The purpose of this study is to examine the driving forces within the non-profit organization, Läxhjälpen. This study will limit itself to examining the non-profit organization Läxhjälpen which provides homework assistance throughout the country with its seat located in Stockholm - Sweden. In order to fulfill the purpose of this study, the following two questions are put forth: what motivates collaborators within Läxhjälpen, and which societal contribution dose the collaborators within Läxhjälpen see themselves contributing with to society as a whole? The data was collected with the help of semi-structured interviews. Interviews were held with a homework assistant, a coworker in charge of contacts, a coach and the person in charge of the region. The gathered material was subsequently analyzed with the help of the leading theories in motivation and sustainable development. The conclusions of this paper shows that the employees of the organization that has participated in this study get their motivation from multiple sources including but not limited to: autonomy, a feeling of responsibility, self-realization needs, competence development, and last but not least an opportunity to help the less fortunate. / Att arbeta ideellt fyller ett syfte i samhället. I Sverige existerar det cirka 251 000 verksamma ideella organisationer. Det är inte helt lätt att definiera vad en ideell organisationen är. Wijkström och Lundström (2002) diskuterar inom vilket ramverk en organisation skall befinna sig för att betraktas som ideell. Bland annat ska en organisation för att betraktas som ideell inneha en ideell målsättning, samt att den inte delar ut något ekonomiskt överskott till varken ägare eller andra involverade parter. Istället återinvesteras vinsten i organisationen. Att själviskt avvara tid från sin vardag för att hjälpa andra mot en symbolisk ersättning, eller ingen alls kan ses som en altruistisk handling som är nyttig i gemenemans liv då det inger känslor av glädje. Syftet med denna studie är att belysa drivkrafterna inom den ideella organisationen, Läxhjälpen. Studien har avgränsats till Stiftelsen Läxhjälpen som bedriver läxhjälpsprogram runt om i Sverige med sitt huvudsäte i Stockholm. För att kunna besvara studiens syfte har följande forskningsfrågor legat till grund: vad motiverar medarbetarna inom Läxhjälpen, samt vilket samhällsbidrag anser medarbetarna inom Läxhjälpen att de bidrar med? Insamlingen av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där intervjuer skett med en läxhjälpare, kontaktansvarig, coach samt regionansvarig. Det insamlade materialet har sedermera analyserats med hjälp av teorier rörande motivation samt hållbar utveckling. Slutsatserna inom denna studie påvisar att medarbetarna som medverkat i studien inte motiveras av en ensam faktor utan att det är en samling av faktorer som innefattar; autonomi, en känsla av ansvarsfullhet, självförverkligande, kompetensutveckling, och kanske viktigast av allt, en chans att få hjälpa mindre lyckligt lottade människor och bidra till att dem får en möjlighet att förbättra sina livsvillkor.

Att bidra till välgörenhet sträcker sig flera århundraden tillbaka i tiden.  Världen står än i dag inför stora utmaningar som humanitära kriser, klimatförändringar och politiska konflikter, som kan behöva stöd i form av bidrag när  statliga medel inte räcker till. Här spelar välgörenhetsorganisationerna en viktig roll. Många av välgörenhetsorganisationerna är etablerade i dagens digitalisering, vilket också ökar konkurrensen om det digitala givandet från användarna.  Syftet med studien var att ta reda på vad som engagerar användare till att bidra digitalt till välgörenhet, samt identifiera vilka nyckelfaktorer som är viktiga för engagemanget i interaktionen med digitala välgörenhetstjänster.  Studien utfördes i samarbete med en etablerad svensk välgörenhetsorganisation och inkluderade användning av deras tjänst Gåvoshopen i den kvalitativa undersökningen. Välgörenhetsorganisationen riktar sig främst till individer som behöver humanitärt stöd. Genom kvalitativa metoder har semistrukturerade intervjuer utförts tillsammans med användartester av en tjänst för digitalt givande. Eftersom välgörenhet i sig inte är en tjänst utan ett beteende, har studiens arbete inspirerats av det teoretiska ramverket Theory of planned behavior, och kopplat den empiriska datan till teorins tre faktorer, attityd till beteende, subjektiva normer och uppfattad beteendekontroll.  Resultaten visade att visuella element så som bilder, textinnehåll och färg, hade en stor inverkan på empatin hos användarna. Designelement som är viktiga nyckelfaktorer till digitalt givande. Navigering och struktur på webbplatsen visade tydliga resultat över hur användarupplevelsen uppfattades, vilket i sin tur gav indikationer på om användarna ville fullfölja sitt digitala givande. Genom studiens resultat har rekommendationer för nya designprinciper tagits fram som kan inspirera andra välgörenhetsorganisationer i deras arbete att öka det digitala givandet från användarna. / Contributing to charity dates back several centuries. The world still faces significant challenges today, such as humanitarian crises, climate change, and political conflicts, which may require support in the form of donations when government funds are insufficient. This is where charitable organizations play an important role. A large part of charitable organizations are established in today's digitalization, which also increases competition for digital donations from users. The purpose of this study was to find out what engages users to contribute digitally to charity and identify the key factors that are important for engagement in interaction with digital charity services.  The study collaborated with a well-established Swedish charity organization that primarily focuses on individuals needing humanitarian support. The study performed a qualitative study by conducting user tests on one of their services that they offer on their website.  Through qualitative methods, semi-structured interviews were conducted along with user tests of a digital donation service. Since charity itself is not a service but a behavior, the study was inspired by the theoretical framework Theory of Planned Behavior and connected the empirical data to the theory's three factors: attitude toward behavior, subjective norms, and perceived behavioral control.  The results showed that visual elements such as images, text content, and color had a significant impact on users' empathy. Design elements that are important key factors for digital giving. Navigation and structure on the website showed clear results on how the user experience was perceived, providing indications on whether users wanted to complete their digital donation. Through the study's results, recommendations for new design principles have been developed that can inspire other charitable organizations in their efforts to increase digital donations from users."

The aim of this thesis is to describe the life and work of St. Zdislava and St. Agnes of Bohemia. In the first part, there is a description of biographies of both saints, their vocation in life, charity and foundation work, their life-works. The second part compares the differences between St. Zdislava and St. Agnes of Bohemia and vice versa, it mentions their commonalities, further it describes motivation and source of strength St. Zdislava and St. Agnes of Bohemia for their foundation and charity activities. The conclusion is devoted to the reference and relevance of the topic of marriage and religious life today.