The aim of this essay is to give a picture of the extension work at Partille Public Library, asit is today, as well as to investigate if there is a need to reconsider the way of working at thelibrary.Qualitative interviews have been made with the extensive librarians and certain local governmentpoliticians, borrowers and personnel at hospitals as well as other institutions.The extension work at Partille Public Library corresponds quite well to the intentions whichare stated for the work in certain important investigations made by the Government. Theborrowers and the personnel are quite satisfied with the work and are only pointing out a fewviews on changes. The politicians mean that the aim of the extension work of the library ison one hand to give service to certain more or less neglected groups and on the other handto reach new book readers.

My aim is to examine the special form of interaction between users of the shut-in service and the responsible librarians. My purpose is to examine how mediating of literature can be pictured in correlation with shut-in services. How do librarians describe their experiences of the shut-in service? What roles of mediating can be perceived? How can interaction interpreted in the context of the shut-in service?The material was acquired by doing qualitative interviews of five librarians who works with shut-in service. This study is based on the theory of Åse Kristine Tveit. Her model of mediating and her theory on the roles of mediating are the bases of my analysis. My conclusion is that librarians find it difficult to market their visiting work and that their relationship with shut-in service users is particular.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Enquist i Boken om Blanche och Marie med fiktionens hjälp kan sägas ”revidera”, eller åtminstone problematisera, historieskrivningen, ur ett diskursanalytiskt perspektiv, och vad det får för betydelse för bilden av de två kvinnorna. Detta anser jag vara viktigt att undersöka, då kvinnor ibland framstår som historiskt förtryckta och passiviserade i dagens feministiska forskning. Andra vinningar till trots kan det leda till att den kvinnliga offerrollen befästs; här vill jag alltså undersöka möjligheten att genom fiktionen erbjuda en alternativ bild av det förflutna. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: På vilket sätt förhåller sig Enquist till den manliga historieskrivningen? Hur avviker romanen från de diskurser som tidigare förts om kvinnor, vetenskap och sjukdom utifrån denna period? Vad får detta för betydelse för bilderna av de kvinnor som figurerar i romanen?

The purpose of this Master Thesis is to investigate the quality of the library service at the City Library of Uddevalla. In particular this thesis will examine the quality of the library service to people who are disabled. This applies particularly to the service to people with reduced ability to move or to see, which also includes people with infirmities due to old age. We also have investigated how well the library itself is adapted to the disabled. In order to get more information about the library service to people who are disabled, we have studied literature on this subject and the Master Thesis contains a summary of those documents. The study is based on interviews, visits, document and literature studies. As a theoretical starting point for our discussion, we have used Total Quality Management and Goal Steering. The chief outcome of the analysis is, that disabled people get a good service, when visiting the library. Those who are housebound also get a good service. But the work is performed in a rather unstructured way. Those who live in institutions would however need more personal and perhaps individual attention. In order to create a more effective utilization of the resources, the library ought to frame distinct strategies and goals. They would also need to carry out evaluations and adjustments of their services. / Uppsatsnivå: D

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.

The purpose of this study is to find out why and how preschool teachers work with books to promote the youngest children´s languge development, which in my study aims at preschool teachers who are active with children between one and three years old. Based on semi-structured interviews, five preschool teachers from four different preschool in one municipality have been interviwed. The study´s results show that the preschool teachers saw an opportunity with the book in the education in order to be able to connect with other subject areas while promoting languge development, they also saw the book as a way to highlight the importance of recovery for the children. Furthermore, the significance of the environment and the variation of activities that preschool teachers use from the work with books also emerged. For the languge developmennt of the youngest children, the body´s importance for the languge and communication is lifted, and the importance of a conscious and present educator. In order to promote each child´s learning and development, it requries that the educator finds ways and, for example, uses concrete material in the work with the youngest children to create understanding and conditions for learning and development. / Syftet med denna undersökning är att ta reda på varför och hur förskollärare arbetar med böcker för att främja de yngsta barnens språkutveckling, vilket i min undersökning då syftar till förskollärare som är verksamma med barn mellan ett och tre år. Utifrån semistrukturerade intervjuer intervjuades fem förskollärare från fyra olika förskolor i en kommun. Undersökningens resultat visar att förskollärarna såg en möjlighet med boken i förskolans undervisning för att kunna koppla till andra ämnesområden samtidigt som man främjar språkutvecklingen. De såg även boken som en väg till att belysa vikten av återhämtning för barnen. Vidare framkom även miljöns betydelse och variationen av aktiviteter som förskollärarna använder sig av utifrån arbetet med böcker. För de yngsta barnens språkutveckling lyftes kroppens betydelse för språket och kommunikationen samt betydelsen av en medveten och närvarande pedagog. För att främja varje barns lärande och utveckling kräver det att pedagogen hittar vägar och exempelvis använder sig av konkret material i arbetet med de yngsta barnen för att skapa förståelse och förutsättningar till lärande och utveckling.

Syftet med den här studien är att belysa hur förskollärare resonerar om och arbetar med utformningen av den stimulerade läsmiljön i förskoleverksamheten. Undersökningen riktar sig mot förskollärare som är verksamma i förskolan och arbetar med barn mellan ett och fem år. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats. Frågorna berör inredning och utformning av rummet, samarbetet med hem och bibliotek samt på vilket sätt boken används i verksamheten. I studien har en kvalitativ metod använts och empirin har samlats in med semistrukturerade intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i en sociokulturell teori där relevanta begrepp för studien lyfts fram. Intervjumaterialet har transkriberats och har därefter ordnats tematiskt i fyra olika kategorier. Vårt resultat tyder på att förskolors samarbete med bibliotek är en central del i skapandet för stimulerande läsmiljöer. Biblioteket är dock inget som förskolorna kontinuerligt besöker med barngruppen. Resultatet visar att tillgänglighet av böcker i läsmiljön är viktig för barnen och att förskollärare strävar efter att visa ett intresse och engagemang för böcker. Boken används på olika sätt och i olika sammanhang i verksamheten som bland annat i temaarbeten, i relationsskapande och för att främja barnens språkutveckling. Resultatet synliggör att det blir tydligt att böcker som visar sin framsida och är lättillgängliga fångar barnens intresse, vilket bidrar till ett mer aktivt användande av boken. Det blir även enklare för förskollärarna att se vilka böcker som används mest av barnen. / The purpose of this study is to analyze how preschool teachers resonate and work with the design of a stimulated reading environment in preschools activities. The survey aims for preschool teachers who work in preschools with children in the ages 1-5. Three questions have been formulated based on the purpose. The questions concern the interior and design of a room, the cooperation with the home and library and the way the book is used in the activities. The study is carried out by a qualitative method and the empirical has been collected with semi-structured interviews. The study is based on a sociocultural theory where relevant concepts for the study is highlighted. The interview material has been transcribed and has been arranged in four different categories. Our result indicates that preschools’ collaboration with libraries is a central part of the creation of stimulating reading environments. However, the library is not something that preschools continuously visit with the children's group. The results show that accessibility of books in the reading environment is important for children and that preschool teachers strive to show an interest and commitment to books. The book is used in different ways and in different contexts in the activities, including in thematic work, as a relationship creation and to promote children's language development. The result also makes it clear that books that show their front page and are easily accessible, capture children's interest and contribute to a more active use of the book. It also makes it easier for preschool teachers to see which types of books children used the most.

Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv från Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjälp av relevant litteratur och utifrån problemformuleringen: ”Hur kan pedagogen lära känna elevens historiemedvetande?” har jag utarbetat intervjufrågor som avser till ett ta fram exempel på dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gått på yrkesförberedande gymnasium och har läst eller läser historiekursen 1a1. Intervjuerna är utarbetade med hjälp av litteratur kring historiemedvetandet främst utifrån perspektiven kultur, identitet och intresse. Resultatet av intervjuerna visar på att det för pedagogen går att få kunskap om delar av elevens historiemedvetande. Min andra frågeställning i undersökningen lyder: ”Hur kan dessa elevers historiemedvetande rymmas inom läroplanen för historiekursen 1a1? Här har jag kommit fram till att det är möjligt att inkludera elever med arabisktalande dubbla kulturarv i undervisningen i historiekursen 1a1. Genom den pedagogiska uppgiften ”boken om mig” fick de intervjuade eleverna berätta om sig själva och vilka historiska perspektiv de var intresserade av. Intervjusvaren skiljde sig mycket åt men individuella svar gav uppslag att undersöka om dessa rymdes inom historiekursen 1a1. Vilket de gjorde. Alla intervjupersonerna ville veta mer om Islams påverkan på historien vilket det också finns utrymme för i läroplanen. Studien visar vidare att genom Ross Dunns historieperspektiv Patterns of Change Model som fokuserar på kulturmöten istället för exempelvis nationalstaters konflikter och sammarbeten kunde dessa elevers historiemedvetande inkluderas.

No description available.

Genom denna studie ville vi få en bild över hur lärobokspaketet Boken om NO 1–3 (Persson, 2013a; 2013b; 2014a; 2014b) framställer naturvetenskapens karaktär utifrån sju olika aspekter. Studien syftar även till att undersöka om aspekterna framställs explicit eller implicit i lärobokspaketet. För att genomföra studien utfördes en kvalitativ innehållsanalys där fem kapitel ur lärobokspaketet slumpmässigt valdes ut och analyserades. Studien tar teoretisk ansats i Norman G. Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter som syftar till att definiera naturvetenskapens karaktär inom en utbildningskontext. Hur eleverna tar till sig innehållet av naturvetenskapens karaktär grundas i om aspekterna ligger underförstådda i ämnesinnehållet eller om eleverna utför uppgifter som tillåter ett explicit reflekterande över aspekterna. Resultatet av vår studie visar att samtliga av Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter synliggörs i lärobokspaketet och att författaren lägger störst vikt vid tre av dem. Samtliga av de identifierade aspekterna förekom implicit, men där endast två av aspekterna hade explicita inslag. Studiens slutsats visar att de aspekterna som var vanligt förekommande överensstämmer med de mål som kursplanerna för både låg- och mellanstadiet återger för naturvetenskapens karaktär. Att aspekternas till huvudsaklig del har en implicit prägling förutsätter att eleverna på ett undermedvetet sätt inhämtar kunskaper om naturvetenskapen som verksamhet. Författaren av lärobokspaketet ger även eleverna vid ett par tillfällen möjlighet att på ett explicit och reflekterande plan förstå den naturvetenskapliga verksamheten.