No description available.

No description available.

En anamnes är när patienten med egna ord svarar på frågor om sin personliga sjukdomshistoria. Anamnesen skrivs idag upp till 20 gånger per vårdtillfälle tillsammans med epikrisen avvårdpersonal. Om anamnesen skulle samlas in digitalt av patienten som fyllt i den själv via ettformulär, kan denna information tas fram ur journalen av vårdpersonal vid vårdbesök. Denna studie introducerar en design av ett digitalt formulär för patienter att fylla i själva, för enmobilapplikation som fokuserar på användarvänlighet. Studien följer forskningsstrategin designscience som metod. Med hjälp av teori, intervjuer och en enkät tas designbeslut fram för attutföra ett designarbete som resulterar i en artefaktprototyp. Designarbetet går igenom treiterationer och mynnar ut i fyra egna identifierade designprinciper som tillsammans meddesignprinciper från tidigare forskning är nödvändiga att använda vid design av ett digitaltformulär för en mobilapplikation. Studiens slutsats sammanfattar de designprinciper som tagits fram för ett digitalt formulär i enmobilapplikation som främjar användarvänlighet. Designprinciperna bidrar till att ökaanvändarvänligheten genom att vardera en har användaren i fokus och bidrar till att formuläretblir enkelt att använda.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ålder. Trots sjukdomens upptäckt redan på 1600 f.Kr. är kunskapen om sjukdomen låg hos såväl allmänhet som hos vårdpersonal. Vid endometrios är det vanligt att behöva söka vård akut vid skov i sjukdomen. Vid ett akutbesök kan stress påverka kommunikationen, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden. Syfte: Att belysa upplevelsen av att lämna anamnes hos kvinnor med diagnostiserad endometrios vid ett akutbesök. Metod: Studien gjordes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades utifrån en innebördsanalys. Resultat: Majoriteten av informanterna har upplevt ett dåligt bemötande vid ett akutbesök. De upplever sig misstrodda av vårdpersonalen och att deras symtom negligeras. Informanterna upplever även en känsla av utsatthet och en maktobalans mellan dem själva och vårdpersonalen. Trots allt finns ändå ljusglimtar och positiva möten beskrivna där informanterna upplevde att vårdpersonalen såg, trodde och lyssnade på dem. Konklusion: Bemötandet från vårdpersonalen påverkar i stor grad kvinnans upplevelse då hon söker vård. Resultatet visar på att upplevelsen av att lämna anamnes och mötet med vården blir mer positivt om kvinnorna görs delaktig i sin vård. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects every 10th woman. Despite the discovery of the disease as early as 1600 BC. Knowledge of the disease is low among both the general public and health care professionals. Women with endometriosis are sometimes in need of emergency care due to relapse in their disease. At an emergency visit stress might effect the communication between the patient and the nurse, which in turn can effect the care of the patient. Aim: To shed light on the experience women diagnosed with endometriosis have of providing anamnesis at an emergency visit. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-stuctered questions. The collected data was analyzed as a content analysis. Findings: The result shows that a majority of the informants have been poorly treated when they seek emergency healthcare. They have experience mistrust from the heathcare staff who neglect their symptoms, and a powerimbalance. After all the informants also describes glimps of light and positive meetings where they’ve felt that the healthcare staff have validated them and listened to them. Conclusion: The way the healthcare professionals treat their patients greatly affect the informants experience when seeking healthcare. The results shows that the experience of giving anamnesis and the meeting with the health care will become more positiv if the patient is involved in their care.

Digital platforms in healthcare have become an increasingly implemented tool to facilitate and streamline daily care work in hospitals and health centers. In parallel with the new digitized era, this digital transformation has had a major impact on individuals' ways of working in healthcare. It is thus significant that digital competence is prioritized to achieve the intended goals regarding streamlining patient management. The qualitative study sheds light on how digi-physical care affects everyday care work and the patient journey. The study also intends to conclude how digital care platforms affect everyday care work, what advantages and disadvantages can be distinguished. The main purpose of the study is to investigate how digital platforms can be implemented to streamline healthcare and thereby investigate such care platforms from an informatics perspective. The research question refers to, how digital platforms can be applied to streamline patient management, is framed from a supplier perspective of such care platforms. The methodology includes an online survey with 10 questions that 11 respondents answered. The survey is supplemented with three in-depth interviews. These in-depth interviews are conducted via the digital tool Microsoft Teams. These respondents are carefully selected to generate relevant first-hand information about the research topic. Based on the respondents' answers, it can be stated that all respondents considered that there are many positive advantages of using digital platforms in healthcare. These positive effects are achieved by implementing digital platforms in a well-thought-out and structured way. Respondents also then pointed out that care providers must be given the right conditions to adequately use the digital care platforms as part of their works. The extensive criticism that digital care providers have received has been encountered in the study. The main criticism is then that digital care providers more easily prioritize more manageable matters such as easier physical ailments especially for patients with higher socioeconomic status. Based on the survey, the importance of implementing digital care platforms from an equal opportunity perspective is emphasized. In the future, digital platforms need to be implemented and developed with the common goal of increasing accessibility for patients and offering more patient-centered healthcare. / Digitala plattformar inom hälso- och sjukvården implementeras allt mer med syfte att underlätta samt effektivisera det vardagliga vårdarbetet på sjukhus och vårdcentraler. Parallellt med den nya digitaliserade eran har denna digitala transformation haft en stor påverkan på individers arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Det är därmed signifikant att den digitala kompetensen prioriteras för att uppnå de avsedda målen gällande effektivisering av patienthantering. Den kvalitativa undersökningen belyser hur den digifysiska vården påverkar det vardagliga vårdarbetet samt patienthantering. Studien ämnar även att dra slutsatser kring hur digitala vårdplattformar påverkar det vardagliga vårdarbetet, vilka för och nackdelar som går att urskilja. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt digitala plattformar kan implementeras för att effektivisera sjukvården och därmed bidra med ett forskningsbidrag till informatikämnet. Forskningsfrågan avser hur digitala plattformar kan tillämpas för att effektivisera patienthantering, ur ett leverantörsperspektiv. Datainsamlingen innefattar en online enkät i form av Google formulär med 10 frågor som 11 respondenter fick besvara. Detta kompletteras med tre intervjuer som utförs via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft teams. Dessa respondenter är noggrant utvalda för att generera relevant kunskap kring forskningsämnet. Baserat på respondenternas svar går det att konstatera att samtliga respondenter ansåg att det finns många positiva fördelar med tillämpning av digitala plattformar inom hälso- och sjukvård. Positiva effekter uppnås genom att implementeringen av digitala plattformar sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt. Merparten av respondenterna poängterade att det är viktigt att vårdgivarna ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån den digitala plattformen. Den omfattande kritiken som digitala vårdgivare har fått påvisas i studien. Den främsta kritiken är att digitala vårdgivare prioriterar mer lätthanterliga ärenden såsom lättare fysiska åkommor för dem som har högre socioekonomisk status. Baserat på undersökningen poängteras vikten av att implementera digitala vårdplattformar ur ett jämställdhetsperspektiv. Framöver behöver digitala plattformar implementeras och utvecklas med den gemensamma målsättningen att öka tillgängligheten för patienter och erbjuda en mer patientcentrerad vård.

Studien undersöker, kartlägger och synliggör hur erfarenheter av psykisk sjukdom gestaltas och kommuniceras litterärt i tre samtida, nordiska verk: En dåre fri (2010) av Beate Grimsrud, Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskriving (2018) av Isabella Nilsson och Jag är gråvit (2018) av Bjørn Rasmussen. Syftet är att synliggöra och fördjupa förståelsen för hur erfarenheter som tycks ifrågasätta språkets gränser kan formuleras och gestaltas litterärt. Med hjälp och mot bakgrund av Michel Foucaults begrepp gränserfarenhet diskuteras relationen mellan språk, gränser och sjukdom. Begreppet, som Foucault definierade som en intensiv erfarenhet som för individen till den yttersta gränsen av både liv och språk, lyfter flera perspektiv som är relevanta för uppsatsen. Utöver användandet av gränserfarenheten i uppsatsen aktualiseras flera teorier som sträcker sig utanför det litteraturvetenskapliga fältet och är anknutna till medicin, språk och sjukvård.   Studien har identifierat ett antal litterära tekniker som visat både sjukdomens konsekvenser och begränsningar – samtidigt som de också blivit en metod att skriva sig ur och bort ifrån dessa. Teknikerna har också visat sig omförhandla flera gränser och därmed upplöst motsättningar mellan exempelvis det friska och sjuka, allvar och komik, styrka och skörhet samt verklighet och fiktion. Studien har visat hur exempelvis användandet av motsatspar, kroppslig metaforik, färgkodssystem, ironi och komik, genrebrott och omskrivningar av existerande uttryck utgör litterära strategier för att framställa och omförhandla tillståndet av psykisk sjukdom. Användandet av den medicinska journalen i en skönlitterär kontext har konstaterats fungera som en litterär teknik för att framställa tystnad och förnekande något som flera teoretiker inom området betonar vara avgörande i framställningen av vansinne. Även skönlitterärt och fiktivt skrivande, oavsett självupplevt eller inte, har visat sig vara ett viktigt tillvägagångssätt för att närma sig en formulering av gränserfarenheten. Begreppet gränserfarenhet har fungerat som ett vitalt begrepp för att närma sig dessa texter. Samtidigt har flera av de litterära tekniker som identifierats tillfört insikt till gränserfarenheten som begrepp då det präglas av paradoxala och mångsidiga aspekter. I synnerhet har det bidragit med att uppmärksamma hur ett ”både-och” tillåts samexistera i såväl litterär gestaltning som i sjukdomserfarenhet vilket i sin tur nyanserat bilden av sjukdomen som formulerbar och formbar.