Hösten 1919 i Sverige tillsattes en skatt som skulle beskatta nöjestillställningar. Dess främsta uppgift var att indriva intäkter till kommunkassan. Anledningen till denna skatts uppkomst var att Sverige stod med ekonomiska problem efter första världskrigets slut och behövde nu ta till vissa åtgärder för att stabilisera den igen. En av dessa åtgärder var att tillsätta nya skatter, vilket nöjesskatten, som den kom att kallas, var en av dem. Nöjesskatten är en så kallad punktskatt. En punktskatts uppgift är att indriva ökad inkomst till staten. Sijbren Cnossen diskuterar punktskatters påverkan i sin avhandling The Economics of Excise Taxation, han diskuterar främst varorna tobak och alkohol som har ”punktbeskattats”. Han diskuterar att specifika varor som tobak och alkohol fungerar att sätta punktskatt på just för att de är specifika och lätta att administrerar. I min undersökning har jag undersökt vad nöjesskatten som lag egentligen innebar och om det fanns några oenigheter till vilka nöjestillställningar som skulle beskattas. Nöjesskatten innebar att nästan alla form av nöjen som var aktuella första halvan av 1900-talet skulle beskattas, dit räknades inte bara teater utan även travkörning och luftballongsflygning. Det har även visat sig att det fanns en hel del oenigheter om vad som bör räknas som nöjestillställning alls, vad som trots att det var en nöjesställning inte borde beskattas och vad som borde beskattas men lägre än annat. Efter att ha identifierat nöjesskatten så valde jag att titta på hur en teater- och biografverksamhet handskades med den mellan perioden 1925-1939 och verksamheten jag valt är Uddevalla Teater AB i staden Uddevalla på Sveriges västra kust. Det visade sig att teatern i Uddevalla inte betalade nöjesskatten en enda gång under den perioden jag undersökt. / The autumn of 1919 in Sweden was added a tax which would tax entertainment. Its main task was to increase revenues for the municipality. The reason for this tax's rise was that Sweden was financially problematic after the First World War and now had to take some measures to stabilize it again. One of these measures was to add new taxes, which the Entertainment tax was one of them. The Entertainment tax is a so-called excise tax. An excise duty is to increase revenue to the state. Sijbren Cnossen discusses the effects of excise duties in his thesis The Economics of Excise Taxation, he mainly discusses the goods tobacco and alcohol that have been "punished". He discusses that specific goods such as Tobacco and Alcohol work to tax only because they are specific and easy to administer. I have investigated my investigation of what the Entertainment tax as a law really means and whether there were any disagreements to what entertainment events would be estimated. The Entertainment tax meant that almost every form of entertainment that was current first half of the twentieth century would be taxed, not only theater but also trafficking and air ballooning. It has also been shown that there was a great deal of disagreement about what should be considered as a state of entertainment at all, what a entertainment should not be taxed and what should be taxed but lower than anything else. After identifying the Entertainment tax I chose to look at how a theater and cinema business dealt with it between 1925-1939 and the business I chosed was Uddevalla Teater AB in the town of Uddevalla on Sweden's west coast. It turned out that the theater in Uddevalla did not pay the satisfaction tax one time during the period I investigated.

The purpose of this Master Thesis is to investigate the quality of the library service at the City Library of Uddevalla. In particular this thesis will examine the quality of the library service to people who are disabled. This applies particularly to the service to people with reduced ability to move or to see, which also includes people with infirmities due to old age. We also have investigated how well the library itself is adapted to the disabled. In order to get more information about the library service to people who are disabled, we have studied literature on this subject and the Master Thesis contains a summary of those documents. The study is based on interviews, visits, document and literature studies. As a theoretical starting point for our discussion, we have used Total Quality Management and Goal Steering. The chief outcome of the analysis is, that disabled people get a good service, when visiting the library. Those who are housebound also get a good service. But the work is performed in a rather unstructured way. Those who live in institutions would however need more personal and perhaps individual attention. In order to create a more effective utilization of the resources, the library ought to frame distinct strategies and goals. They would also need to carry out evaluations and adjustments of their services. / Uppsatsnivå: D

The built environment should be accessible for everyone. A residence shall be functional without creating a handicap for people who have a disability from birth, caused by an accident or of old age. A residence that is accessible creates equal conditions for everyone. In this report the accessibility of newly built blocks of flats in Uddevalla city from 1990 until today are interpreted. One project that is yet to be built is interpreted and compared with the already existing projects. The apartments of seven projects have been analyzed according to today’s regulations of accessibility. The Swedish politics regarding disablement and a historical overview of the building regulations from the 1980’s till 2010 give the foundation of the analyses of the projects. One type-apartment in each project has been furnished to be able to interpret how the accessibility demands are fulfilled. In the study the conditions of the seven projects are different. Two of the projects, that have been built 8 years apart, are two-story apartment blocks. These projects separate from the other projects that are four-seven story apartment block buildings. One of the buildings has the concept of being able to keep living in and using the apartment when ageing. The four project that remains are all block of flats with 26-45 apartments each, with the difference of when they were built, or is going to be built. The result of how accessible the different apartments are in each project depends on how well thought-out the floor plan is. The oldest project is comparable to and even better than two of the younger projects when it comes to accessibility. A neutral hallway or accessing a bedroom from the living room is a recurring design that is found in five of the seven projects. In three of the projects a failing design or different building regulations causes the bathroom to fail the accessibility demands. The recurring center- to- center distance between the toilet and washbasin in each projects determines if the accessibility demands are achieved. When a kitchen, dining area and living room are in an open connection with each other they create practicability, but depending on the measurements of each space the accessibility demands can be fulfilled or shattered by collisions, created when furnishing.

Mitt projekt är en urban strategi för Uddevalla, som är en stad med väldigt dålig självbild. Jag kallar projektet: “Vision för aktivering av Uddevalla centrum”. Projektet handlar om att ge de de offentliga rummen i stadskärnan ett värde som inte bara handlar om kommersiell handel utan också om interaktion och utbyte mellan människor. Mitt fokus är Uddevallas centrala årum, som är ett outnyttjat område med stor potential. En del av strategin innebär att jag tar utgångspunkt i Uddevallas planerade satsning på ett kulturhus. En annan del av strategin innebär att jag planerar åtgärder för biltrafiken i årummet, för att minska barriärerna som bilvägarna innebär idag. Jag väljer att sprida ut funktionerna för att det då blir en ökad aktivitet på flera platser istället för en. Långsiktigt hoppas jag att det leder till en ökad aktivitet i hela årummet. Jag bygger mindre för att jag anser att man kan utnyttja existerande lokaler bättre, i Uddevalla centrum står många lokaler tomma. Jag tolkar kulturbegreppet så att projektet innefattar funktioner som känns folkliga och tillgängliga. Dessa funktionerär bibliotek, secondhandverksamhet, ungdomshus och biograf. Dessutom lägger jag till en bänk, en plats för utomhussport och en aktivitetsplattform. Motivet till valet av funktioner är att det finns ett engagemang för dem i Uddevalla idag och de är i behov av nya lokaler. I mitt projekt får dessa verksamheter ta plats, synas och ge avtryck i stadskärnan. Jag tror att det är nödvändigt att tillföra något nytt och väl synligt i Uddevalla centrum för att verkligen kunna göra skillnad i stadslivet. Utöver det som jag tillför, anser jag att det finns potential att utnyttja existerande byggnader istället för att bygga nytt. En ökad aktivitet i centrum tror jag kan katalysera en vilja att använda befintliga lokaler i högre utsträckning. Jag utgår ifrån 5 viktiga platser i årummet som jag definierar och aktiverar genom arkitektur. Jag arbetar med ett formspråk där en enhetlig arkitektur kan kan ha olika skalor och fungera på många olika sätt. Jag utforskar arkitektur som byggnad, struktur och rumsbildare. Jag utforskar också en mångtydig arkitektur som man kan tolka och använda på olika sätt. För att utveckla ett relevant projekt har jag på olika sätt haft löpande kontakt med Uddevalla kommun. Det har t.ex. varit genom samtal och mailkontakt med kommunala tjänstemän. Jag har också pratat med ansvariga för de olika verksamheter som har blivit en del av projektet. Dessutom har jag gjort intervjuer med invånare i Uddevalla och tagit del av människors olika uppfattningar om staden t.ex. genom min facebookgrupp “åsikter om Uddevalla”. Om detta projekt skulle bli verklighet skulle de här dialogerna vara lika viktiga för den fortsatta processen och bearbetningen. Syftet med projektet är att katalysera en ökad aktivitet och ett ökat engagemang i Uddevalla centrum. För att det ska ha en chans att lyckas krävs det ett tätt samarbete med dem som projektet gäller.

När mycket nybyggnation uppstår i ett område behöver nätstrukturen analyseras för att säkerställa att den befintlig strukturen klarar av det nya effektbehovet. I Forshälla byggs sommarstugor om till permanentboende, nya bostadsområden byggs längst med kusten och hushåll monterar solceller och elbilsladdare på deras hus. I detta examensarbete kommer 10 kV-nätet för området Forshälla analyseras och ett förslag kommer tas fram för förbättringar av nätstrukturen. Fördelningsstationen för Forshälla får sex nya kopplingsfack vilket leder till fler omkopplingsmöjligheter i området. Kabel med area 50/95 mm2 byts ut mot 150 mm2 kabel för att säkerställa en stabil och tillförlitlig elförsörjning för kunderna. I dagsläget har Forshälla-området 2447 kunder fördelade på 1889 kopplingspunkter, där 843 av kunderna är bosatta i tätort och 1604 personer på landsbygd. Inom området finns totalt 128 nätstationer, 116,5 km 10 kV-nät och 265,8 km 0,4 kV-nät. Vid framtagning av resultat och metod tillämpas energiföretagens projektering- och beredningshandbok för att planera och strukturera arbetet på ett så effektivt sätt som möjligt. Förslaget till ny nätstruktur består av 19,51 km ny kabel där 3,5 km är utbytt luftledning och resterande utbytt markkabel. Två av de sex nya kopplingsfacken i fördelningsstationen används för att jämna ut belastningsströmmar och skapa fler omkopplingsmöjligheter i nätet. Fem kabelskåp raseras och sju nya nät- och seriesatellitstationer byggs. Det maximala spänningsfallet minskar från 5,50 % till 3,30 % under normal drift. Den totala kostnaden för förslaget till ny nätstruktur blir cirka 7,7 Mkr. Beräkningar gällande långsamma spänningsändringar som uppstår vid inkoppling av solceller uppfyller de krav på ±10 % som ställs av EIFS 2013:1. Ledningsimpedanser för solcellsanläggningarna försummades vid beräkningar vilket kan få det verkliga värdet att skilja sig något från de resultaten presenterade i rapporten. / When a lot of new construction occurs in an area, the power grid structure must be analyzed to ensure that the existing network can handle the new power demand. In Forshälla, summer cottages have been converted into permanent residences, new residential areas have been built along the coast, and households are installing solar panels and electric vehicle chargers in their homes. In this thesis, the 10 kV power grid for the Forshälla area will be analyzed, and a proposal will be developed for improvements to the power grid structure. The Forshälla distribution station will receives six new switching compartments, which will lead to more switching options in the area. Cable with an area of 50/95 mm2 is replaced with 150 mm2 cable to ensure a stable and reliable power supply for customers. Currently, the Forshälla area has 2447 customers distributed over 1889 connection points, with 843 of the customers residing in urban areas and 1604 people in rural areas. There are a total of 128 substations, 116,5 km of 10 kV medium voltage cable, and 265,8 km of 0,4 kV power cable within the area. In the development of results and methodology, the energy companies planning, and preparation handbook has been used to plan and structure the work as efficiently as possible. The authors proposal for the new power grid structure includes laying 19,36 km of new medium voltage cable, of which 3,5 km is replaced power lines and the remaining is replaced underground cable. Two of the six new switching compartments in the distribution station are used to balance load currents and create more switching options in the network. Five junction boxes have been demolished, five network and two series satellite stations will be built. The maximum voltage drop decreases from 5,50 % to 3,30 % during normal operation. The total cost for the proposed new power grid structure is approximately 7,7 Mkr. Calculations regarding slow voltage changes that occur when connecting solar cells meet the requirements of ±10 % imposed by EIFS 2013:1. Conductor impedances for the solar power systems were neglected in the calculations, which may cause the actual value to deviate slightly from the results presented in the report.

The sculpture Syrian horse was placed in Uddevalla, Sweden, in 2019. At first it was borrowed by Uddevalla municipality. Soon it became so popular among the inhabitants which led to a fundraising to enable a public purchase of the sculpture. The aim of this essay was to analyze the process of how a public art work, a sculpture, was procured form the perspective of three actors; the procurer, the artist and the viewer. The following methods were used: qualitative interview with the artist, public document from the procurer Uddevalla municipality, observation of the sculpture in situ with photo documentation, and telephone conversation with the former antiquarian in Uddevalla municipality. Sculpture theory based on Rosalind Krauss and Jessica Sjöholm Skrubbe was central for the analysis. Furthermore, semiotic with Roland Barthes´s concepts denotation and connotation, Ferdinand de Saussure´s concepts expression and content and Charles Sanders Pierces´s concept iconic sign was central. For contextualization of the horse as a motive, different types of horse sculptures were used for comparison. The result shows that for the procurer, no policy or guidelines for public art within the municipality existed to procure public art. The success factors were committed officials, network contacts and being on the right place in the right time. For the artist, the site where the sculpture was placed was of great importance, which was one aspect of realizing his vision of the artwork. Also, the form and technique made the sculpture successful. The viewers turned out to be an important part of the process by visiting the sculpture on site, activities on social media and started a fundraising to enable a public procurement of the sculpture. Also, the artist lowered the price of the sculpture to meet the viewers engagement. Finally, the presence of policy or guidelines for public art within the municipality to procure public art cannot be seen as a determinant. Other sources of funding for public art should be investigated. Several aspects in the composition of the Syrian horse indicate that it is contemporary art, e.g. aspects of globalization, integration and gender.

Uppsatsen handlar om konstnären Stina Forssells (1906-1970) liv och konstnärskap. Då hon varit tämligen okänd ges en biografisk skildring av hennes liv, från uppväxten i Uddevalla och fortsatta liv och verksamhet i Stockholm. Fakta har främst inhämtats via intervjuer av barn och barnbarn till vänner och släktingar. Hennes konstnärskap skildras genom beskrivning och tolkning av hennes huvudsakliga motivbilder som bestod av porträtt, interiörer, stilleben och landskap. Tolkningar sker genom formalanalyser och kontextuella analyser. Vidare studeras på vad sätt Forssells personlighet och den konst- och samhälleliga kontexten påverkade hennes konstnärskap samt hur hennes konstnärskap värderats utifrån ett genusperspektiv.     Utöver att vara en biografisk och konstanalytisk studie har ett av uppsatsens viktigaste syften varit att analysera vilken konststil Forssells konst kan innefattas i. Resultatet har blivit att en stor del av hennes viktigaste verk kan införlivas i konstriktningen den nya sakligheten. Ännu en frågeställning har gällt vilken position Stina Forssell har, och har haft, i svensk konsthistoria, och varför hon blivit bortglömd. Var hon ännu en av dessa kvinnliga konstnärer som borde förtjänat en mer framskjuten position? Är det på tiden att hon placeras jämsides med till exempel Arvid Fougstedt inom den nya sakligheten? / This essay is about the life and artistry of the artist Stina Forssell (1906-1970). As she has been relatively unknown, a biographical accpount of her life from growing up in Uddevalla and continued life and activities in Stockholm is given. The facts have mainly been gathered through interviews of children and grandchildren of friends and relatives. Her artistry is depicted through the description and interpretation og her main subject imageswhich consisted of prtraits, interiors, still lifes and landscapes. Interpretations take place through formal analyses and contextual analyses. Furthermore it is studied in what way Forssell´s personality, and the art and social context influenced her artistry and how her artistry was valued from a gender perspective.    In addition to being a biographical and art study, one of the most important purposes of the essay has been to analyse the art style of Forssell´s art. The result has been that a large part of her most important works can be incorporated into the art direction of the new objectivity. Another important question concerns what position Stina Forssell has in Swedish art history, and why she has been forgotten. Was she yet another one of those woman artists who deserved a more prominent position? Is it about time that she should be placed alongside, for example, Arvid Fougstedt in the art style of the new objectivity?