Syftet med uppsatsen är att medvetandegöra och reflektera över de olika stegen i den kreativa processen att skriva en saga. Jag ville undersöka om jag kan skriva en saga och hur. Det är till stor del ett konstnärligt arbete där jag först skrivit en saga. Därefter läste jag upp den för ett antal förskolebarn som responderade med att rita bilder ur sagan. Jag valde att använda en självetnografisk metod. Dag för dag har jag dokumenterat förloppet med loggboksanteckningar, sammanställt dem och utarbetat en graf för att åskådliggöra den skapande processen. Resultatet sammanfattades i tre delar som visade sig stämma överens med skrivprocessens stadier. Slutsatsen blev att jag kan skriva en saga, blivit medveten om hur jag gått tillväga och framförallt hur processen sett ut. Beskrivning: The purpose of this study is to make aware of and reflect on the different steps of the creative process in writing a tale. Examine if I can write a tale and in what way. It is mainly an artistic work where I first wrote the story. Afterwards I read it to a number of preschool children who responded in painting pictures out of the tale. I chose to use a self-ethnographic method. Day by day I’ve documented the course of events in a logbook, compiled and presented a graph with the intention to visualize the workflow. The result was put together in three parts that agreed to the stages of the creative process. I came to the conclusion that I can write a tale, I’ve become aware of my method of writing and foremost the development of the process.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen. En slutsats är att lärarna är positiva till arbetet med Landet Längesen och att det råder olika åsikter hos eleverna.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett undervisningsmaterial som genom ett varierat arbetssätt och med ett helhetsperspektiv på avfallshantering som system ge elever möjlighet att utveckla ett intresse och få en förståelse för avfallshanteringens process och avfallshantering i sin närmiljö. Undervisningsmaterialet består av en lärarhandledning och en arbetsbok som riktar sig till elever och lärare i förskoleklass till årskurs 3. Arbetsboken är uppbyggd i sex avsnitt där varje avsnitt innehåller en sagodel, en diskussionsdel, undersöka och laborationsdel, en faktadel, en pysseldel. I lärarhandledningen beskrevs det hur lärare kan arbeta med arbetsboken. Undervisningsmaterialet utvärderades av tre lärare och en förskollärare. Från utvärderingen av lärare i skolan skrevs det ”Man blev sugen att starta upp ett arbete kring avfallshantering direkt när man läste igenom arbetsboken och lärarhandledningen”. Den övergripande bilden av utvärderingen var positiv. Utifrån utvärderingen framkom det att samtliga deltagare ansåg att undervisningsmaterialet var lättillgängligt för lärare med ett varierat upplägg och att det gav elever möjlighet till intressekapande och kunskapande om avfallshantering i närmiljön.

No description available.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleålderns språkliga utveckling. Syftet var även att undersöka hur pedagogers och föräldrars engagemang kan bidra.  Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökning på två förskolor med olika förutsättningar. Därefter har sedan jämförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har även gjorts enkätundersökningar där föräldrar och pedagoger har fått ge sin syn på hur de upplever att barn påverkas och utvecklas av sagor. Bland svaren har bl.a. pedagoger bidragit till examensarbetet med olika idéer på hur man kan locka barn till sagoläsning på ett pedagogiskt sätt. Det har genomgående under arbetets gång visat sig hur sagans betydelse, och flera olika roller, påverkar barnets språkliga utveckling men även hur sagan påverkar barnets självkänsla, trygghet, koncentration, nyfikenhet och fantasi. Det som lärts är vikten av att vara tydlig  likväl mot enspråkiga barn som flerspråkiga barn och att pedagogen är observant på att uppfatta barnets förståelse språkligt.

No description available.

No description available.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg., Univ.,Diss., 2007

Proefschrift--Leiden. / Bibliography: p. [167-169].

Vår projektredogörelse är baserad på hur man gör en faktabaserad sagobok för barn.Syftet med att göra en barnbok är att sätta sig in de estetiska och kunskapsmässigaprocesserna. Boken är tänkt att fungera som både tyst- och högläsningsbok, men skaäven kunna ligga som grund och vara en inspirationskälla för ett temaarbete omplaneter. Inför projektet har vi läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggdaoch fakta om planeterna. Sedan gjorde vi vår bok utifrån vad vi läst, egna erfarenheteroch framförallt egen fantasi. Efter en intensiv arbetsprocess blev resultatet en bok somkan klassificeras som både barnbok och sagobok. / This account is based on how to make a fairy-tale book for children. The book is aimed to be used in a variaty of lerningmethods. The result is a book that can be classified both as a childrens book and a fairy-tale book.