No description available.

No description available.

No description available.

<p>This is a study that will focus on the possibility to learn information about a town and its inhabitants of the 18^th century by analyzing individual titles in the church records. The records that are used in this study are marriage registration administrated by the local church of the town of Uddevalla. The records are very detailed and each individual registered have a title, such as “tradesman” or “maiden”. Since the source are a registration of all the weddings that took place during the period of 1700 to 1749, the source gives very broad and valid information about the inhabitants of the town. By inspecting the titles of the individuals listed in the source, we learn that the town of Uddevalla had a lot of craftsmen, dragoons and public servants for the era. During the early years in the source the largest groups were farmers and farm-helpers as well as a large group of “young men”, lacking a title connected to a profession.  The variety of craftsmen increases steadily throughout the time period being studied, meaning that there were a lot more specialization among the craftsmen, as well as an increase in the total number of craftsmen in the wedding registry. The women’s titles are also studied in detail and absolute majority of the women had the title maid. Those women that were not maids possessed the titles of “jungfru”, meaning something similar to maiden. “Jungfru” were commonly married to men with a higher status kind of title, thus implying that these titles were of a high status themselves.</p>

No description available.

This is a study that will focus on the possibility to learn information about a town and its inhabitants of the 18th century by analyzing individual titles in the church records. The records that are used in this study are marriage registration administrated by the local church of the town of Uddevalla. The records are very detailed and each individual registered have a title, such as “tradesman” or “maiden”. Since the source are a registration of all the weddings that took place during the period of 1700 to 1749, the source gives very broad and valid information about the inhabitants of the town. By inspecting the titles of the individuals listed in the source, we learn that the town of Uddevalla had a lot of craftsmen, dragoons and public servants for the era. During the early years in the source the largest groups were farmers and farm-helpers as well as a large group of “young men”, lacking a title connected to a profession.  The variety of craftsmen increases steadily throughout the time period being studied, meaning that there were a lot more specialization among the craftsmen, as well as an increase in the total number of craftsmen in the wedding registry. The women’s titles are also studied in detail and absolute majority of the women had the title maid. Those women that were not maids possessed the titles of “jungfru”, meaning something similar to maiden. “Jungfru” were commonly married to men with a higher status kind of title, thus implying that these titles were of a high status themselves.

Syftet med studien har varit att undersöka den sociala elevrekryteringen vid flickskolan i Uddevalla före och efter kommunaliseringen 1930. För att besvara syftet och den likartade frågeställningen har studien utgått ifrån ett klasschema, som är baserat utifrån Goldthorpe/ CASMIN:s yrkesschema, och sammanställt information om faderns uppgivna yrke eller titel vid inskrivningen till skolan. Informationen är hämtad från tre in- och utskrivningsböcker från Uddevalla kommunarkiv som sträcker sig över den avgränsade undersökningsperioden, 1919 till 1939. Datan kategoriserades utifrån tre klasser (överklass, medelklass och arbetarklass) och sammanställdes i två olika diagram, från vilket resultatet i studien är hämtad.  Resultatet visar att den huvudsakliga elevrekryteringen kom från medelklassen fram till och med 1936, men att en förändring kan skönjas redan från och med 1928. Diagrammen i studien visar hur de olika klassernas procentuella representation och antal nyintagna elever ”går i vågor” och varier över tid. Det här gäller särskilt för elever tillhörande överklassen och arbetarklassen, och som skiljer sig åt från elever från medelklassen som har en mer jämn representation vid skolan under hela undersökningsperioden. Resultatet indikerar att den sociala elevrekryteringen förändrades efter kommunaliseringen, där andelen som rekryterades från arbetarklassen ökade samtidigt som andelen elever från överklassen minskade. Dock visar inte resultatet på någon dramatisk förändring med ett tydligt före och efter, utan tyder mer på en gradvis förändring över tid. Studiens resultat når liknande resultat som den gjord av Ingela Schånberg gällande flickskolorna i Lund. Flickskolan var en del av det svenska skolsystemet från 1800-talet till 1970-talet och stod fram till 1927 års skolreform som flickors enda möjlighet till en högre utbildning. Men trots att läroverken hade öppnats för flickor bestod flickskolorna som en del av det svenska utbildningssystemet efter 1927 i huvudsaklig kommunal regi. En av de första flickskolorna att kommunaliseras efter reformen 1927 var den i Uddevalla. Genom att undersöka vilka elever som sökte sig till flickskolan i Uddevalla går det att söka en bättre förståelse för dess plats i parallellskolesystemet, såväl som för vem utbildningen var tillgänglig för och inte.

No description available.

No description available.

No description available.