Rapporter visar på att det saknas sjuksköterskor inom vården idag och att det i framtiden kommer fortsätta vara så. Sjuksköterskor uppger att arbetssituationen är ohållbar och att där finns brister på flera plan. Arbetsmiljö, hög stressnivå, personalomsättning och ledarskap är faktorer som bidrar till sjuksköterskors intentioner att lämna sin arbetsplats. Studiens syfte handlar om att undersöka hur ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intention att lämna sitt arbete. Det är en kvalitativ litteraturstudie där tio stycken artiklar ingår. Både ostrukturerade- och strukturerade sökningar av artiklar gjordes i vetenskapliga databaser för att ge en så trovärdig bild av kunskapsområdet som möjligt. Studiens resultat visar på att ledarskapet och ledarens egenskaper kan påverka sjuksköterskans intentioner att lämna sin arbetsplats. Det är viktigt att ledaren är delaktig i utformandet av relationer dels mellan ledare och sjuksköterska men dels även mellan de kollegiala relationerna. Arbetsmiljön är också en viktig förutsättning för sjuksköterskan och som ledaren också bör vara delaktig i för att gynna sjuksköterskans arbetssituation. För att skapa en hållbar sjukvård måste ansträngning göras för sjuksköterskans hållbarhet. Chefer och ledare som arbetar inom hälso- och sjukvård skulle behöva utveckla både sitt ledarskap och chefskap för att synergi dem emellan ska träda fram.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna Utlänningar (Kallifatides, 1970) och Kan du säga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.

Titel: Vi vill men orkar inte: Sjuksköterskors beskrivningar av varför de slutar på akutmottagning – en kvalitativ studie Bakgrund: På akutmottagningen utförs avancerad akutsjukvård som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Under de senaste åren har dock många sjuksköterskor valt att lämna akutsjukvården för att påbörja arbete på annan arbetsplats inom vården. Detta leder till att kompetensen hos kvarvarande personalgrupp sjunker och arbetsbelastningen på akutmottagningarna ökar relaterat till personalbristen. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsmiljörelaterade anledningar som leder till att sjuksköterskor på akuten slutar sin anställning. Metod: Studien utfördes genom kvalitativ design där tio sjuksköterskor beskrev sina erfarenheter genom semistrukturerade individuella intervjuer. Deltagarna var alla kvinnor verksamma vid olika akutmottagningar i södra halvan av Sverige. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat pekade tydligt på att sjuksköterskorna upplevde arbetet på akutmottagningen som givande samtidigt som det fanns allt för många negativa aspekter i form av exempelvis bristande stöd från ledningen, känslan av maktlöshet och upplevelse av påverkad hälsa på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Resultatet presenteras i tre kategorier: Stimulerande, Frustrerande och Motiverande, där den sista kategorien behandlar sjuksköterskornas egna förbättringsförslag för att orka stanna kvar på akutmottagningen. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskorna tyckte om arbetet på akutmottagning men att arbetsmiljörelaterade faktorer som stress, påverkan på den egna hälsan och bristande stöd från arbetsledningen påverkade deras vilja att stanna på arbetsplatsen. Arbetsmiljön på akutmottagningen måste således förbättras och till största delen är det arbetsledningen som behöver utveckla sitt ledarskap för att få sjuksköterskorna att känna sig uppskattade, delaktiga och sist men inte minst respekterade. / Title: We want to, but do not have the strength: Nurses descriptions of why they quit their jobs in the emergency department – a qualitative study Background: In the emergency department advanced emergency care is performed which place high demands on nurses’ skills. In recent years, however, many nurses have chosen to leave the emergency medical care to begin work at another workplace in health care. This leads to the a decrease in the skills of remaining staff and the workload on emergency departments increases related to staff shortages. Aim: The aim of the study was to highlight working environment related reasons that makes nurses in the emergency department want to terminate their employment. Method: The study was conducted with a qualitative design with ten nurses that described their experiences through semi-structured individual interviews. The participants were all women active in different emergency departments in the southern half of Sweden. To analyze the data a qualitative content analysis was carried out. Results: Our results clearly indicated that nurses experienced the work in the emergency department as rewarding, whilst there were too many negative aspects in the form of, for example, lack of management support, the feeling of powerlessness and experience of affected health due to working environment related factors. The results are presented in three categories: Stimulating, Frustrating and Motivating, where the last category covers nurses own suggestions for improvement to help them have the strength to remain at work in the emergency department Conclusion: This study demonstrates that nurses enjoy working in the emergency department but working environmental factors affected their ability to remain in the workplace like stress, impact on their own health and the lack of support from the management affected their willingness to stay in the workplace. The work in the emergency department must be improved, for the most part it is the workplace management that need to develop their leadership to help the nurses achieve the feeling of being valued, involved and last but not least respected.

Background: Previous research shows that openness in the Swedish public sector is limited and the social workers as a professional group rarely speaks out about their work situation. Aim: The aim of this study is to clarify which elements social workers experience enables and limits them to speak out concerning their work situation.  Methods: The study is based on seven individual qualitative interviews with social workers from different municipalities in Sweden. For analysis system theory and coping strategies are used. Results: Different factors are distinguished that both enables and limits social workers to use the coping strategie voice. The management style has been crucial and a democratic management style are preferred since they are more open to dialogue and were more encouraging to criticism. The openness between the levels at the workplaces turned out to be limited. The higher levels of management rarely included the social workers in dialogue and there were clear signs of a hierarchical view of communication.Conclusion: The social workers apply voice as a strategy to a greater extent than previous research shows. Despite the fact that the social workers are good at speaking out, the openness in the workplace turned out to be limited and this is something that needs to be developed and strengthened.

Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat &amp; slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result &amp; Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.