This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students’ reading motivation, the majority of them are not motivated to read. They wish to speak more in the classroom, although the teachers report that a lot of the exercises used in connection to the reading assignments consist of the students talking to each other about the texts.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta informanter från två allmänna intensivvårdsavdelningar belägna i södra Sverige intervjuades. I resultatet framkom att intensivvårdssjuksköterskorna kände oro då de vårdade barn sällan, men att det kunde upplevas stimulerande eftersom de då inte vårdade slentrianmässigt. Det kunde även upplevas krävande att både vårda barnet och föräldrarna. Kollegors stöd var en förutsättning att kunna utföra en god vård. Sköterskorna såg barnets föräldrar som en tillgång i vårdandet eftersom de kunde hjälpa dem förstå barnet och bäst kunde ge barnet trygghet. Sköterskorna uttryckte att de blev känslomässigt mer berörda av att vårda ett barn och för att kunna bearbeta och hantera jobbiga situationer de upplevt var det viktigt att få prata av sig med kollegorna. Denna studie lyfter fram intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser och denna kunskap skulle kunna innebära att viktiga förbättringsområden synliggörs. En medvetenhet om vilka behov som behöver tillfredställas kan förhoppningsvis leda till en säkrare vård och att en god relation mellan sköterskan, barnet och föräldern kan skapas som ger förutsättningar för ökat välbefinnande och minskat lidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Enligt resultatet av flera läsvaneundersökningar sker årligen en minskning av antalet barn och unga som läser skönlitteratur av eget intresse. Utifrån detta resultat har en fråga väckts angående hur lärare menar att de genom stöttning samt skapandet av stimulerande läsmiljöer kan främja intresset för skönlitterär läsning hos elever i årskurs 1–3. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare behöriga att undervisa i svenska för årskurs 1–3. Resultatet av undersökningen visar att den stimulerande läsmiljön som främjar läsintresse främst utformas genom den sociala och den didaktiska miljön. Detta på grund av att den fysiska miljön kan innefatta begränsningar utifrån skolans enskilda resurser som lärare själva inte kan påverka. Utifrån studiens resultat uppmanas en social miljö som uppmuntrar till läsning och en didaktisk miljö där elever tar del av läsning i sociala gemenskaper. Dessutom framställs lärares stöttande funktion i såväl undervisning som val av litteratur som en faktor som påverkar elevers läsintresse. Slutligen belyser resultatet även lärares viktiga roll som läsande förebild som inspirerar elever till läsning och därigenom stimulerar deras läsintresse. / <p>Svenska</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan. Det visades även att samspel, motivation och lek har betydelse för barns lärande i matematik. Pedagogerna ansåg att matematik sker spontant i barnens vardag, då det är pedagogernas uppgift att göra barnen medvetna om matematik genom att synliggöra den och stimulera den på olika sätt i praktiska och i lekfulla situationer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi togs upp studien, med utgångspunkt att se barn som kompetenta. I alla förskolor användes dokumentation på olika sätt för att synliggöra barns lärande och en hjälp för fortsatt arbete. I förskolans vardag används olika former av matematik, så som rumsuppfattning, tal och räkning, samt sortering. I studien framkom det även att miljön har stor betydelse för matematisk stimulering i förskolan, dvs. laborativt material så som knappar, spel, naturmaterial och mätredskap är betydelsefullt. Skogen visade sig i studien vara en väsentlig miljö för barns matematikutveckling där många matematiska begrepp synliggörs.

Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar om och arbetar med utformningen av den stimulerade läsmiljön i förskoleverksamheten. Undersökningen riktar sig mot förskollärare som är verksamma i förskolan och arbetar med barn mellan ett och fem år. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Frågorna berör inredning och utformning av rummet, samarbetet med hem och bibliotek samt på vilket sätt boken används i verksamheten. I studien har en kvalitativ metod använts och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori där relevanta begrepp för studien lyfts fram. Intervjumaterialet har transkriberats och har därefter ordnats tematiskt i fyra olika kategorier. Vårt resultat tyder på att förskolors samarbete med bibliotek är en central del i skapandet för stimulerande läsmiljöer. Biblioteket är dock inget som förskolorna kontinuerligt besöker med barngruppen. Resultatet visar att tillgänglighet av böcker i läsmiljön är viktig för barnen och att förskollärare strävar efter att visa ett intresse och engagemang för böcker. Boken används på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheten som bland annat i temaarbeten, i relationsskapande och för att främja barnens språkutveckling. Resultatet synliggör att det blir tydligt att böcker som visar sin framsida och är lättillgängliga fångar barnens intresse, vilket bidrar till ett mer aktivt användande av boken. Det blir även enklare för förskollärarna att se vilka böcker som används mest av barnen. / The purpose of this study is to analyze how preschool teachers resonate and work with the design of a stimulated reading environment in preschools activities. The survey aims for preschool teachers who work in preschools with children in the ages 1-5. Three questions have been formulated based on the purpose. The questions concern the interior and design of a room, the cooperation with the home and library and the way the book is used in the activities. The study is carried out by a qualitative method and the empirical has been collected with semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural theory where relevant concepts for the study is highlighted. The interview material has been transcribed and has been arranged in four different categories. Our result indicates that preschools’ collaboration with libraries is a central part of the creation of stimulating reading environments. However, the library is not something that preschools continuously visit with the children's group. The results show that accessibility of books in the reading environment is important for children and that preschool teachers strive to show an interest and commitment to books. The book is used in different ways and in different contexts in the activities, including in thematic work, as a relationship creation and to promote children's language development. The result also makes it clear that books that show their front page and are easily accessible, capture children's interest and contribute to a more active use of the book. It also makes it easier for preschool teachers to see which types of books children used the most.

Titel: Vi vill men orkar inte: Sjuksköterskors beskrivningar av varför de slutar på akutmottagning – en kvalitativ studie Bakgrund: På akutmottagningen utförs avancerad akutsjukvård som ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Under de senaste åren har dock många sjuksköterskor valt att lämna akutsjukvården för att påbörja arbete på annan arbetsplats inom vården. Detta leder till att kompetensen hos kvarvarande personalgrupp sjunker och arbetsbelastningen på akutmottagningarna ökar relaterat till personalbristen. Syfte: Syftet med studien var att belysa arbetsmiljörelaterade anledningar som leder till att sjuksköterskor på akuten slutar sin anställning. Metod: Studien utfördes genom kvalitativ design där tio sjuksköterskor beskrev sina erfarenheter genom semistrukturerade individuella intervjuer. Deltagarna var alla kvinnor verksamma vid olika akutmottagningar i södra halvan av Sverige. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat pekade tydligt på att sjuksköterskorna upplevde arbetet på akutmottagningen som givande samtidigt som det fanns allt för många negativa aspekter i form av exempelvis bristande stöd från ledningen, känslan av maktlöshet och upplevelse av påverkad hälsa på grund av arbetsmiljörelaterade faktorer. Resultatet presenteras i tre kategorier: Stimulerande, Frustrerande och Motiverande, där den sista kategorien behandlar sjuksköterskornas egna förbättringsförslag för att orka stanna kvar på akutmottagningen. Slutsats: Studien påvisar att sjuksköterskorna tyckte om arbetet på akutmottagning men att arbetsmiljörelaterade faktorer som stress, påverkan på den egna hälsan och bristande stöd från arbetsledningen påverkade deras vilja att stanna på arbetsplatsen. Arbetsmiljön på akutmottagningen måste således förbättras och till största delen är det arbetsledningen som behöver utveckla sitt ledarskap för att få sjuksköterskorna att känna sig uppskattade, delaktiga och sist men inte minst respekterade. / Title: We want to, but do not have the strength: Nurses descriptions of why they quit their jobs in the emergency department – a qualitative study Background: In the emergency department advanced emergency care is performed which place high demands on nurses’ skills. In recent years, however, many nurses have chosen to leave the emergency medical care to begin work at another workplace in health care. This leads to the a decrease in the skills of remaining staff and the workload on emergency departments increases related to staff shortages. Aim: The aim of the study was to highlight working environment related reasons that makes nurses in the emergency department want to terminate their employment. Method: The study was conducted with a qualitative design with ten nurses that described their experiences through semi-structured individual interviews. The participants were all women active in different emergency departments in the southern half of Sweden. To analyze the data a qualitative content analysis was carried out. Results: Our results clearly indicated that nurses experienced the work in the emergency department as rewarding, whilst there were too many negative aspects in the form of, for example, lack of management support, the feeling of powerlessness and experience of affected health due to working environment related factors. The results are presented in three categories: Stimulating, Frustrating and Motivating, where the last category covers nurses own suggestions for improvement to help them have the strength to remain at work in the emergency department Conclusion: This study demonstrates that nurses enjoy working in the emergency department but working environmental factors affected their ability to remain in the workplace like stress, impact on their own health and the lack of support from the management affected their willingness to stay in the workplace. The work in the emergency department must be improved, for the most part it is the workplace management that need to develop their leadership to help the nurses achieve the feeling of being valued, involved and last but not least respected.

Enligt Skollagen har alla elever rätt till den ledning och stimulans de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. Av denna anledning vill vi genom denna studie undersöka hur algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra kan anpassas för att matematiskt begåvade elever ska ges den utmaning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Detta har undersökts genom att genomföra en lektionsserie, bestående av tre lektionstillfällen. Efter att lektionsserien avslutats genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med de deltagande eleverna, för att undersöka vad som krävs för att algebraiska uppgifter och undervisning inom algebra ska upplevas som utmanande och stimulerande av matematiskt begåvade elever i årskurs 5. Den teori som använts för att analysera resultaten är positioneringsteorin. De viktigaste resultaten som framkommit är att dessa elever ska erbjudas att arbeta med utmanande uppgifter och att detta med fördel görs genom att låta dem arbeta med dessa i par/grupper, med andra elever på en liknande kunskapsnivå. / According to the School Act, all students have the right to the guidance and stimulation they need to develop to the best of their abilities based on their individual conditions. For this reason, we want to investigate through this study how algebraic tasks and teaching within algebra can be adapted to provide mathematically gifted students with the challenge and stimulation they need to develop to the fullest extent possible. This has been examined by conducting a series of lessons consisting of three class sessions. After the lesson series concluded, semi-structured interviews were conducted in focus groups with the participating pupils to explore what is required for algebraic tasks and algebraic teaching to be perceived as challenging and stimulating by fifth-grade students. The theory used to analyze the results is positioning theory. The most important findings that have emerged are that these pupils should be offered the opportunity to work with challenging tasks, preferably by allowing them to work with these tasks in pairs/groups with other students at a similar level of knowledge.

Detta utvecklingsinriktade arbete fokuserar på elevers lunchraster. Rasten tolkar vi som barnens fria tid under deras skoltid där vårt syfte med arbetet har bland annat varit att skapa en tryggare lunchrast för eleverna och öka deras inflytande över rastaktiviteterna. Genom att organisera strukturerade rastaktiviteter för eleverna vill vi även erbjuda eleverna en bredare variation av aktiviteter under deras rast som utgår från deras egna intressen och behov. Genom att strukturera rastaktiviteter under elevernas rast, som utgår från elevernas egna förslag men som är planerade och organiserade av lärare, så får eleverna möjlighet till ett ökat inflytande över deras rast. Den strukturerade rastaktiviteten är en frivillig aktivitet för eleverna att delta i. Den erbjöds under elevernas lunchrast. Eftersom aktiviteterna har varit frivilliga att delta i, så utgår vi från att lärandet från aktiviteterna har varit situationsstyrt men också grupporienterat då eleverna väljer att delta samt lär dem sig tillsammans med andra genom lek. Inledningsvis knyter vi an till hur elevernas raster kopplas till fritidshemspedagogiken. Eleverna anses som centrala deltagare under arbetets gång då de bland annat varit med och fått bestämma innehållet av de rastaktiviteter som genomförts. För att identifiera vår utvecklingsbara fråga i verksamheten har samtal förts med fritidspedagogerna på fritidshemmet. Vi har fått ta del av skolans trygghetsenkät samt gjort en egen nulägesanalys över fritidshemmet som detta utvecklingsinriktade arbete har genomförts på. I arbetets syfte och mål förklarar vi vad syftet med arbetet är och vilka mål vi försökt arbeta mot under arbetets gång. Vi har genom tidigare forskning inom området fått fram väsentligt material som vi använde oss av under arbetets gång som utgångpunkter. Forskningen vägledde arbetet genom att kunna analysera och reflektera över de begrepp som var väsentliga till de aktioner som vi genomfört. Aktionsforskning var vårt val av metod som kom att knyta an det abstrakta med praktisk handling. De aktioner som genomfört är Trygghetkartor, Capture the flag, Fotbollsmatch samt Under hökens vingar. Resultaten av utfallen kopplade till trygghet ansågs som positivt då bland annat majoriteten av eleverna kände sig tryggare på flera platser på skolgården.