Global ETD Search

1	Bland amasoner och eunucker : En kvalitativ studie av patografier av kvinnor med bröstcancer och män med prostatacancer Frank, Amanda January 2011 (has links) Narratives about life-changing events like cancer have become more common in today’s society. The purpose of the present study was to investigate whether gender patterns in society can also be found in pathographies about cancer, and further to investigate how gender is expressed in these cancer related narratives. Questions were posed on characteristics of the autobiographical cancer narratives, how gender is constructed by the authors of these narratives, and what these narratives say about gender structures’ liability to change in the individuals affected by this disease. The material consisted of two Swedish pathographies about breast cancer, written by women, and two Swedish pathographies about prostate cancer, written by men. These works were published in the first decade of the present century. Narrative interpretation was used as the analysis method. The results show that gender patterns expressed in these narratives mainly follow conventional standards. Gender structures appear to be resistant to change in men and women diagnosed with cancer. The narratives by the women authors appear though to be somewhat more open to using the notions of manhood than was sees in narratives by the male authors regarding norms of femininity. pathography cancer gender structure gender narrative analysis narrative
2	De brända små fötterna : det misshandlade barnets resa från lidande till hopp Masreliez, Beatrice, Unevik, Malena January 2011 (has links) Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana. Slutsatsen visade att det misshandlade barnets upplevelser av sin vardag och erfarenhet av vården innebär, att barnet helt måste avstå från sina rättigheter till - inte enbart ömsesidiga, utan även enklaste mänskliga - möten i hemmet och vården, att barnet då blir helt avskuret från andra människor, hemma, i vården, i skolan - övergiven åt ett omänskligt lidande med innebörder av smärta, skam, skuld, svek, att barnet, trots det totala nederlaget, hade en drivkraft, en önskan om en bättre framtid, vilket konkretiseras genom barnets tillfälliga fristad, sjukhuset, där barnet samlar mod, tillit och hopp. / The purpose of the study was to describe the abused children´s experience of everyday life and encounters in hospital care. The method used was qualitative narrative analysis. Five autobiographic pathografies were analyzed. Results: in the analysis emerged five themes: ”the dysfunctional family”, ”lie as a strategy”, ”the lonely struggle of the child”, ”to be invisible in care situations” and ”from the abyss to sanctuary”. The discussion was based on a synthesis of the Human-to-Human Relationship Model by Travelbee and the findings, i e the five themes. The conclusion made it clear that the abused children´s experiences of everyday life and encounters in hospital care mean, that the child entirely must give up its rights to - not only mutual, but also simply human - meetings in the home and in hospital care, that the child then becomes entirely cut off from other people, at home, in hospital care, in school - abandoned to inhuman suffering with meanings of pain, shame, guilt, betrayal, that the child, despite the total defeat, had an inner force, a wish for a better future, which is made concrete through the child's sanctuary, the hospital, where the child gather courage, trust and hope. abuse child dysfunctional family pathography Travelbee barn dysfunktionell familj misshandel patografi Travelbee Nursing Omvårdnad
3	'Defined not by time, but by mood': First-person narratives of bipolar disorder Mueri, Christine Andrea January 2011 (has links) No description available. Literature Mental Health Rhetoric bipolar disorder mental illness narrative pathography narrative autobiography manic depression
4	Jorden är platt : Sjukdom i samtida litteratur / The earth is flat : Depictions of illness in contemporary literature Schütz, Marika January 2011 (has links) In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden är platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love. My aim is to write a funny yet dramatic and serious novel about illness and foreboding death.I have studied how depictions of disease have evolved from the 1950s onward, and how the need for personal disease narratives, often containing elements of metaphysical thought and metaphors of illness, is steadily increasing in our modern biomedical world, where disease and death have become institutionalized. creative writing illness metaphors of illness cancer metaphysical thought pathography kreativt skrivande sjukdomens metaforer cancer patografi sjukdomsskildring litteratur Literature Litteraturvetenskap
5	"Psykosomatisk skrift. Psykosemantiskt sammanbrott." : En studie av litterära möjligheter och begränsningar i att skildra psykisk sjukdom utifrån begreppet gränserfarenhet / ”Psychosomatic writing. Psychosemantic breakdown.” : A study in literary possibilities and limitations in depicting mental illness in relation to the idea of the limit-experience Bjurbom, Helena January 2022 (has links) Studien undersöker, kartlägger och synliggör hur erfarenheter av psykisk sjukdom gestaltas och kommuniceras litterärt i tre samtida, nordiska verk: En dåre fri (2010) av Beate Grimsrud, Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskriving (2018) av Isabella Nilsson och Jag är gråvit (2018) av Bjørn Rasmussen. Syftet är att synliggöra och fördjupa förståelsen för hur erfarenheter som tycks ifrågasätta språkets gränser kan formuleras och gestaltas litterärt. Med hjälp och mot bakgrund av Michel Foucaults begrepp gränserfarenhet diskuteras relationen mellan språk, gränser och sjukdom. Begreppet, som Foucault definierade som en intensiv erfarenhet som för individen till den yttersta gränsen av både liv och språk, lyfter flera perspektiv som är relevanta för uppsatsen. Utöver användandet av gränserfarenheten i uppsatsen aktualiseras flera teorier som sträcker sig utanför det litteraturvetenskapliga fältet och är anknutna till medicin, språk och sjukvård. Studien har identifierat ett antal litterära tekniker som visat både sjukdomens konsekvenser och begränsningar – samtidigt som de också blivit en metod att skriva sig ur och bort ifrån dessa. Teknikerna har också visat sig omförhandla flera gränser och därmed upplöst motsättningar mellan exempelvis det friska och sjuka, allvar och komik, styrka och skörhet samt verklighet och fiktion. Studien har visat hur exempelvis användandet av motsatspar, kroppslig metaforik, färgkodssystem, ironi och komik, genrebrott och omskrivningar av existerande uttryck utgör litterära strategier för att framställa och omförhandla tillståndet av psykisk sjukdom. Användandet av den medicinska journalen i en skönlitterär kontext har konstaterats fungera som en litterär teknik för att framställa tystnad och förnekande något som flera teoretiker inom området betonar vara avgörande i framställningen av vansinne. Även skönlitterärt och fiktivt skrivande, oavsett självupplevt eller inte, har visat sig vara ett viktigt tillvägagångssätt för att närma sig en formulering av gränserfarenheten. Begreppet gränserfarenhet har fungerat som ett vitalt begrepp för att närma sig dessa texter. Samtidigt har flera av de litterära tekniker som identifierats tillfört insikt till gränserfarenheten som begrepp då det präglas av paradoxala och mångsidiga aspekter. I synnerhet har det bidragit med att uppmärksamma hur ett ”både-och” tillåts samexistera i såväl litterär gestaltning som i sjukdomserfarenhet vilket i sin tur nyanserat bilden av sjukdomen som formulerbar och formbar. Limit-experience mental illness pathography madness medical humanities literature and medicine medical journal anamnesis limit body Beate Grimsrud Isabella Nilsson Bjørn Rasmussen Michel Foucault nordic contemporary literature literary strategies. Gränserfarenhet psykisk sjukdom patografier medicinsk humaniora litteratur och medicin gräns kropp samtida litteratur journal anamnes Beate Grimsrud Isabella Nilsson Bjørn Rasmussen Michel Foucault litterära strategier Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur General Literature Studies Litteraturvetenskap

1

Page generated in 0.0319 seconds