns i dagsläget. Mina beställare ville undersöka hur man kunde utmana typiska designprinciper och om man kunde bryta sig loss från dem. Innan jag utvecklade hemsidan genomfördes en PACT-analys för att ta reda på vem som besökte webbplatsen och varför. När den färdiga webbplatsen hade utvecklats, användartestades den på två personer innan den kunde utvärderas. Resultatet visade att det är svårt att utmana och bryta mot designprinciper utan att webbplatsen känns otydlig och svår att använda. Men en färdig webbplats levererades som uppfyllde beställarnas krav. / This paper is about the development of a new website for the production company A26 Media, which feels more dynamic than the current website. My clients wanted to investigate how we could challenge the typical design principles and whether we could break free from them. Before I developed the website, there was a PACT-analysis to find out who visited the site and why. When the finished site had been developed, I tested it by showing the site to two people before it could be evaluated. The results show that it’s difficult to challenge and break the design principles without the website being obscure and difficult to use. But a finished website was delivered that met the client’s requirements.

I den här uppsatsen undersöks röstkvalitén betydelse för att förmedla information från utvalda filmerfrån Youtube-kanalen Crash Course för att se i vilken mån informationen förtydligas. Syftet meduppsatsen är att skapa en medvetenhet hos medieproducenter om att rösten har betydelse för hur deutformar informationen, och genom att tillämpa en modell för röstkvalité kan de jobba systematisktmed detta. Uppsatsen analyserar tre olika filmer med tre skilda ämnen från Youtube-kanalen.Materialet undersöks genom en kvalitativ analys enligt van Leeuweens struktur till anknytningsteorinsfyra maximer och designteori från multimedia principer. Resultatet tydde på att kategorierna styrka,mörkt och ljust i rösten var viktigast i röstkvalitén. När det gäller de fyra maximerna var begriplighetoch kvantitet de variabler som behövdes för att skapa ett socialt band mellan informant ochpresentatör. Det krävs vidare empirisk forskning för att ge en kompletterande bild av mönster som kanunderlätta en social koppling till informanten.

Med den ständigt växande e-handeln gör fler företag övergången från fysiska butiker till internetbaserade webbutiker. Med det stora utbudet av webbutiker skapar det också en stor konkurrens på marknaden. Kundens upplevelse blir därför extremt viktigt för företag om de vill lyckas med att ha en framgångsrik webbutik. En webbutik måste vara lätt att förstå och användarvänlig för att en kund skall vilja stanna på den. Cykelwebbutiken Bultenbike.se var i behov av en mer användarvänlig webbutik då de upplevt att deras kunder har haft det svårt att hitta i webbutiken. Det övergripande syftet med uppsatsen var att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet och ta fram en prototyp av en mer användarvänlig webbutik genom tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper. Arbetet inleddes med en förstudie i syfte att utvärdera cykelwebbutikens användbarhet med hjälp av användartester, observationer och intervjuer för att sedan analysera resultatet gentemot användbarhetsattribut och designprinciper. Utifrån de identifierade användbarhetsbristerna och framtagna krav från testpersonernas förbättringsförslag skapades en prototyp. Under skapandet av prototypen tillämpades användbarhetsattribut och designprinciper för att utveckla en prototyp med så hög användbarhet som möjligt.  Efter att prototypen var färdigställd inleddes huvudstudien vars syfte var att utvärdera prototypens användbarhet för att kunna dra en slutsats om tillämpningen av användbarhetsattribut och designprinciper kan skapa en mer användbar webbutik. Utvärderingen gjordes återigen med hjälp kvalitativa metoder vilket omfattar användartester, observationer och intervjuer. Resultatet från huvudstudien analyserades sedan gentemot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper för att identifiera användbarhetsbrister på prototypen och se om användbarheten hade förbättrats. Slutsatser visar på att resultatet från de kvalitativa metoderna använda i uppsatsen ställt mot användbarhetsattribut och användbarhetsprinciper kan användas för att utvärdera en webbutiks användbarhet och för att skapa en mer användbar webbutik. Förutom det visar slutsatserna även på att tillämpning av användbarhetsattribut och designprinciper kan förbättra användbarheten på webbutiken men att man inte kan förlita sig helt på dem eftersom användarbrister hittades i prototypen.

I studien undersöks livsmedelsförpackningar för att se hur de kan utformas för synsvaga utifrån ett universellt designperspektiv. I studien utfördes en semiotisk bildanalys där vi analyserade ett urval förpackningar från ICA:s egna varumärken. I den semiotisk bildanalysen analyserade vi förpackningar på en denotativ och konnotativ nivå. Därefter analyserades dem utifrån princip 4 i universell utformning. I början av undersökning utgick vi även utifrån designprincip 1 men principen hade otillräcklig relevans för den här undersökningen och ingick därför inte i denna studie. Analysens resultat sammanfattades sedan där förpackningarnas grafiska särdrag jämfördes utifrån ett universellt designperspektiv samt med NDA:s rekommendationer för vad som gynnar människor med synsvaghet. Resultatet visar att samtliga förpackningar inte är i enlighet med princip 4 då samtliga förpackningar innefattar text som har lägre teckengrad än vad som rekommenderats. Två av fyra förpackningar har tydliga kontraster men designattributet har ändå frångåtts i stor utsträckning.

Chatbotar kan användas som digitala medarbetare i exempelvis organisationer med behov av ökad tillgänglighet. Tidigare studier visat att användarnas upplevelser av digitala medarbetare har inverkan på motivationen att återkomma till dessa. Vid design av en chatbot som ska användas som digital medarbetare bör användarna och deras upplevelser därför tas i beaktning. Syftet med den här studien var att ta fram designprinciper för hur en digital medarbetare kan designas med användaren och dess upplevelser i fokus i en organisation som delvis utgörs av skiftgående personal. Den forskningsmetod som tillämpades för studien var design science research methodology (DSRM) varpå en prototyp av en digital medarbetare utvecklades. Prototypen demonstrerades och utvärderades tillsammans med potentiella användare som fick uttrycka sina upplevelser av interaktionen med prototypen. Efter analys resulterade arbetet i sex designprinciper som kan tas i beaktning vid design av en digital medarbetare med hänsyn till användarna och deras upplevelser. Slutsatserna stämmer delvis överens med tidigare forskning och bidrar dessutom med ytterligare designprinciper som framkommit i studien.

En anamnes är när patienten med egna ord svarar på frågor om sin personliga sjukdomshistoria. Anamnesen skrivs idag upp till 20 gånger per vårdtillfälle tillsammans med epikrisen avvårdpersonal. Om anamnesen skulle samlas in digitalt av patienten som fyllt i den själv via ettformulär, kan denna information tas fram ur journalen av vårdpersonal vid vårdbesök. Denna studie introducerar en design av ett digitalt formulär för patienter att fylla i själva, för enmobilapplikation som fokuserar på användarvänlighet. Studien följer forskningsstrategin designscience som metod. Med hjälp av teori, intervjuer och en enkät tas designbeslut fram för attutföra ett designarbete som resulterar i en artefaktprototyp. Designarbetet går igenom treiterationer och mynnar ut i fyra egna identifierade designprinciper som tillsammans meddesignprinciper från tidigare forskning är nödvändiga att använda vid design av ett digitaltformulär för en mobilapplikation. Studiens slutsats sammanfattar de designprinciper som tagits fram för ett digitalt formulär i enmobilapplikation som främjar användarvänlighet. Designprinciperna bidrar till att ökaanvändarvänligheten genom att vardera en har användaren i fokus och bidrar till att formuläretblir enkelt att använda.

Robotic Process Automation (RPA) är en teknologi som hävdas kunna utföra repetitiva manuella uppgifter med datorkraft. Förespråkare talar om tidsvinster, riskreduktion och kostnadsbesparingar. Hur börjar man? Vad kan  RPA göra? Vad behöver man tänka på? Denna kvalitativa fallstudie letar designproblem i en verklig process från finanssektorn och undersöker därefter en mogen RPA-organisation för att hitta designprinciper, organisationsstruktur och lärdomar. Studien tittar på en fungerande centraliserad RPA-organisation där man automatiserar bort arbetsuppgifter motsvarande hundratals heltidstjänster. Samtidigt lägger man betydande tid varje månad på underhåll och uppdateringar av robotar som slutat fungera efter applikationsuppdateringar. Slutledningsvis tas en praxis fram för vilka processer som är lämpliga för robotisering, designprinciper motsvarande de identifierade designproblemen och ett förslag på struktur hos en RPA-organisation, grundad i teorin och validerad i praktiken. För att framgångsrikt implementera RPA krävs designprinciper som grundas i robotarnas underhållsbehov, förmåga att snabbt hantera förändringar och skapa högsta möjliga stabilitet hos robotflottan. Organisatoriskt finner studien att en agil utvecklingsorganisation motsvarar dessa krav väl. Sammantaget har man dragit lärdomen att RPA kan leda till stora besparingar, men att underhållsbehovet inte ska underskattas.

One of many challenges in information architecture is to simplify information and make it understandable. In order to make sense of abstract data such as statistical information and to reach out to many, there are several methods and digital tools to be used to visualize the statistics. This thesis has been studying how Statistics Sweden is working to make their information reach the public. Focusing on usability, based on UX design principles, a quantitative case study was conducted with two data collection methods applied: semi-structured interview and web page analysis. The result of the study shows that Statistics Sweden is consistently working to make information accessible to the public and to present statistical information in relation to the design principles. However, there are areas which can be improved including variation in how the statistics are presented and that they to a greater extent can use digital tools to visualize the statistics in a more interesting way.