This thesis aims to research the art of Swedish painter Stina Forssell (1906-1970) with a special focus on her paintings of interiors from the early half of the 20th century. The theoretical starting point is the interior as an expression of self-definition as proposed by the cultural critic Walter Benjamin in The Arcades Project. The method used is an in-depth analysis of the selected paintings adopted from Tamar Garbs contextual and in-depth analysis in Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France combined with archival research. The thesis show that the artist’s interior paintings can be understood as expressions relating to the new objectivity, but also that her motives are deeply rooted in the art history. The analysis further shows that Forssells representations of her home and studio paintings can be understood as ”a room of one’s own” in line with Virginia Woolf, and as manifestations of her professional identity. / Den här uppsatsen undersöker den svenska konstnären Stina Forssell (1906–1970) med ett särskilt fokus på hennes interiörer från 1930- och 40-talen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Walter Benjamins teorier om interiören som en skådeplats för individens självdefiniering som den kommer till uttryck i hans bok Passagearbetet. Metoden för studien är djupgående bildanalyser med inspiration från Tamar Garbs metod i Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France kombinerat med arkivforskning. Resultatet visar att Forssells detaljerade och omsorgsfulla gestaltningar dels kan relateras till strömningen den nya sakligheten men också att hennes gestaltningar är djupt rotade i en konsthistorisk tradition. I arbetet visar jag att konstnärens interiörer från hemmet och ateljén kan förstås som bilden av ett eget rum och som manifestationer av konstnärens professionella identitet. På grund av att konstnären är knapphändigt hanterad i konsthistorieskrivningen finns i uppsatsen också en biografi, som även är tänkt att underlätta för framtida forskning.

Uppsatsen handlar om konstnären Stina Forssells (1906-1970) liv och konstnärskap. Då hon varit tämligen okänd ges en biografisk skildring av hennes liv, från uppväxten i Uddevalla och fortsatta liv och verksamhet i Stockholm. Fakta har främst inhämtats via intervjuer av barn och barnbarn till vänner och släktingar. Hennes konstnärskap skildras genom beskrivning och tolkning av hennes huvudsakliga motivbilder som bestod av porträtt, interiörer, stilleben och landskap. Tolkningar sker genom formalanalyser och kontextuella analyser. Vidare studeras på vad sätt Forssells personlighet och den konst- och samhälleliga kontexten påverkade hennes konstnärskap samt hur hennes konstnärskap värderats utifrån ett genusperspektiv.     Utöver att vara en biografisk och konstanalytisk studie har ett av uppsatsens viktigaste syften varit att analysera vilken konststil Forssells konst kan innefattas i. Resultatet har blivit att en stor del av hennes viktigaste verk kan införlivas i konstriktningen den nya sakligheten. Ännu en frågeställning har gällt vilken position Stina Forssell har, och har haft, i svensk konsthistoria, och varför hon blivit bortglömd. Var hon ännu en av dessa kvinnliga konstnärer som borde förtjänat en mer framskjuten position? Är det på tiden att hon placeras jämsides med till exempel Arvid Fougstedt inom den nya sakligheten? / This essay is about the life and artistry of the artist Stina Forssell (1906-1970). As she has been relatively unknown, a biographical accpount of her life from growing up in Uddevalla and continued life and activities in Stockholm is given. The facts have mainly been gathered through interviews of children and grandchildren of friends and relatives. Her artistry is depicted through the description and interpretation og her main subject imageswhich consisted of prtraits, interiors, still lifes and landscapes. Interpretations take place through formal analyses and contextual analyses. Furthermore it is studied in what way Forssell´s personality, and the art and social context influenced her artistry and how her artistry was valued from a gender perspective.    In addition to being a biographical and art study, one of the most important purposes of the essay has been to analyse the art style of Forssell´s art. The result has been that a large part of her most important works can be incorporated into the art direction of the new objectivity. Another important question concerns what position Stina Forssell has in Swedish art history, and why she has been forgotten. Was she yet another one of those woman artists who deserved a more prominent position? Is it about time that she should be placed alongside, for example, Arvid Fougstedt in the art style of the new objectivity?